tång i bröd

De stora tångsorterna är rika på protein, mycket rika på vitaminer och alldeles otroligt rika på spårelement. För människor i den välnärda delen av världen är det den sista punkten som är den viktigaste. Praktiskt taget alla kemiska grundämnen finns i havet och tångarterna är berömda för sin enastående förmåga att ta upp och koncentrera de ämnen vi brukar kalla spårelement. De finns i små mängder i naturen och människan behöver endast små mängder. Landväxterna är inte dåliga de heller, men marken de växer på innehåller ju aldrig mer spårelement än berget som jorden bildats ur. Och landväxterna har en fiende, som tången inte har: Människan utarmar den odlade marken genom att föra bort kväve, fosfor och en rad spårelement med varje skörd och ersätter förlusten med kväve och fosfatgödning, möjligen kalium och kalk, men inte med spårämnen. Bara havet är opåverkat. Det är för stort och dess vatten är buffrat, det vill säga balanserat på ett sätt som gör att det inte ändrar pH-värdet ens om det blandas med kraftiga mängder surt regn. Det finns därför bara ett naturligt och enkelt sätt att ersätta de ständigt sjunkande mängderna i vår landbaserade föda och det är att regelbundet äta mat från havet. Utöver sina nyttigheter som kosttillskott innehåller tångmjölet också en mängd kostfiber, faktiskt 1/3 av torrsubstansen. Och av kostfiber håller svenskens genomsnittsföda bara hälften av vad den borde vara. Kosthälsogruppen inom Livsmedelskommittén rekommenderar att svenska folket skall dubbla sitt intag av kostfiber. Att vi inte klarar av detta vet alla, men vet de varför det är viktigt? Vi har en rad vällevnadssjukdomar som naturfolken saknar och som beror dels på att vi har för lite kostfiber som underlag för våra nyttiga tarmbakterier, dels på att födan stannar för länge i tarmen. Gör dina tarmbakterier en tjänst genom att lägga tång i brödet.

varför tång är nyttigt för dej

De senaste femtio åren har kosten förändrats till att innehålla mycket raffinerad mat, mer kemiskt behandlad, mindre näring och över tvåtusen konstgjorda tillsatser. Sedan sekelskiftet har naturliga mineraler och spårämnen lakats ur marken på grund av storskalig odling och konstgödning. matens näringsmässiga kvalitet har också blivit sämre. Tillgången på industriellt framställda och raffinerade produkter har gjort att vi under det senaste århundradet mer än fördubblat vår konsumtion av kaloririk föda och halverat mängden säd, frukt, grönsaker och rotfrukter. Vi äter mer socker, fett och vitt mjöl än någonsin och håller därför på att bli överviktiga och undernärda – samtidigt. Det är inte konstigt att vi äter för mycket eftersom maten innehåller allt mindre näring per kalori. Eftersom tiden har blivit en knapp resurs har mat i halv- och helfabrikat ökat och vi har fått så kallad junk food. Man tar bort näringsämnen och tillsätter konstgjorda ämnen och smaker. Resultatet blir matallergier, bristsjukdomar,förhöjda blodfetter, fetma, högt blodtryck, hjärtsjukdomar och diabetes. Sedan köper människorna diverse vitamintillskott för att hoppas att bli friska. Men, lösningen på detta problem är att berika produkterna med naturliga mineraler och spårämnen som exempelvis tång. Tång har medicinska effekter. Bakteriedödande och stimulerar immunsystemet, botar magsår, sänker blodkolesterolet , sänker blodtrycket, förebygger slaganfall och är blodförtunnande.

