Tång bristsjukdomar och terapeutisk användning

Tång är en mycket god källa av koncentrerade näringsämnen och det är en fördel att använda tång i sin matlagning men de flesta har inte den traditionen. De senaste århundraden har man använt tång i viktminskningsprogram , främst på grund av dess påverkan på fettomsättningen och dess balanserande effekt på sköldkörteln. Idag använder använder man fortfarande tång i tillskott som ska främja viktminskning. Maorierna på Nya Zeeland använder durvillea (Rimu) och porphyra (Karengo) externt och internat för att avgifta sig. som laxativ substans och som inflammationshämmare. Dessutom användes den för att bli av med mask, behandla brännskador, vid sköldkörtelproblem och veneriska sjukdomar. Den vanligaste tången inom traditionell skolmedicin är agar och alginater. Alginiksyra hämmar sura uppstötning och således risken för frätning på matstrupen. Natriumalginat (Laminaria digitata fingertång/Ascophyllom nodosum knöltång), finns på svenska västkusten, används vanligtvis inom alternativmedicinen som en del av ett reningsprogram, speciellt för avgiftning av tungmetaller. Natriumalginat binder sig till strontium, kalcium, barium, kadmium, tenn, mangan, zink och radium. Den binder inte lika bra till bly och kvicksilver som de föregående. Natriumalginat har visat sig skydda kor och människor vid strålning, till exempel om man utsätts för strålning från strontium 90. Natriumalginat används även som effektiv behandling av halsbränna och som kolesterolsänkande medel. Natriumalgnat anses vara en löslig fiber och liksom andra lösliga fibrer som pektin och psyllium så bidrar den till att minska förhöjda mängder kolesterol eller blodfetter. Dessutom så har den den gynnsam effekt på blodsockerbalansen.