Tång och terpeutiska sammanhang

Man använder tång i terapeutiska sammanhang på grund av dessa övriga egenskaper: virus- och bakteriedödande. tumörhämmande, anticancerogena, immunstärkande, blodförtunnande, blodtryckssänkande, tillväxtreglerande, sköldkörtelreglerande, sårläkande och antiinflammatoriska egenskaper. All tång innehåller antivirala polysackarider. Inom folkmedicinen har man använt sig av tång vid behandling av feber, eksem, gallsten, leversjukdomar, gikt, menstruationer, högt blodtryck samt vid njursjukdomar. Sjömän har använt tång, speciellt kalciumalginat som omslag för sårläkning under hundratals år. Tångbad och tånginpackningar är kända för sina läkande, avgiftande och lenande effekt för huden vid spabehandling. Man kan gärna öka intag av tång i kosten genom att använda mer av följande: nori, dulse, wakame, arame, isiki, hijiki, kombu, blåstång, sågtång, knöltång, ektång, spiraltång, nervtång, rödslick, gaffeltång, karagentång, bladtång, sjögräsbandtång, bandtång, gallertång, havssallat och tarmtång. Allt är läckerheter om man vet hur man tar hand om dem på rätt sätt. Och nästan allt finns här vid vår västkust. Bon Apetite!

Tång bristsjukdomar och terapeutisk användning

Tång är en mycket god källa av koncentrerade näringsämnen och det är en fördel att använda tång i sin matlagning men de flesta har inte den traditionen. De senaste århundraden har man använt tång i viktminskningsprogram , främst på grund av dess påverkan på fettomsättningen och dess balanserande effekt på sköldkörteln. Idag använder använder man fortfarande tång i tillskott som ska främja viktminskning. Maorierna på Nya Zeeland använder durvillea (Rimu) och porphyra (Karengo) externt och internat för att avgifta sig. som laxativ substans och som inflammationshämmare. Dessutom användes den för att bli av med mask, behandla brännskador, vid sköldkörtelproblem och veneriska sjukdomar. Den vanligaste tången inom traditionell skolmedicin är agar och alginater. Alginiksyra hämmar sura uppstötning och således risken för frätning på matstrupen. Natriumalginat (Laminaria digitata fingertång/Ascophyllom nodosum knöltång), finns på svenska västkusten, används vanligtvis inom alternativmedicinen som en del av ett reningsprogram, speciellt för avgiftning av tungmetaller. Natriumalginat binder sig till strontium, kalcium, barium, kadmium, tenn, mangan, zink och radium. Den binder inte lika bra till bly och kvicksilver som de föregående. Natriumalginat har visat sig skydda kor och människor vid strålning, till exempel om man utsätts för strålning från strontium 90. Natriumalginat används även som effektiv behandling av halsbränna och som kolesterolsänkande medel. Natriumalgnat anses vara en löslig fiber och liksom andra lösliga fibrer som pektin och psyllium så bidrar den till att minska förhöjda mängder kolesterol eller blodfetter. Dessutom så har den den gynnsam effekt på blodsockerbalansen.

Tång egenskaper och näringskälla

Polysackarider: De flesta kommersiella phycokolloider utvinns från tång. Tång innehåller betydelsefulla mängder omega-3-fettsyror, koncentrerade i galaktolipiddelen och är en utmärkt proteinkälla. Tången porfyra har i torrvikt upp till 47 procent protein. En tång som vanligtvis konsumeras är tången undaria som innehåller mellan 12-21 procent protein. Proteinet i undaria- och lamainariasorterna innehåller alla essentiella aminosyror. Tång är en viktig källa av såväl mineraler som protein i Asien. Tång innehåller relativt höga mängder kalium, natrium, kalcium, magnesium, spårelement och jod. Vitamininnehållet skiljer sig mellan olika sorter, men tång innehåller mycket tokoferoler, B-vitaminer samt betakaroten. Porfyrasorterna har betydelsefulla mängder D-vitamin. Tång är också en god källa för hälsosamma fibrer. Tång är utmärkt som komplement till foder för djur på bondgårdar samt för husdjur.

