Havsalger innehåller samtliga för oss nödvändiga mineraler, dessutom är de rika på en mängd olika vitaminer. De flesta av dessa kommer från bakterier som lever på växten eller i havsvattnet omkring havsalgplantan. Vitamin A (betakaroten motsvarande A, IU); Porphyra 44500, Ulva 960, Enteromorpha 500, Laminaria 430, Tomater 200, Spenat 2600, Äpplen 5 st 0,02, Kål 10. Detta är A-vitaminer i havsalger per 100 g torrsubstans.
Havsalger och spårämnen
För att kroppen skall bevara sin hälsa krävs också flera olika spårämnen. Dit hör till exempel järn, koppar, selen, mangan och zink. Järn och koppar behövs bland annat för blodbildning. Brist på jod ger sjukdomen struma. De flesta havsalger är mycket jodrika. Innehåll av järn i havsalger jämfört med andra födoämnen; torrvikt mg/100g: Laminaria, Bladtång 15, Ulva Havssallat 87, Enteromorpha 106, Porphyra 23, Sesamfrö 16, Soyabönor 7, Spenat 3,3 och Biff 3,6.
Havsalgerna är rika på mineraler, spårämnen och vitaminer
Havsalgerna är energifattiga, men ändå mycket nyttiga. Framförallt är deras innehåll av mineraler, spårämnen och vitaminer som de upptar ur havsvattnet och lagrar av stor vikt för oss. Kalcium fordras till exempel för att hjärtmusklerna ska kunna arbeta. Här är en uppställning av kalcium i havsagler jämfört med andra födoämnen: torrvikt mg/100g: Laminari, Bladtång 800 mg, Ulva Havssallat 730 mg, Enteromorpha 600 mg, Porphyra 470 mg, Soyabönor 190 mg, Mjölk 100 mg, Spenat 98 mg och Ägg 65 mg.
Havsalger är mycket proteiner och lite fett
Proteininnehållet är genomsnittligt högt hos havsalgerna, men det varierar inom olika arter, med årstiderna, med havsalgens ålder och växtplats. Dessutom kan människan inte tillgodogöra sig allt protein, vilket beror på att havsalgernas cellväggar är svåra att spjälka. Om du kokar, steker, rostar, torkar eller djupfryser havsalgerna blir det lättare att utnyttja proteinet. Vi människor har också svårt att tillgodogöra oss havsalgernas kolhydrater. Många anser dock att efter en tids tillvänjning kan dessa speciella kolhydrater också tillgodogöras. Innehållet av fett är lågt och i vissa grön- och rödalger finns omättade fettsyror, vilka anses ha en förebyggande verkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Vid försök med råttor som fick en diet på 5% torkade, ätliga alger, sänktes deras kolesterohalt i blodet.
Havsalger och tungmetaller
Alla gröna växter bildar näring genom att förena koldioxid och vatten med hjälp av solenergi. De bildar socker som i sin tur omvandlas till stärkelse. Bruna och röda havsalger kan också bilda näring, men då de utnyttjar en annan del av ljuset bildas inte socker eller stärkelse utan något som kallas agar och alginat och carragin. Dessa ämnen kan inte spjälkas i tarmen, vilket innebär att de binder tungmetaller i kroppen. Tungmetaller som bly, arsenik, kvicksilver och kadmium är giftiga om man får i sig för mycket av dem. De kan bland annat leda till hjärn-, hjärt- och skelettskador på barn och vuxna. Genom att äta havsalger binds till exempel bly som finns i tarmen så att det inte kan komma ut i blodet. Även lagrat bly som passerar tarmen binds där och följer med ut i toaletten. På två månader kan man bli av med cirka hälften av de tungmetaller som kroppen bär på.
Havsalger innehåller fibrer
Det viktigaste kostrådet man kan ge är att äta en fiberrik och fettbalanserad kost. Havsalger innehåller höga halter av fibrer, speciellt en sort som vi vanligen får för lite av, nämligen vattenlösliga fibrer. Enligt Nationalencyklopedin har de ”gynnsam effekt på blodsockerhalten och insulinsvaret efter en måltid och kan även sänka blodets kolesterolmängd”. De kan alltså hindra att man får diabetes och sjukdomar i hjärtat och blodomloppet.
Havsalger innehåller även en massa andra nyttiga ämnen, dessutom kan havsalger ha en renande effekt, då de kan ta upp och forsla bort skadliga tungmetaller i din kropp.
De olika havsalggrupperna
Havsalgerna brukar indelas efter sin färger: grönalger, brunalger och rödalger.
Man kan också dela in havsalgerna efter deras storlek. Makroalger är stora: tång-, brun- och grönalger. Mikroalger är mycket små; till exempel plankton, mikroskopiskt små encelliga växter som svävar i vattnet. Om de blir tillräckligt många säger man att de ”blommar”. Så kallade planktonblomning är bara höga halter av mikroalger. Till mikroalgerna hör bland annat Spirulinan, som är mycket proteinrik. Brunalger och rödalger är viktiga, eftersom de finns i så stor mängd i havet. De som kallas ”giftalger” är egentligen inga alger alls, utan liknar mer bakterier.
Havsalger – vad är det?
De växter som finns i havet, består till övervägande del av havsalger.
Havsalger har inga frön, rötter, stjälkar eller blad, de kallas för bålväxter då de tar upp den näring de behöver direkt ur det omgivande vattnet. Till havsalgerna hör bland annat alla de stora bruna tångarterna.
Varför havsalger?
Därför att vår tids allt mer effektiva jordbruk ger oss visserligen större skördar, men genom ensidig gödsling med handelsgödsel lakas marken ut och de naturliga mineralerna och spårämnena förbrukas utan att ersättas. Idag är våra jordbruksprodukter fattigare på dessa viktiga ämnen än de var förr.
Dagens stressade människa handlar också i hög utsträckning mat i hel- och halvfabrikat, dvs processad mat som oftast kallas för junkfood.
Bristsjukdomar, allergier, ökade blodfetts- och sockerhalter har skapat en marknad för olika så kallade hälsotillskott. Allt fler människor köper allehanda produkter med förhoppningen att de ska bli friskare och starkare.
Om Du också tycker att det är viktigt att berika sin mat med tillskott av naturliga mineraler och spårämnen som finns i havsalger och som tycker att det är dags att ersätta junk food med functional food. Hör av Dej.