ett häpnadsväckande påstående

För en tid sedan diskuterades i ett lokalt radioprogram i Göteborg det häpnadsväckande påståendet att alginatet inte bara skyddar oss mot tungmetaller som samtidigt kommit in i tarmen med annan föda, utan också från sådana som redan sugits upp av blodet och deponerats i skelettet, till exempel den radioaktiva isotopen strontium 90 som bildas i stora mängder vid atomsprängningar. Detta påstående avfärdades naturligtvis av fysiker med argumentet att alginatet inte spjälkas. Alltså kommer det inte in i blodet och heller inte i närheten av skelettet där strontiumisotopen avsätts och varifrån den utsänder sin cancerframkallande strålning. Tankegången är alldeles riktig. Men om vi hänvisar till de djurförsök som har gjorts med alginatet kan man konstatera att man hos djur som fått radioaktivt strontium intravenöst, kunde minska strontiumhalten i skelettet med 80% genom att ge alginat som kosttillskott. Förklaringen till detta är följande: När radioaktiva isotoper lagrats i skelettet kommer varje dag en liten del av dem att frigöras och gå ut i blodet. Blodet förser tarmkanalen med saliv, magsaft, bukspott, tarmsaft och med vätska när innehållet i tunntarmen ska göras lättflytande. I tjocktarmen återuppsugs vätskan och med den dess tungmetaller. Den återuppsugningen är så effektiv att kroppen inte spontant kan befria sig från depositionerna i skelettet, det blir bara en rundgång. Då binds hela den lilla fraktion som kommit ut i tarmen till alginaterna och försvinner med avföringen istället för att återuppsugas i tjocktarmen. Om vi kompletterar vår föda med tång får vi samma effekt. Tångens fykolloider utgör våra enda reningsmedel mot tungmetaller i födan och i kroppen, både de allmänt giftiga grundformerna och deras ännu mycket farligare radioaktiva isotoper. .Alginater, tillsammans med vitaminer och mineraler, förbättrar också hälsotillståndet i samband med tandsanering, då risken för frigörandet av kvicksilver är mycket stort. Tången har även en antibiotisk effekt. Detta för att kunna skydda sina egna arter.

tång och tungmetaller

Man kan förstås ställa sig frågan om vi inte riskerar att tången innehåller mer tungmetaller än landväxter som odlats någorlunda giftfritt? Självklart tar tången upp tungmetaller från sin omgivning , ibland till och med mer än landväxter. Men tungmetallerna blir så stenhårt bundna att de aldrig tar sig loss, aldrig kan passera tarmväggen och komma in i kroppen. Tvärtom kan tången alltid, även om de innehåller höga halter av tungmetaller, ta upp mer från tarmsystemet än andra födoämnen. Algkolloiderna (samlingsnamn på alla de geléartade ämnen som hos tången motsvarar landväxternas cellulosa) hör definitionsmässigt till kostfiber, de kan inte brytas ned av kroppens enzymer. Tungmetallerna frigörs först om algkolloiderna på något sätt bryts ned.

varför tång är nyttigt för dej

I tången finns alla mineraler och spårämnen, och de är rika på jod som är livsnödvändigt för sköldkörtelfunktionen. De innehåller också alginsyra, ett kolhydrat som har förmågan att eliminera oönskade tungmetaller. Det är välkänt att tång kan binda tungmetaller. Det är också känt att man med en minimal mängd tång i födan kan skydda sig mot att kroppen tar upp sådana tungmetaller som vi i ökad utsträckning får i oss med maten. De härstammar till exempel från det bly från bilavgaser som hamnar i grönsaksodlingar och det kadmium, kvicksilver med mera som upptas av grödor som gödslas med rötslam från reningsverken..

Rörö Seaweeds

For the first time, it has been shown that antibiotic fractions obtained from Rörö Seaweeds are effective against Mycobacterius tuberculosis . The main and important achievement of the present investigation is that the antibiotic principle isolated is shown to be hundred per cent effective in controlling the growth in cultures of not only the typical strains of Mycobacterius tuberculosis isolated directly from the sputum fo the patients.

Kelp antibiotics from Laminaria digitata and Ascophyllum nodosum

A comparative study of the two antibiotic fractions obtained from selected Rörö seaweeds and the known antibiotics has established that both the fractions obtained from seaweeds are effective against Pseudomonas seruginosa and Proteus vulgaris, which are known to resist the treatment which many known antibiotics.