swerlander.com

Aliginater, tillsammans med vitaminer och mineraler, förbättrar också hälsotillståndet i samband med tandsanering, då risken för frigörandet av kvicksilver är mycket stort. Tången har även en antibiotisk effekt. Detta för att kunna skydda sina egna arter. Oral= som hör till munnen, galvanism = ett elektrokemiskt fenomen som innebär att att två metaller nedsänkta i syra producerar elektrisk ström, det vill säga det fungerar som ett batteri. Oral galvanism innebär att två tandfyllningar av olika metaller tillsammans med saliv, som är en svag syra, producerar elektriska strömmar. De oralgalvaniska strömmarnas styrka bör vara under 2 mikroampere. Strömstyrkor däröver kan störa kroppens funktioner på olika sätt. De största strömstyrkorna uppstår mellan oädla metaller silveramalgam och ädlar guldamalgam. Man kan använda sig av tång eller tångdryck och därigenom oskadliggöra dessa tungmetaller.

Alginaterna inte bara skyddar oss mot tungmetaller som samtidigt kommit in i tarmen med annan föda, utan också från sådana som redan sugits upp av blodet och deponerats i skelettet, till exempel den radioaktiva isotopen strontium 90 som bildas i stora mängder vid atomsprängningar. Detta argument avfärdas av fysiker med argumentet att alginatet inte spjälkas. Alltså kommer det inte in i blodet och heller inte ens i närheten av skelettet där strontiumisotopen avsätts och varifrån den utsänder sin cancerframkallande strålning. Tankegången är alldeles riktig-Men om jag hänvisar till de djurförsök som har gjorts med alginatet kan man konstatera att man hos djur som fått radioaktivt strontium, kunde man minska strontiumhalten i skelettet med 80% genom att ge alginat som kosttillskott. Här ligger förklaringen. När radioaktiva isotoper lagrats i skelettet kommer varje dag en liten del av dem att frigöras och gå uti i blodet. Blodet förser tarmkanalen med saliv, magsaft, bukspott, tarmsaft och med vätska när innehållet i tunntarmen skall ska göras lättflytande. I tjocktarmen återuppsugs vätskan och med den dess tungmetaller. Denna återuppsugning är så effektiv att kroppen inte spontant kan befria sig från depositionerna i skelettet, det blir bara en rundgång. Om vi äter tång blir situationen en annan. Då binds hela den lilla fraktion som kommit ut i tarmen till alginaterna och försvinner med avföringen istället för att återuppsugas i tjocktarmen. Om vi kompletterar vår föda med tång får vi samma effekt. Tångens fykolloider utgör våra enda reningsmedel mot tungmetaller i födan och i kroppen, både de allmänt giftiga grundformerna och deras ännu mycket farliga radioaktiva isotoper.

Man kan förstås ställa sig frågan om vi inte riskerar att tången innehåller mer tungmetaller än landväxter som odlats någorlunda giftfritt? Självklart tar tång upp tungmetaller från sin omgivning, ibland till och mer än landväxter. Men tungmetallerna blir så stenhårt bundna att de aldrig tar sig loss, aldrig kan passera tarmväggen och kan komma in i kroppen. Tvärtom kan tången alltid, även om de innehåller höga halter av tungmetaller, ta upp mer från tarmsystemet än andra födoämnen. Algkolloiderna (samlingsnamn på alla de geléartade ämnen som hos tången motsvarar landväxternas cellulosa) hör definitionsmässigt till kostfiber, de kan inte brytas ned av kroppens enzymer. Tungmetallerna frigörs om tångkolloiderna på något sätt bryts ned.

I tång finns alla mineraler och spårämnen, och de är rika på jod som är livsnödvändigt för sköldkörtelfunktionen. De innehåller också alginsyra, ett kolhydrat som har förmågan att eliminerar oönskade tungmetaller. Det är också känt att man med en minimal mängd tång i födan kan skydda sig mot att kroppen tar upp sådana tungmetaller som vi i ökad utsträckning får i oss med mater. Det är välkänt att tång kan binda tungmetaller. De härstammar till exempel från det bly från bilavgaser som hamnar i grönsaksodlingar och det kadmium, kvicksilver med mera som upptas av grödor som gödslats med rötslam från reningsverken.

Jag vill rekommendera tång som näringskälla när det gäller vitaminer, mineraler, aminosyror och spårämnen. Tång innehåller alla de näringsämnen som kroppen behöver för att kunna undvika att råka ut för bristsjukdomar. På grund av förgiftningen och försurningen av vår åkerjord har det försvunnit många viktiga näringsämnen. Därför kan tång bli en hälsokälla och en räddning för människans fortlevnad.

Vår tidigare student-inneboende har flyttat efter 8 år, så vi har ett rum (20 kvm) ledigt. Rummet har egen ingång inklusive egen nyckel. Det finns mico, kyl och frys men inget kök. Det finns toalett men ingen dusch, men man kan duscha på SATS som ligger på Landala torg 5 minuter härifrån. Bra kommunikationer och promenadavstånd, 10 minuter till Chalmers, Handels, Psykologen, Humanisten med mera, samt till centrala staden. Ligger på andra våningen, lugnt läge med träd och och grönområde utanför. Karl Gustavsgatan 47. Hyra 3.400/månad. Är du intresserad, hör av dig till e-mail:

