Hur gör man havtornsglass, farfar?

– Lätt som en plätt, mitt kära barnbarn.

– 1  kopp färska havtorn (från Rörö)

– 1 kopp vatten

– 1 matsked socker

– 1 liten bit ascophyllum nodosum (från Rörö)

– kör det i en beredare och fyll iskuberna och in med det i frysen. Det blir 6 st pinnglass. Det var tydligen så gott så att du är på full väg hem för att fixa egen glass.

Goa smultron vi plockade farfar.

– Skoj att du tyckte det.

– Men varför smakade dom salt?

– Jo de växer vid havet, bara någon meter från havskanten här ute på Rörö, och då slår havet in ibland och duschar smultronen och därför smakar dom salt. Det latinska namnet är Fragaria vesca och det doftade också ambra och rosor från smultronen.

– Då skall jag äta dom efter pannkakan.

Farfar, vafför är alger bra mot blyförgiftning?

– Tången består av ett ämne som heter alginat och som binder till sig alla tungmetaller som kommer i närheten. Därför kan man använda alger till att rensa kroppen från tungmetaller. Om vi tar ett exempel: du äter lite sallad och bär, som har vuxit mindre än 50 meter från en starkt trafikerad väg. i sån sallad och på den finns bly från bilarnas avgaser. Den är inte tjänlig som människoföda.

– Tjänlig?

– Inte lämplig att äta, eller i klarspråk: giftig, farlig.

– Varför äter man den då?

– Tja, den ser lika frisk ut som en sallad utan bly. Det syns inte på den var den har vuxit. Och folk vet inte eller vill inte låssas om att det vet. Nu händer olika saker i tarmarna. Först blir maten utspädd med olika vätskor, så den kan rinna lätt genom tarmarna.

– Om man lägger huvet på magen på nån, till exempel på badstranden, så hör man det bubblar och och kluckar i magen. Inga bajskorvar där inte.

– Nä, nä, och bildas där lite gaser också, så hörs det ännu mer hur det ”pratar” i tarmarna. Sen ska ju det här lösa rinnet i tarmarna bli ”bajsekorvar”, som du sa, och då sugs all vätskan upp av kroppen. Den går genom tarmväggen och in i blodet och den tar med sig all näringen i tarmen, småbitar av socker och äggvita och fett. Och så salter och spårelement, förstås. Och dessutom en del giftiga ämnen, som kan finnas i maten och som inte alls borde få komma in i kroppen.

– Som tungmetaller du tjötar om.

– Ska du säja tjöta – jag har knappt börjat än. Alltså, om du äter avgaspudrad sallad, så går blyet från tarmvätskan direkt in i blodet. Men har du skurit ner lite alger……….

– De e mamma som gör salladen.

– OK, har skurit ner lite alger, så binds blymolekylerna vid alginatet. Och eftersom alginatet inte kan komma in i blodet, så kommer inte blyet in i blodet utan försvinner med din bajsekorv.

– Då måste man ju äta alger varje gång man äter nåt.

– Nä, och nu får du skärpa dej, för nu kommer den svåra biten. Häng mä! Alltså, blodet, ditt röda, fina, rena blod, som är alldeles fritt från bakterier, är samma vätska som den bruna sörjan i tarmarna. Den som luktar som när nån har släppt sig och som har fem miljoner bakterier på ett tusendels gram. Ni har väl knappast talat om det än på dagis, hur vätskorna cirkulerar i kroppen.

– Vi har talat om stora och lilla kretsloppet. Att blodet går från hjärtat till lungorna och tillbaks till hjärtat och så ut från vänstra kammaren till hela kroppen.

– Det är en bra början. Det är det slutna systemet ni har talat om, och det är alldeles sterilt, bakteriefritt alltså. Men från de här slutna kretsloppen finns det två avvikelser. Det ena är att blodplasma och vita blodkroppar smiter ut ur hårkärlen och tränger in mellan cellerna. Sen återvänder de genom lymfkärlen, och var blir lymfan av?

– ???

– Den töms tillbaka i blodet strax före hjärtat. Och det här systemet är också bakteriefritt, fast blodkropparna är ute och jagar bakterier. Men så har vi den andra avvikelsen. Var tror du tarmvätskan kommer från?

– Från blodet. De sa du ju.

– Men hur?

– Det får väl rinna över på nåt vis.

– Det kan vi säga. På många sätt och vis. Tänk på spotten först. Var kommer den ifrån? Spottkörtlarna, så klart. Men var kommer själva vätskan från? Jo, från blodet. Inga blodkroppar, inget rött blod. Men vattnet, som är det mesta av saliven, det lämnar blodet ifrån sig. Sen, i magsäcken, lämnar blodet från sig vätska till magsaften, i levern lämnar det dej vätska som behövs till gallan, i bukspottkörteln lämnar det vätska till bukspotten och i tarmen till flera olika tarmsafter. Tillsammans är det 8,2 liter hos en vuxen man.

