swerlander.com

I tång finns alla mineraler och spårämnen, och de är rika på jod som är livsnödvändigt för sköldkörtelfunktionen. De innehåller också alginsyra, ett kolhydrat som har förmågan att eliminerar oönskade tungmetaller. Det är också känt att man med en minimal mängd tång i födan kan skydda sig mot att kroppen tar upp sådana tungmetaller som vi i ökad utsträckning får i oss med mater. Det är välkänt att tång kan binda tungmetaller. De härstammar till exempel från det bly från bilavgaser som hamnar i grönsaksodlingar och det kadmium, kvicksilver med mera som upptas av grödor som gödslats med rötslam från reningsverken.

Jag vill rekommendera tång som näringskälla när det gäller vitaminer, mineraler, aminosyror och spårämnen. Tång innehåller alla de näringsämnen som kroppen behöver för att kunna undvika att råka ut för bristsjukdomar. På grund av förgiftningen och försurningen av vår åkerjord har det försvunnit många viktiga näringsämnen. Därför kan tång bli en hälsokälla och en räddning för människans fortlevnad.

Vår tidigare student-inneboende har flyttat efter 8 år, så vi har ett rum (20 kvm) ledigt. Rummet har egen ingång inklusive egen nyckel. Det finns mico, kyl och frys men inget kök. Det finns toalett men ingen dusch, men man kan duscha på SATS som ligger på Landala torg 5 minuter härifrån. Bra kommunikationer och promenadavstånd, 10 minuter till Chalmers, Handels, Psykologen, Humanisten med mera, samt till centrala staden. Ligger på andra våningen, lugnt läge med träd och och grönområde utanför. Karl Gustavsgatan 47. Hyra 3.400/månad. Är du intresserad, hör av dig till e-mail:

agnetaswe@gmail.com

Makroalger det vill säga tång har utnyttjats av människan sedan urminnes tider. Redan i kinesiska örtböcker från 2 700 år före kristus omtalas hur tång anrättas. Man vet att japanerna på 1600-talet började odla rödalgen porphyra i primitiva odlingar. Kustbefolkningen som här på västkusten och i många länder har sedan länge utnyttjat ilandspolad tång som gödsel och spritt dem på fälten. Ibland har man även låtit kreatur bete av den uppkastade tången. I Europa har man ätit viss tång sedan mycket lång tid tillbaka. Vikingarna åt tång, och på de brittiska öarna har man ätit porphyra, kallades laver, som är det latinska namnet för vattenväxt, sedan romanernas tid. Laver och dulse (Rhodymenia) åt man färska, torkade, eller kokta som spenat i Skottland och på Irland. Irländarna använde dulse som tuggtobak. I Wales kan man fortfarande bli serverad laverbread. Det består av laver (tång) som kokas och kryddas och sedan värms i fett och täcks med havregryn. På 1600-talet började man använda tång som råvara för tillverkning av viktiga baskemikalier för den begynnande industrin i Frankrike, England och Skottland. Det som utvanns var soda, natriumkarbonat, för glastillverkning och pottaska, kaliumkarbonat. Efterfrågan på tång blev så stor att myndigheterna utfärdade bestämmelser för hur mycket tång man fick ta upp. Pa 1800-talet fick man andra och billigare råvaror och processer och tånganvändandet minskade. Man har hela tiden använt tång som jodkälla. I dag används tång som föda i direkt konsumtion, för kemikaltillverknung och som gödsel.

Traditionen att använda tång som föda är mycket gammal, framförallt i Sydostasien. I dessa länder odlas tång i stor skala för konsumtion. Den vanligaste orten av dem som äts är rödalgen Porphyra, som i Japan går under namnet Nori eller Asaksa Nori. Brunalgsläktena Undaria och Laminaria äts under beteckningen Kambu. Produkterna saluförs i torkat tillstånd. Vissa grönalger som havssallat (Ulva) med flera konsumeras i färskt tillstånd. Det mesta av tången används som tilltugg eller i soppor och grytor av olika slag. Här kommer Laminariapickles. 50 cm Laminariablad, färska rensade från påväxt och sköljda. 1 matsked strimlad ingefära, 2 matskedar grovt strimlad morot, marinad: 1 dl soyasås, 3 matskedar vinäger, 3 matskedar saké, !/2 tesked honung. Laminarian skärs i smala bitar. Blanda ihop alla ingredienserna i en burk. Förslut väl och låt stå i 3 dagar. Dulsesoppa, 1 dl torkad rödsallad (Rhodymenia palmata) 4 dl tärnada morötter, 1 l vatten, 1 tsk miso. Hacka dulsen väl. Koka morötterna nästan mjuka. Tillsätt dulsen. Koka 10 minuter. Tillsätt mison och servera.

