seaweedchef

We do regard seaweed as a difficult product to produce as food for dishes. It is done on daily basis everywhere but you have to be a good cook, must have the knowledge and feeling. I will try to explain why we think so. Living seaweed has to protect itselves from consumption by animals/bacteria etc. To do so it produces a very strong and effective (chemicals) repelant/inhibitor which is distributed within its structure. We were looking if we could ferment seaweed and see if it would be less harmfull to the human body by consumption. Fermenting was no problem. Alcohol content however low (6-8%). After drinking a glas most people desire for more would vanished. We increase the alcohol level adding sugar to 12-14%. Same result. Another stricking experience was that most male did not like the taste while females did not object to it. (Indifferent – reasonable) Looks that there is a difference between male and female. For this reason we assume that it has to do with differences in hormones. Every type of seaweed produces its own charastaric type of wine. By mixing different seaweeds before fermenting, improves the quality considerable. However, with it the desire to get one more drink increasing. For this reason seaweeds like dulse, ulva (sea lettuce), green rockweed are much easier in use/preparation than, kelp, nori, irish moss. The environment seaweed lives in is rich in bacteria. The good ones but also the bad ones. To stay alive seaweeds have developed highly specialized bacteria control mechanisms. The fact that it stimulates fermentation. (Growth of micro organisms and isolating and imolizing the bad one.) There is a growing demand from food producers for brown rockweed to be used to replace anti-biotics in food for example.

Dietpizza

Alginates/seaweed are already commonly used at a very low level in many foods as thickeners and stabilisers and when added to a pizzabread as part of a blind taste test, the alginate pizzabread actually scored higher for texture and richness than a standard white loaf. Obesity is an ever-growing problem and many people find it difficult to stick to diet and exercise plans in order to lose weight. Seaweed food not only have great potential to weight management – adding them to food also has the added advantage of boosting overall fibre content. What is a dietary fibre? Dietary fibre would be scientifically classified as a group of carbohydrates of plant origin that escape digestion by the human gut. Actually, there is still quite a lot of confusion about fibre – most people would describe it as roughage – the bit of your food that keeps you regular and is vital for a healthy gut. Both of these facts are true but the notion that all fibre is the same and that it simply goes through your system without having an effects is wrong. Alginates/fibre is made up of a wide range of different molecyles called polysaccharides and although it is not digested by the human gut, it both directly and indirectly affects a number of bodily processes. These initial findings suggest alginates/seaweed could offer a very real solution in the battle against obesity.

sjökryddor

Sjökryddor – eller tång som vi också kallar dem – var förr i tiden ett ganska vanligt inslag i kosten längs våra kuster. Är du i Bohuslän eller i Halland på sommaren kan du själv bekanta dig med våra vanligaste ätligaste sjökryddor. Det är lätt att plocka sjökryddor och efter rensning kokar du dem som du kokar vanlig potatis i lättsaltat vatten cirka 25 minuter eller tills de är mjuka. Sjökryddor har en speciell smak och precis som grönsaker som växer på land varierar både smak och konsistens från sort till sort. När det sedan gäller att komponerar maträtter är den enda begränsningen din egen fantasi. Det går att ha sjökryddor i soppor, grytor, gratänger, sallader eller på smörgås. Du kan även rosta sjökryddor och smula sönder dem och använda som garnering eller bordskrydda. Många vegetariska kokböcker bjuder på goda sjökryddor recept. Har du inte möjlighet att själv plocka sjökryddor kan du köpa torkade i hälsokostaffären. De torkade kommer i de flesta fall från Japan där sjökryddor sedan flera tusen år tillbaka varit en viktig del av födan.

ett litet IQ-test. Behöver din kropp ett stick till?

