Rörö äggröra på fingertång

Hämta fingertången i tåtviken. Låt den ligga i vanligt vatten 1 timma.

Skär fingertången i små bitar liksom alla grönsakerna. Fräs finhackad lök i rapsoljan tills den blir mjuk.

Hacka fingertången,  paprikan, salladslöken, champinjoner och spenat. Peppra efter smak.

Stek en stund och rör sedan ner äggen. Äggen skall inte bli torra. Krydda med sojasås.

1 st fingertång, 1 st gul lök, 1 msk rapsolja, 1 st grön paprika, 2 st salladslökar, 1 dl spenat, 4 st champinjoner, 6 st ägg, salt och peppar, 1 tsk sojasås.

 

Rörö knöltångsoppa

Ta 1 liter färsk knöltång, skär i små bitar och fräs dem i 5 matskedar rapsolja tills färgen blir ljusgrön (nu kan man tillsätta en liten lök och fräsa den gyllenbrun). Häll över det hela i en kastrull och tillsätt 1,5 liter vatten och koka sakta i  45 minuter. Tillsätt 3 hackade morötter och en stor hackad lök, salta och peppra och koka ytterligare i 30 minuter. Tillsätt en buljongtärning och låt koka i 10 minuter. Servera

Rörö purpurtångsoppa

Hetta upp 1 matsked rapsolja i en gryta och fräs en liten skivad lök och  1,5 dl skivad selleri i 5 minuter på svag värme. Rör ned litet färsk malen ingefära, 1 matsked soja, 8 dl oxbuljong, 2,5 dl vatten och 6 dl färsk purpurtång. Låt det koka upp och sjud sedan sakta i 10 minuter.

Rörö algpulver

Rörö algpulver som krydda. Soltorka tarmtång tills den är riktigt torr eller torka på luftig, varm plats inomhus. Stöt sönder i mortel och lagra lufttätt i glasburk. Används till kryddstarka och söta rätter. Finger- eller bladtång kan användas på samma sätt.

Seaweed serum 100%

Reap the benefits of seaweed serum and applied it to your skin. Through  spa treatments, bath therapies, or the use of Beauty Products, seaweed serum 100% and its Health-giving nutrients can be absorbed transdermally to benefit your entire body. Some substances, when, applied to the skin, can be absorbed by the outermost layers (epidermis) via the pores and can then be absorbed or stored in the lower (subcutaneous) layers, until they are released into your body´s bloodstream.

Lite om alger

Makroalger är stora – tång, brun- och grönalger. Mikroalger är mikroskopiskt små. Det är de som blommar. Hit hör spirulina, som inte alls är släkt med till exempel tång. Men den är proteinrik (cirka 60%). Brunalger och rödalger är viktiga, eftersom de finns i så stor mängd i havet och är rika på spårämnen. Havsalger kan knappast lösa världens problem med undernäring. Men de kan få miljarder att få friskare, starkare och renare kroppar.

Alger är ett gammalt läkemedel

På många håll i världen har under århundraden alger använts både som mat och läkemedel. I det gamla Inka-riket i Peru transporterades torkade alger från kustöknen upp till höglandets indianer som ett botemedel mot struma. Redan för 5 000 år sedan använde kineserna det i samma syfte. På några öar i Indonesien är det fortfarande tradition att gravida kvinnor går ut och letar rätt på en speciell slags alg som de äter. I Japan, Kina och Korea används alger som ett helt normalt inslag i medelfamiljens matvanor. Däremot är algtraditionen allvarligt på tillbakagång på Hawaii och Indonesien samtidigt som de västerländska hamburgarna tränger på.

Det som sker nu är helt felaktigt. U-länderna säljer sina skördade alger till industriländerna för att de ska tillverka hund- och kattmat, eftersom det ger bäst betalt. I stället borde länderna få hjälp så att de själva fick råd att sätta in dem mot sin egen undernäring och vitaminbrist eller åtminstone behålla dem som ett viktigt inslag i sin egen ibland rätt så bristfälliga kost.

Alger är havets gräs och en outnyttjad resurs

Algen ger magrare vispgrädde är rubriken på Göteborgs-Postens framsida idag (2/10).

Den största nyttan algerna har för oss svenskar är att de kan bota bristsjukdomar som uppstått till följd av för ensidig kost. Ju mer storköksmat vi äter, till exempel på arbetsplatser och i skolbespisningar, desto större är risken för att någon bristsjukdom uppstår.

Det är ju oftast väldigt svårt att upptäcka om vi lider brist på något spårämne. Äter vi då alger kan vi vara säkra på att bristen avhjälps, eftersom alla grundämnen finns i havet och algerna har en sällsynt förmåga att ta upp dem.

Däremot kan vi inte tillgodogöra oss algernas kolhydrater och det gör ju algerna till ett utmärkt bantningsämne för oss övergödda västerlänningar.

Alger är klorofyllförande bålväxter som lever både på land och i vatten. Storleken på dem varierar mellan några tusendels millimeter och femtio meter. De alger som kan få stor betydelse som människoföda lever i vatten och är i flesta fall rödalger, brunalger och grönalger.

Den hos oss vanligen förekommande blåstången innehåller vitaminerna C, D, E och K och användes tidigare för att bota gikt. Enligt den gamla folkmedicinen är grötomslag från alger bra för svullna mandlar, bölder, bröstkörtelinflammation och finnar. Den innehåller i likhet med många andra arter ämnen som är antibiotiska, det vill säga döda bakterier. Dessutom kan den förhindra att människans skelett lagrar radioaktivt strontium efter till exempel atombombsprov eller olyckor som vid kärnkraftsverk som Fukushima.

Irländsk mossa är en rödalg rik på vitaminerna B1 och B2 och anses vara verksam för att bota magsår, influensa, påssjuka, diarré och förhindra blodpropp. I Wales kokar man gröt på algen eller också bakas den in i havremjöl och steks i flott och har blivit något av en nationalrätt.

Knöltången har tidigare använts mot emfysem och kronisk bronkitis samt mot sträckning, vrickning och reumatism. Huvudsakligen  används den numera för tillverkning av den grundsubstans inom läkemedelsindustrin som de verksamma ämnena sätts till.

Försök pågår för att få fram antibiotika ur algerna för att kunna ersätta penicillinet, när det inte längre är verksamt. Några arter anses till och med vara virushämmande.

Alger ska via en jäsningsprocess kunna omvandlas till metangas och användas som drivmedel för bilar när världens oljeresurser börjar svika.

Japanska forskare har hittat tumörhämmande substanser och man undersöker om det eventuellt i framtiden kan bota eller förhindra uppkomsten av cancer.

Det är industrin som tar hand om huvuddelen av de cirka 7 miljoner ton alger som årligen skördas. Utan risk för att utarma de resurser  som finns skulle skörden kunna mångdubblas. Alger används för framställning av alginat som finns till exempel i mjukglass och grädde och i den gelé som läggs ovanpå frukttårtor, som konsistensgivare inom charkuteri- och konditoribranschen.