– I tarmen?

– Just de, i tarmen.

– Ja menar, har man så mycke vatten på en gång i tarmen?

– Nä, det är 8,2 liter per dygn. Men det är aldrig så mycket i tarmen på en gång. För så mycket blod har vi inte. Utan vad som händer hela tiden är att tarmvätskan sugs tillbaka till blodet. Varje dygn kommer 8 liter från tarmen tillbaka till blodet. Det är bara den lillla skillnaden på två deciliter som försvinner med avföringen. Men en vuxen har inte mer blod än 5-6 liter. Av det är över två liter blodkroppar. Har en vuxen karl alltså tre liter blodvätska eller lite mer, så betyder det att hela hans fina livsviktiga blodvätska snörar ut i tarmen och blandar  sig med skiten bortåt tre gånger om dygnet. Det läbbiga är, att detta är något som alla människor vet, om de tänker efter. Men ingen tänker på det, för det passar inte med våra romantiska idéer om vårt hjärteblod. Och nu kommer det viktiga: Alla som har en viss mängd bly i blodet kan tvätta bort den genom att äta alger. Och det spelar ingen större roll när man äter algerna, bara det blir tillräckligt ofta. Nu talar jag alltså inte längre om alger som vi äter samtidigt med någon förorenad föda. Jag talar om föroreningar som vi fått i oss tidigare och som redan finns nån stans i kroppen. För det är så att om vi har fått i oss t.ex. bly,  stannar det inte i blodet utan dumpas i olika organ. Och det dystra är, att just bly gärna sätter sig i  hjärnan och nervsystemet. Och det är därför följderna blir just sådant som har med nerverna att göra som sen utveckling, bråkighet, oro, dålig koncentration, långsammare reaktioner, sämre hörsel och balans. Om det nu har satt sig en del bly i nerverna, så behöver det inte sitta kvar på samma ställe i all evighet. Då och då lossnar några sådana där småbitar som man kallar molekyler och följer med blodet ett varv eller två innan de sätter sig någon annan stans. Det dumma är, att de inte försvinner ut ur kroppen. Även om du kommer ut i tarmen ett slag, så sugs de upp i blodet igen. Där finns bara en enda möjlighet att ändra på det. Och det är att ät alger medan man har blyet i blodet. För har man det i blodet, så har man det i tarmsaften. I praktiken betyder det här, att du åstadkommer väldigt lite med ett jättemål på alger nån enstaka gång. Effekten får man av att äta lite grann dagligen under månader.

– Men det är ju bara nån månad på sommaren som vi är på Rörö och kan plocka tång.

– I och för sej kan man plocka tång året runt. Men det är ju inte många som kommer ner till västkusten och ut till havs mer än högst halva året. De som kan, däremot, bör börja tidigt, ofta finner man den tunnaste, sprödaste, renaste tången redan i mars. Men det finns andra sätt. Man kan torka hela årsbehovet genom att hänga upp bladtång på klädstrecken några soliga, blåsiga dagar. Sen packar man den i dubbla plastpåsar. Det är klart man kan köpa också, men då förlorar man det roliga i att laga mat och glädjen i nåt kul.

– Hur kan man veta allt det här?

– Det finns många forskare, som sysslar med alger, kemi, näringslära och med sjukdomars förekomst, verkan och utbredning. Men ännu är det inte mycket forskat på bly och människor, för det är först de allra sista åren man har börjat förstå hur stort problemet är och att det kanske gäller alla storstadsmänniskor mer eller mindre.

Farfar, vadå blyförgiftning?

– Egentligen är det frågor som du kan ställa när du börjar skolan, men jag skall försöka svara på dem nu.

– Du vet ju att man ska lämna gamla batterier till insamling för att det inte ska komma ut bly och kadmium i naturen.

– Och kvicksilver. Finns i batterier.

– Det stämmer och för att tala om en gammal sak, så har man länge känt till en del fall av blyförgiftning, men det var så speciellt, så man brydde sig inte mycket om dem. I Amerika hände det flera gånger att ungar blev blyförgiftade och man kom fram till att de setat och sugit på rappningen som hade fallit ner från husen och i trappuppgångarna. Den hade varit målad med blyvitt och så fick de i sig lite bly varje dag tills de blev sjuka. I Polen finns ett område som kallas ”Dödens Triangel”. Där finns kolgruvor och järnverk och så gör de bly. Där är luften full av fina, fina blypartiklar, marken innehåller så mycket bly att egentligen borde man bara odla blommor i trädgårdarna, maten är blyrik eftersom grönsakerna har vuxit i blyrik jord och dricksvattnet får lite extra bly för att man använder blyrör till vattenledningarna. Där finns andra tungmetaller också, en massa kadmium, och lite kvicksilver och arsenik. I det här området är människorna mycket sjuka, de lever inte lika länge som folk i en friskare miljö. Och i de svårast förgiftade delarna har bortemot vartannat barn som föds någon medfödd missbildning.

