Havsalger i farmaci och medicin

Sedan lång tid tillbaka har marina alger använts inom folkmedicinen, som medel mot diverse åkommor. Vetenskaplig forskning har visat att många av dessa alger är viktiga för farmacin som medikamenter. Rödalgen Digenea simplex är effektiv mot inälvsmask. Det aktiva ämnet är en aminosyra, som kallas kaininsyra. Digenea förekommer inte i Sverige, men enligt sedvänjor kan korallalgen och havssallaten Ulva lactuca användas i samma syfte, jag har plockat dessa på Rörö och Fotö. De två sista algerna är vanliga vid vår västkust. Många hos oss vanliga grön-, brun- och rödalger har visat sig har antibiotiska egenskaper. Särskilt intressant är ett extrakt av att vissa alger är aktiva mot vissa virussjukdomar som herpes, influensa och påssjuka, och japanska försök med möss har påvisat ämnen från alger, som haft hämmande effekt på cancer. Brunalgen Laminaria är verksam mot högt blodtryck. Det visar ett japanskt försök med lamininoxalat, som extraherats ur Laminaria Digitata. Patienter som behandlats med extraktet blev symtomfria. Algernas polysackarider har förmåga att binda metalljoner. Detta kan utnyttjas vid förgiftningar orsakade av metaller eller radioaktivt strontium.

Alger och tång

För att kroppen ska bevara sin hälsa måste det även finnas tillgång till flera spårämnen. Dit hör till exempel järn, koppar, mangan, jod, selen och zink. Järn och koppar behövs bland annat vid blodbildningen. Jod ingår i tyroxin, ett hormon, som bildas i sköldkörteln. Jodbrist ger sjukdomen struma. Eftersom alger är mycket jodrika bör dock nämnas att långvarigt överskott på jod i kosten i vissa fall kan orsaka störningar i sköldkörtelfunktionen.

Alger och tång

Alger och tång är energifattiga, men utgör ändå ett nyttigt tillskott till både människors och djurs föda. Framförallt är deras innehåll av mineraler, spårämnen och vitaminer, som de upptar ur havsvattnet och lagrar, av stor vikt för oss. Vissa ämnen till exempel kalcium, kalium, magnesium, fosfor, natrium, klor och svavel, finns i ganska stora mängder i vår kropp och är nödvändiga för olika funktioner. Bestämda mängder av kalcium, natrium och kalium fordras till exempel för att hjärtmusklerna ska kunna arbeta. Fosfor behövs för benstomme och tänder.

Alger och tångs näringsvärde

Många anser att vi inte kan tillgodogöra oss algernas kolhydrater, andra menar, att efter en tids tillvänjning bildas en ny bakterieflora i tarmen eller eventuellt ett nytt enzym med förmåga att sönderdelar dessa speciella kolhydrater och göra dem tillgängliga. Innehållet av fett är lågt. Alger och tång, som under vissa tider torrläggs, har högre fetthalt ån de som ständigt är nedsänkta. I vissa grön- och rödalger finns omättade fettsyror, vilket ju anses ha en förebyggande verkan på hjärtsjukdomar. Vid försök med råttor, som uppföddes på en diet, som innehöll 6% torkade, ätliga alger, sänktes kolesterolhalten i blodet.

Alger och tångs näringsvärde

Proteininnehållet är genomsnittligt högt hos algerna, men det varierar inom olika arter med årstiderna. Även växtens ålder och växtplats är betydelsefulla. Människan kan inte tillgodogöra sig hela proteininnehållet. Detta beror på att algernas cellväggar är svåra att spjälka. Bland djuren kan idisslare bäst utnyttja äggviteämnena. Förutom den mekaniska sönderdelningen sker hos dem också en bakteriell uppmjukning av cellväggarna. När man kokar, steker, rostar eller djupfryser algerna underlättas också utnyttjandet av proteinet.

Alger och tång

Bruket att äta alger och tång var dock vanligare förr än nu, men det verkar som om tiden nu vore mogen för en renässans. I USA och Europa har en våg av intresse av algföda visat sig, bland annat genom publisering av kokböcker med recept på algrätter. Att alger och tång haft betydelse som foder för husdjur, visar norska namn på tång, till exempel fårtang, hestetang och grisetang. På många håll i Norge kan man fortfarande se boskap äta av tången i tidvattensbältet. I Norge finns mindre industrier, som tillverkar tångmjöl. Sådant mjöl har visat sig vara en mycket bra fodertillsats till många husdjur som höns, grisar, kor, hästar och pälsdjur. En inblandning av 3-6 % i annat foder har en gynnsam effekt. För högt algtillskott kan ge biverkningar.

Tång och alger som föda för människor och djur

I Europa äts alger och tång. Den mest uppskattade algen i Storbritannien och Frankrike är rödsallat. Den åts rå tillsammans med fisk, smör och potatis eller kokas med vatten eller mjölk till en gröt. På Irland och i Skottland torkas den och tuggas som tobak, i Kanada kan man få den kanderad som godsak och i Kamtjatka jäser man den till en alkoholhaltig dryck. Liksom i Fjärran östern är också purpurtång en omtyckt rödalg. Fransmän och britter kokar den i flera timmar tills den bildar en mörkbrun, halvflytande massa, som kallas marine sauce, slouk eller sloucawn. Den serveras tillsammans med citronjuice eller vinäger.

Alger och tång som föda för människor och djur

Orientens folk har i tusentals år använt alger och tång i matlagningen. Än i dag används nära hundratalet arter i hushållen i Japan, Kina och Korea. I dessa länder odlas också en del alger och tång i stor skala. Porphyra-arter eller nori anses som en stor delikatess. De japanska noriodlingarna framställer årligen så mycket nori att det motsvarar ett handelsvärde av 5.000 miljoner USA dollar. Algen odlas på nät i havsvikar, torkas, pressas till tunna ark och används som tillsats i soppor och andra maträtter. I Kina odlar fram framgångsrikt stora brunalger som laminariaarterna. Årligen skördas där cirka 4 000 000 ton alger i våtvikt.

Alginater

På 1800-talet upptäcktes ämnet algin hos brunalger. Algin kan man lösa ut med soda eller natronlut. Lösningen renas och till slut får man ren alginsyra eller olika salter därav som kallas alginater. Användningen av alginater är mångsidig. De har stor förmåga att svälla, och används som förtjocknings- och emulgeringsmedel inom livsmedels-, färgindustrin-, läkemedelsindustrin-, pappersindustrin och byggnadsindustrin. Andra produkter som erhålls av brunalger är fucoidan och laminaran, som har medicinskt intresse genom sin blodantikoagulerande egenskaper. Mannitol utnyttjas farmakologiskt vid tablettframställning och i diabetikernäringsmedel. Dessutom används det inom lack- och fernissaindustrin. Alginatindustrin har expanderat starkt. Den är präglad av hård konkurrens, och alltjämt etableras fabriker i nya områden. Stora alginatproducenter är USA, Storbritannien, Norge, Kina och Japan.