agnetaswe@gmail.com

Makroalger det vill säga tång har utnyttjats av människan sedan urminnes tider. Redan i kinesiska örtböcker från 2 700 år före kristus omtalas hur tång anrättas. Man vet att japanerna på 1600-talet började odla rödalgen porphyra i primitiva odlingar. Kustbefolkningen som här på västkusten och i många länder har sedan länge utnyttjat ilandspolad tång som gödsel och spritt dem på fälten. Ibland har man även låtit kreatur bete av den uppkastade tången. I Europa har man ätit viss tång sedan mycket lång tid tillbaka. Vikingarna åt tång, och på de brittiska öarna har man ätit porphyra, kallades laver, som är det latinska namnet för vattenväxt, sedan romanernas tid. Laver och dulse (Rhodymenia) åt man färska, torkade, eller kokta som spenat i Skottland och på Irland. Irländarna använde dulse som tuggtobak. I Wales kan man fortfarande bli serverad laverbread. Det består av laver (tång) som kokas och kryddas och sedan värms i fett och täcks med havregryn. På 1600-talet började man använda tång som råvara för tillverkning av viktiga baskemikalier för den begynnande industrin i Frankrike, England och Skottland. Det som utvanns var soda, natriumkarbonat, för glastillverkning och pottaska, kaliumkarbonat. Efterfrågan på tång blev så stor att myndigheterna utfärdade bestämmelser för hur mycket tång man fick ta upp. Pa 1800-talet fick man andra och billigare råvaror och processer och tånganvändandet minskade. Man har hela tiden använt tång som jodkälla. I dag används tång som föda i direkt konsumtion, för kemikaltillverknung och som gödsel.

Traditionen att använda tång som föda är mycket gammal, framförallt i Sydostasien. I dessa länder odlas tång i stor skala för konsumtion. Den vanligaste orten av dem som äts är rödalgen Porphyra, som i Japan går under namnet Nori eller Asaksa Nori. Brunalgsläktena Undaria och Laminaria äts under beteckningen Kambu. Produkterna saluförs i torkat tillstånd. Vissa grönalger som havssallat (Ulva) med flera konsumeras i färskt tillstånd. Det mesta av tången används som tilltugg eller i soppor och grytor av olika slag. Här kommer Laminariapickles. 50 cm Laminariablad, färska rensade från påväxt och sköljda. 1 matsked strimlad ingefära, 2 matskedar grovt strimlad morot, marinad: 1 dl soyasås, 3 matskedar vinäger, 3 matskedar saké, !/2 tesked honung. Laminarian skärs i smala bitar. Blanda ihop alla ingredienserna i en burk. Förslut väl och låt stå i 3 dagar. Dulsesoppa, 1 dl torkad rödsallad (Rhodymenia palmata) 4 dl tärnada morötter, 1 l vatten, 1 tsk miso. Hacka dulsen väl. Koka morötterna nästan mjuka. Tillsätt dulsen. Koka 10 minuter. Tillsätt mison och servera.

Man använder tång i terapeutiska sammanhang på grund av dessa övriga egenskaper: virus- och bakteriedödande. tumörhämmande, anticancerogena, immunstärkande, blodförtunnande, blodtryckssänkande, tillväxtreglerande, sköldkörtelreglerande, sårläkande och antiinflammatoriska egenskaper. All tång innehåller antivirala polysackarider. Inom folkmedicinen har man använt sig av tång vid behandling av feber, eksem, gallsten, leversjukdomar, gikt, menstruationer, högt blodtryck samt vid njursjukdomar. Sjömän har använt tång, speciellt kalciumalginat som omslag för sårläkning under hundratals år. Tångbad och tånginpackningar är kända för sina läkande, avgiftande och lenande effekt för huden vid spabehandling. Man kan gärna öka intag av tång i kosten genom att använda mer av följande: nori, dulse, wakame, arame, isiki, hijiki, kombu, blåstång, sågtång, knöltång, ektång, spiraltång, nervtång, rödslick, gaffeltång, karagentång, bladtång, sjögräsbandtång, bandtång, gallertång, havssallat och tarmtång. Allt är läckerheter om man vet hur man tar hand om dem på rätt sätt. Och nästan allt finns här vid vår västkust. Bon Apetite!

Tång är en mycket god källa av koncentrerade näringsämnen och det är en fördel att använda tång i sin matlagning men de flesta har inte den traditionen. De senaste århundraden har man använt tång i viktminskningsprogram , främst på grund av dess påverkan på fettomsättningen och dess balanserande effekt på sköldkörteln. Idag använder använder man fortfarande tång i tillskott som ska främja viktminskning. Maorierna på Nya Zeeland använder durvillea (Rimu) och porphyra (Karengo) externt och internat för att avgifta sig. som laxativ substans och som inflammationshämmare. Dessutom användes den för att bli av med mask, behandla brännskador, vid sköldkörtelproblem och veneriska sjukdomar. Den vanligaste tången inom traditionell skolmedicin är agar och alginater. Alginiksyra hämmar sura uppstötning och således risken för frätning på matstrupen. Natriumalginat (Laminaria digitata fingertång/Ascophyllom nodosum knöltång), finns på svenska västkusten, används vanligtvis inom alternativmedicinen som en del av ett reningsprogram, speciellt för avgiftning av tungmetaller. Natriumalginat binder sig till strontium, kalcium, barium, kadmium, tenn, mangan, zink och radium. Den binder inte lika bra till bly och kvicksilver som de föregående. Natriumalginat har visat sig skydda kor och människor vid strålning, till exempel om man utsätts för strålning från strontium 90. Natriumalginat används även som effektiv behandling av halsbränna och som kolesterolsänkande medel. Natriumalgnat anses vara en löslig fiber och liksom andra lösliga fibrer som pektin och psyllium så bidrar den till att minska förhöjda mängder kolesterol eller blodfetter. Dessutom så har den den gynnsam effekt på blodsockerbalansen.