Hur vet du vad din kropp behöver av vitamin, mineral och spårämnen? På grund av intensivt och effektivt jordbruk lakas marken ut och de naturliga mineralerna och spårämnena förbrukas utan att ersättas. Maten som sedan äts har ofta genomgått en lång process genom industrin tills den har blivit något fryst, färdiglagat som kan stoppas in i micron. En marknad har uppstått för olika hälsotillskott då folk har fått olika bristsjukdomar, allergier och problem med sockerhalter och blodfetter. Nu är det så att om du går in i en butik och skall köpa vitaminer och mineraler hur vet du då hur mycket exakt din kropp behöver av varje vitamin, mineral eller spårämne? Om du köper något får du ofta något syntetiskt. Men om du tar en naturlig Seaweed Kick som inte har bindningsmedel som exempelvis tabletter har, får du det naturliga som kroppen lätt kan absorbera. Då algerna har samma sammansättning i blodet som vi människor, har algerna lätt för att hitta där, det fattas vitaminer, mineraler och spårämnen, och fyller på där. Blir det över går det ut den normala vägen. Algerna har även en naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan, samt innehåller de essentiella fetterna EPA och DHA. Algerna reglerar blodsockernivån och sänker kolesterolhalten i blodet samt motverkar blodtryckshöjning. Algerna är fiberrika och förbättrar tarmfunktionen samt binder tungmetaller (bly, kvicksilver, cesium, strontium), som går ut den naturliga vägen.

alger 6

Litet alg-lexikon. Makroalger är stora – tång, brun- och grönalger. Mikroalger är mikroskopiskt små. Det är de som blommar. Hit hör Spirulina, som inte alls är släkt med till exempel tång. Men den är proteinrik. Brunalger och rödalger är viktiga, eftersom de finns i stor mängd i havet och är rika på spårämnen. Alger kan knappast lösa världens problem med undernäring. Men de kan få miljarder att få friskare, starkare, renare kroppar. Algerna är våra vänner.

alger 5

Alger innehåller en mängd hälsobringande ämnen som din kropp kan tillgodogöra sig på olika sätt. Inom skönhetsvården blir algbehandlingar allt mer populära och idag finns det alger i allt från schampo, ansiktsmasker till kurbad och läskande drycker. Ursprungligen fanns alla de näringsämnen, som människan behövde i grödorna på land. På grund av vår tids intensiva jordbruk och sura regn har många åkrar idag utarmats och växterna blivit näringsfattiga. Då har världshaven klarar sig bättre och havens grönsaker, algerna, har sina näringsämnen i behåll. Alger innehåller alla mineraler som människan behöver och är dessutom rik på vitaminer. Inte minst finns B12 i algen, som är ett vitamin som landväxter inte klara av att producera. Det är bland annat bra för hjärtat. Vegetarianer kan få brist på B12, då det inte finns i landväxter. Algerna har dessutom en unik förmåga att binda tungmetaller i kroppen. Bly, kvicksilver och andra tungmetaller lagras i kroppen och stör nervsystemet. Genom att äta alger förs gifterna ut ur kroppen. Det finns cirka 25 000 algsorter som växer i hav och insjöar. Varje art har sin specifika sammansättning av näringsämnen. Därför används ofta en kombination av olika alger när man framställer hälso- och skönhetspreparat. Vissa alger har extra mycket zink som reglerar talgproduktionen och motverkar fet och blank hy. Andra innehåller stora mängder fuktbevarande ämnen som återställer narig och torr hy. Huden är kroppens största organ och har en god förmåga att tillgodogöra algernas vitaminer och mineraler. Detta har gjort algprodukter hett eftertraktade inom skönhetsvården. Algprodukter finns numera i alla möjliga former för såväl invärtes som utvärtes bruk. Man kan tvätta håret i algschampo, lägga gröna masker eller baka bröd på algmjöl. Till och med stjärnkockarna har fått upp ögonen för alger och serverar numera läckra anrättningar med havens grönsaker även på Nobelfester.

alger 4

Vad innehåller alger? Alger har varken blad eller rötter som landväxter har, utan suger upp näringen ur havsvattnet direkt genom cellväggarna. De är utan tvekan våra nyttigaste grönsaker. Det finns ingen annan grönsak, frukt eller köttbit som innehåller så många nyttiga ämnen som alger. För det första är de oerhört rika på mineraler och spårämnen; mineralhalten i alger är tio gånger så hög som växter på land. Alger innehåller bland annat stora mängder järn, jod och kalcium. Torkad alger är till exempel 14 gånger rikare på kalcium än mjölk, dessutom innehåller de selen. För det andra är alger mycket rika på vitaminer: i alger finns vitamin A, alla B-vitaminer inklusive B12 som annars bara finns i animaliska produkter samt vitamin C, D, E, H och K. Särskilt rika är de på vitamin A och E. Alger innehåller också protein; proteinhalten varierar mellan 4 och 25 procent. I alger finns även alla aminosyror, som kroppen behöver.