Tång och botanik

Tång representerar mer än 90 procent av alla marina växter. De tusen olika sorterna är indelade i olika grupper efter deras pigment: bruna, röda, gröna och blågröna. Den bruna och röda tången innehåller polysackarider som är mycket värdefulla för kommersiellt bruk. Det förekommer flitigt inom, livsmedel- och läkemedelsbranchen samt kosmetiska industrier. Alger kan antingen vara makrofyter, tång eller havsalger, eller mikrofyter, encelliga alger såsom klorella.

Tång

Tång i kosten och i terapeutiskt syfte är något som man använt sig av runtom i hela världen i tusentals år bland annat på Orkneyöarna, i Sydamerika och runt Stilla havet. I Japan och Korea konsumerar man dagligen tång som wakame och kombu. I andra länder konsumeras också hel mikroalg. I västvärlden får man i sig tång och algextrakt, alginater, agar-agar, karragen, flera gånger om dagen eftersom tång och algerna används som förtjockningsmedel i mat, kosttillskott, tandkräm och medicin. Agar och karragen extraheras från röda alger samt algin från tång. I Europa, inklusive Irland och Storbritannien har man använt och fortsätter att använda tång som mat och medicin både för sig själva och för sin boskap. Det är fortfarande vanligt med hostmedicin gjord på tången Chondrus crispus och mjölkpudding innehållande tången dulse Palmaria palmata som anses stärkande. Det finns en begränsad användning av tång i Europa som livsmedel. Idag använder man i västvärlden tång i terapeutiskt syfte, främst tång som jodtillskott. Det vanligaste sättet som de allra flesta får i sig tång är när de äter norirullar på sushi restauranger. Inom vissa grupper som makrobiotiker är användning av tång mycket stor och bidrar till stor del till de hälsobefrämjande effekterna av den makrobiotiska kosten. För recept och hur man använder tång mera i kosten finns kokböcker med japansk mat, makrobiotisk mat och hälsokost.

Klorofyll och tång

Klorofyll, växtens blod, är ett av de nyckelämnen som finns i tång och som däremot saknas i många tillskott. Kemiska strukturen av klorofyll liknar hemoglobin, som bildar människans blod. Klorofyll och hemoglobin är nästan identiska till strukturen. Den enda skillnaden är att klorofyllmolekylen är byggd runt en magnesiumatom, medan hemoglobin är byggd runt en järnatom. Därför har det visat sig vara användbart att använda klorofyll för att bygga upp antalet blodceller hos människan. Klorofyll är det gröna pigmentet som är huvudreceptor vid fotosyntes. Klorofyllin är en vattenlöslig form av klorofyll och har samma egenskaper.

Tång

Tång är en koncentrerad näringskälla som utgör ett utmärkt komplement till den näringsfattiga snabbmaten och skräpmaten som de allra flesta människor äter idag. Tången utgör också en mycket bra baskälla av kompletterande näringsämnen även för den medvetne och noggranne personen som äter en hälsosam kost. Med utarmandet av näring i frukt, grönsaker och gryn som har skett de senaste 70 åren är det viktigt att hitta naturliga kompletta källor av näringsämnen som människan behöver. Hälsosam tång utgör den komplexa och kompletta näringskällan som utgör ett utmärkt komplement till den dagliga kosten samt som komplement till de mer koncentrerade former av isolerade eller enklare näringsämnen som enskilda fytokemikalier, vitaminer, mineraler, fettsyror och aminosyror. Tång utgör också en utmärkt allmän kostkälla vid katastrofområden och bland fattiga länder och folk. Man har skickat tonvis av tång till svältdrabbade områden och räddat åtskilliga liv med detta. Tången kompletterar mycket väl det som saknas i proteinpulvertillskott och fettsyratillskott.

Kan man torka och spara tång?

Ja, du kan hänga tång på tork på klädstrecket eller breda ut fångsten på en klippa och samla hela årsbehovet, bara du får några varma och soliga dagar. Bladtång kan bli flera meter långa och liknar krokodilskinn. Men tänk också på: när tången torkar, svettas de ut en del salt på ytan. Kommer de sedan i fuktig luft, tar saltet upp vattnett och din torra, krispiga tång blir mjuk igen, nästan som färsk, innan de möglar. Så håll tången torr och förslut i dubbla lufttäta plastpåsar och förvara på torrast möjliga ställe.