Man använder tång i terapeutiska sammanhang på grund av dessa övriga egenskaper: virus- och bakteriedödande. tumörhämmande, anticancerogena, immunstärkande, blodförtunnande, blodtryckssänkande, tillväxtreglerande, sköldkörtelreglerande, sårläkande och antiinflammatoriska egenskaper. All tång innehåller antivirala polysackarider. Inom folkmedicinen har man använt sig av tång vid behandling av feber, eksem, gallsten, leversjukdomar, gikt, menstruationer, högt blodtryck samt vid njursjukdomar. Sjömän har använt tång, speciellt kalciumalginat som omslag för sårläkning under hundratals år. Tångbad och tånginpackningar är kända för sina läkande, avgiftande och lenande effekt för huden vid spabehandling. Man kan gärna öka intag av tång i kosten genom att använda mer av följande: nori, dulse, wakame, arame, isiki, hijiki, kombu, blåstång, sågtång, knöltång, ektång, spiraltång, nervtång, rödslick, gaffeltång, karagentång, bladtång, sjögräsbandtång, bandtång, gallertång, havssallat och tarmtång. Allt är läckerheter om man vet hur man tar hand om dem på rätt sätt. Och nästan allt finns här vid vår västkust. Bon Apetite!

Tång är en mycket god källa av koncentrerade näringsämnen och det är en fördel att använda tång i sin matlagning men de flesta har inte den traditionen. De senaste århundraden har man använt tång i viktminskningsprogram , främst på grund av dess påverkan på fettomsättningen och dess balanserande effekt på sköldkörteln. Idag använder använder man fortfarande tång i tillskott som ska främja viktminskning. Maorierna på Nya Zeeland använder durvillea (Rimu) och porphyra (Karengo) externt och internat för att avgifta sig. som laxativ substans och som inflammationshämmare. Dessutom användes den för att bli av med mask, behandla brännskador, vid sköldkörtelproblem och veneriska sjukdomar. Den vanligaste tången inom traditionell skolmedicin är agar och alginater. Alginiksyra hämmar sura uppstötning och således risken för frätning på matstrupen. Natriumalginat (Laminaria digitata fingertång/Ascophyllom nodosum knöltång), finns på svenska västkusten, används vanligtvis inom alternativmedicinen som en del av ett reningsprogram, speciellt för avgiftning av tungmetaller. Natriumalginat binder sig till strontium, kalcium, barium, kadmium, tenn, mangan, zink och radium. Den binder inte lika bra till bly och kvicksilver som de föregående. Natriumalginat har visat sig skydda kor och människor vid strålning, till exempel om man utsätts för strålning från strontium 90. Natriumalginat används även som effektiv behandling av halsbränna och som kolesterolsänkande medel. Natriumalgnat anses vara en löslig fiber och liksom andra lösliga fibrer som pektin och psyllium så bidrar den till att minska förhöjda mängder kolesterol eller blodfetter. Dessutom så har den den gynnsam effekt på blodsockerbalansen.

Polysackarider: De flesta kommersiella phycokolloider utvinns från tång. Tång innehåller betydelsefulla mängder omega-3-fettsyror, koncentrerade i galaktolipiddelen och är en utmärkt proteinkälla. Tången porfyra har i torrvikt upp till 47 procent protein. En tång som vanligtvis konsumeras är tången undaria som innehåller mellan 12-21 procent protein. Proteinet i undaria- och lamainariasorterna innehåller alla essentiella aminosyror. Tång är en viktig källa av såväl mineraler som protein i Asien. Tång innehåller relativt höga mängder kalium, natrium, kalcium, magnesium, spårelement och jod. Vitamininnehållet skiljer sig mellan olika sorter, men tång innehåller mycket tokoferoler, B-vitaminer samt betakaroten. Porfyrasorterna har betydelsefulla mängder D-vitamin. Tång är också en god källa för hälsosamma fibrer. Tång är utmärkt som komplement till foder för djur på bondgårdar samt för husdjur.

Tång representerar mer än 90 procent av alla marina växter. De tusen olika sorterna är indelade i olika grupper efter deras pigment: bruna, röda, gröna och blågröna. Den bruna och röda tången innehåller polysackarider som är mycket värdefulla för kommersiellt bruk. Det förekommer flitigt inom, livsmedel- och läkemedelsbranchen samt kosmetiska industrier. Alger kan antingen vara makrofyter, tång eller havsalger, eller mikrofyter, encelliga alger såsom klorella.

Tång i kosten och i terapeutiskt syfte är något som man använt sig av runtom i hela världen i tusentals år bland annat på Orkneyöarna, i Sydamerika och runt Stilla havet. I Japan och Korea konsumerar man dagligen tång som wakame och kombu. I andra länder konsumeras också hel mikroalg. I västvärlden får man i sig tång och algextrakt, alginater, agar-agar, karragen, flera gånger om dagen eftersom tång och algerna används som förtjockningsmedel i mat, kosttillskott, tandkräm och medicin. Agar och karragen extraheras från röda alger samt algin från tång. I Europa, inklusive Irland och Storbritannien har man använt och fortsätter att använda tång som mat och medicin både för sig själva och för sin boskap. Det är fortfarande vanligt med hostmedicin gjord på tången Chondrus crispus och mjölkpudding innehållande tången dulse Palmaria palmata som anses stärkande. Det finns en begränsad användning av tång i Europa som livsmedel. Idag använder man i västvärlden tång i terapeutiskt syfte, främst tång som jodtillskott. Det vanligaste sättet som de allra flesta får i sig tång är när de äter norirullar på sushi restauranger. Inom vissa grupper som makrobiotiker är användning av tång mycket stor och bidrar till stor del till de hälsobefrämjande effekterna av den makrobiotiska kosten. För recept och hur man använder tång mera i kosten finns kokböcker med japansk mat, makrobiotisk mat och hälsokost.