alger 3

Alger i miljögifternas tid. Alger indelas i fyra grupper beroende på färg – färgen i sin tur beror på vilket djup algerna växer. Grönalger och blågröna alger växer uppe vid vattenytan, brunalger lite djupare och rödalger på 10 – 30 meters djup. Gemensamt för alla dessa alger är att de renar kroppen från tungmetaller och radioaktiva ämnen. Bäst på den här reningen är brunalgerna, därefter kommer rödalgerna och på tredje plats grönalgerna. De blågröna algerna har, så vitt man vet, inte den här förmågan. Plockar man inte själv algerna utan köper dem i hälsokostaffären bör man därför ur den här synpunkten i första hand välja kombu, wakame eller hiziki och i andra hand dulse eller nori. Det är ämnet alginat i brunalgerna, som drar till sig giftiga tungmetaller, som till exempel bly, kvicksilver och arsenik och för dem ut ur kroppen. Alginat bryts inte ner vid matsmältningen utan går rakt igenom tarmen. När alginatet lämnar kroppen med avföringen har det med sig de gifter det bundet till sig. I rödalger och grönalger finns ämnen som motsvarar alginat, men de är inte lika effektiva.

alger 2

Vill man ha alger som ett kosttillskott för att till exempel binda bly och andra tungmetaller (strontium och cesium med flera) och föra ut dem ur kroppen, då är det bara brunalger som gäller. De utgör huvuddelen av ”Seaweed Kick”. Rödalgerna har också denna förmåga men i väsentligt lägre grad och grönalgers samt cyano-bakteriers bindningsförmåga är bara marginell. Vill man använda alger som kosttillskott för att få i sig jod, selen och ett antal spårelement, som landodlade grönsaker blivit allt fattigare på, på grund av det intensiva jordbruk, som numera bedrivs och varigenom jorden lakats ur, då skall man inte tänka så mycket på algernas systematik utan på deras ekologi. Brunalger och rödalger växer i havet, som är rikt på spårelement. Chlorella hör hemma i sötvatten, Spirulina och Dunacella i söta och salta insjöar. Alger är alltså beteckningen för ett antal arter i hav och i sötvatten vilka inte behöver vara det minsta besläktade inbördes. Man måste veta vad man behöver och vilka algarter, som innehåller just det man behöver. ”Seaweed Kick” är gjord av algmjöl från olika arter makro-alger för att ge den bästa möjliga totaleffekten. Som tidigare nämnts är två av Seaweed Kicks förnämliga egenskaper bindningen av tungmetaller och innehåll av jod och spårelement. Det innehåller också vitaminer, proteiner och viktiga fettsyror. En synnerligen viktig egenskap är deras innehåll av alginat, kostfibrer som hör till gruppen av vattenlösliga fibrer, som hjälper till att hålla blodsocker och kolesterol ”på plats”.

alger 1

Alger är det sammanfattande namn på olika organismer med helt olika egenskaper. Det är därför viktigt att veta vad man talar om när man talar om alger. Makro-alger är stora. Man kan ta i dem en och en. Hit hör bland annat vad vi i dagligt tal benämner i begreppet tång. Däri ingår flera olika alger såsom brunalger, rödalger och många grönalger. Mikro-alger är mikroskopiskt små, vanligen encelliga eller kolonier av celler, som är oberoende av varandra. De är så små, att det kan finnas miljontals av dem i enda liter vatten. Då ser vi dem som vatten-blomning, en färgning av vattnet eller bara som en grumling, så att vi inte kan se särskilt djupt ned i vattnet. Hit hör bland annat Spirulina och de så kallade mördaralgerna. Ingendera av dessa alger har den avlägsnaste släktskap med någon makro-alg. En räka är faktiskt närmare släkt med en valfisk än Spirulina är släkt med knöltång eller bladtång. Till och med knöltången är närmare släkt med både räkan och valfisken än med Spirulina, som faktiskt är en bakterie, för både växter och djur har samma sorts kromosomer och samma sorts cellkärna. Spirulina däremot hör till cyanobakterier och står biologiskt sett närmast vanliga bakterier, vilket inte hindrar att den också är nyttig och mycket rik på proteiner. Ännu mindre än Spirulina är ett par andra mikro-alger, som kan vara nyttiga. Chlorella och Dunaliella. Dessa råkar ha nära släktingar bland makro-algerna, nämligen grönalger, som de flesta av oss känner till som påväxter på båtar, bryggor och förtöjningslinor.