– Va hemskt. Menar du som fel på armar och ben och rygg och sånt, så dom inte kan röra sej som andra.

– Ja många av felen är sånt som syns utanpå. Sen är det många som har inre fel, hjärtfel och fel i blodomloppet och sånt. Och det är dubbelt illa här. För läkarna är fantastiska på att operera en fot som sitter snett eller harmynthet eller andra småfel så att det aldrig syns sen. Hos oss är sånt ofarligt. Men har barnen fel på hjärtat eller blodet, då är det stor risk att det inte klarar sånt som vi tycker är ofarligt. Det finns en annan sorts inre fel. Man gjorde ett standardprov i alla skolor i Polen. Då visade det sig att skolorna i ”Dödens Triangel” hade sämre resultat i medeltal än skolorna i andra områden. Lärarna sa, att vad man särskilt märker är, att barnen inte kan koncentrera sig, de är stökiga eller slöa och följer inte med. Och när man tog blodprover, hade de klart högre blyvärden än normalt.

– Våran dagislärare brukar kalla lill-anders för ”stökig”. Hon menar nog busig, fast det låter mindre anklagande. Tror du att lill-anders kan vara blyförgiftad då? Fast han är ju inte slö utan tvärtom, han håller alltid på med något fast det är nåt annat än han borde.

– Vi får nog börja lära oss att tänka på det sättet. Man kan ju aldrig säga något om ett speciellt fall, som man inte känner till. Men det är typiskt för blyförgiftning att offren inte bara har kroppsliga symtom som ont i magen och huvudvärk utan att de också blir krävande och irriterade och vad man kallar hyperaktiva, de håller i gång jämt utan nån uthållighet. De har vad man säger ”spring i benen” och som doktorerna benämner med olika bokstavskombinationer. Och vad som händer i ”Dödens Triangel” kan mycket väl hända enstaka hos oss. De flesta hus är blyfria. I något fall kan de ha slipat bort gammal målarfärg innan de målade om. Sen kan där finnas blydamm hur länge som helst. Har de sen blyrör i vattenledningen, så är de kvickt uppe i att de som bor där både andas in och sväljer mer än de tål. I gårdagens (7/6 2012) Göteborgs-Posten sidan 56-57 kan man läsa om att kemikalierna i hemmen blir fler och fler och där står det att ”tungmetallen bly har hittats i smycken samt i detaljer i leksaker och barnkläder, som knappar och dragkedjor. Exponering av bly kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga” slut på citat från GP. Först trodde man att ett slag att blyförgiftningar bara drabbade barn i förfallna slumområden och människor kring blyfabriker. Sen kom man på att det gäller barnen i hela industriområden som är blyförgiftade. Men det är ännu värre än så. Blyhaltig bensin spyr ut så mycket bly i luften att i hela världen blir barnen påverkade, om de växer upp vid gator med tung trafik. Miljontals barn är i farozonen.

– Pappa sa att vi flyttade ut från centrum för att  han ville att vi inte skulle växa upp i all trafiken mitt i stan. Jag trodde han menade att vi kunde bli överkörda.

– Risken att ni kan bli blyförgiftade är nog tusen gånger större. Om ett barn får i sig så mycket bly om dagen som motsvarar tre korn strösocker, kan det både växa långsammare och bli mindre intelligent. Det här problemet finns nu över hela världen. Och antagligen är det större ju större städerna är. I Mexico City med tjugo miljoner invånare har minst en fjärdedel av barnen farligt höga blyhalter i blodet. Hela hälften av barnen klarar inte sin skolgång på normaltid. Man anser att blyet är den viktigaste orsaken.

– Du då, som är så gammal. Då har du väl ännu mer bly i kroppen.

– Tack och lov så minskar vår förmåga att ta upp bly med åren. Det är kanske  så att kroppen skaffar sig nån slags skydd. Tyvärr är det barnen som är mest utsatta. Men en professor i Harvard, som forskar i blyförgiftningar, sa ”Jag tror att vi alla kunde ha blivit lite klyftigare än vi blev. Det är bara så svårt att veta om någon som har 135 i intelligenskvot egentligen skulle ha haft 140”. Det betyder, att om man försöker mäta intelligensen, så är båda värdena högt över det normala.

– Å va skulle allt detta ha med alger att göra?