Kvicksilver har unders\u00f6kts mycket sedan Minamata-katastrofen, men n\u00e4r det g\u00e4ller hur \u00e4mnet kommer in i n\u00e4ringskedjorna och hur det p\u00e5verkar producenterna vet man i stort sett ingenting, bara att det kommer in och att det \u00e4r giftigt redan vid mycket l\u00e5ga koncentrationer. En l\u00e5ng rad tungmetaller – en del med radioaktiva isotoper – anrikas i alger, Anrikningen \u00e4r oftast passiv och beroende av omgivningens halt av tungmetaller. Normalt tar algerna sj\u00e4lva ingen p\u00e5taglig skada av tungmetallanrikningen. De planktonlevande algerna, och till liten del ocks\u00e5 de benthiska algerna, \u00e4ts dock av djur varvid tungmetallerna vanligtvis anrikas ytterligare i dessa. Djur p\u00e5 h\u00f6ga trofiska niv\u00e5er (homo sapiens) kan, genom den succesiva anrikningen i n\u00e4ringskedjorna, f\u00e5 tungmetallhalter som de tar skada av. D\u00e5 algerna bryts ned frig\u00f6rs de anrikade tungmetallerna, vilket kan leda till lokala tungmetallf\u00f6rgiftningar i omr\u00e5den med stor nedbrytning. Omr\u00e5den med lugna hydrografiska f\u00f6rh\u00e5llanden – till exempel badvikar – kan f\u00e5 ansamlingar av losslitna d\u00f6ende alger. I vilken omfattning frig\u00f6rs tungmetaller (kanske radioaktiva) i dessa omr\u00e5den? – i dag — i morgon?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kvicksilver har unders\u00f6kts mycket sedan Minamata-katastrofen, men n\u00e4r det g\u00e4ller hur \u00e4mnet kommer in i n\u00e4ringskedjorna och hur det p\u00e5verkar producenterna vet man i stort sett ingenting, bara att det kommer in och att det \u00e4r giftigt redan vid mycket l\u00e5ga koncentrationer. En l\u00e5ng rad tungmetaller – en del med radioaktiva isotoper – anrikas i … <\/p>\n