Bland algerna finns m\u00e5nga av v\u00e5ra nyttigaste och godaste vilda matv\u00e4xter. Det \u00e4r n\u00e4stan litet synd att de ska beh\u00f6va rida p\u00e5 den aktuella radiak-skr\u00e4cken f\u00f6r att f\u00e5 sin r\u00e4ttm\u00e4tiga plats i v\u00e5ra sallader och bland v\u00e5ra sm\u00e5r\u00e4tter. F\u00f6r de har s\u00e5 m\u00e5nga goda egenskaper ocks\u00e5 n\u00e4ringsm\u00e4ssigt: de \u00e4r rika p\u00e5 proteiner, mycket rika p\u00e5 vitaminer och framf\u00f6r allt enast\u00e5ende rika p\u00e5 sp\u00e5relement, inte minst jod och selen..<\/p>\n
Av v\u00e5ra grund\u00e4mnen finns ju alla i havsvattnet, och algerna \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r en enast\u00e5ende unik f\u00f6rm\u00e5ga att ta upp och anrika sp\u00e5relementen. Landv\u00e4xterna \u00e4r inte s\u00e5 d\u00e5liga de heller, men jorden de st\u00e5r i har inte mer sp\u00e5relement \u00e4n de mineral som den har bildats ur. De har ocks\u00e5 en fiende som algerna slipper: m\u00e4nniskan som utg\u00f6r det stora hotet mot sp\u00e5r\u00e4mnena i v\u00e5r f\u00f6da. Dels utarmar vi den odlade jorden genom att med sk\u00f6rdarna bortf\u00f6ra kv\u00e4ve, fosfor och sp\u00e5r\u00e4mnen och med konstg\u00f6dning tillf\u00f6ra kv\u00e4vef\u00f6reningar, fosfater, m\u00f6jligen \u00a0kalk och kalium men inte n\u00e5gra sp\u00e5r\u00e4mnen. Dels utarmar vi b\u00e5de odlad och obruten mark genom industrier och bilism genom det sura regn. som l\u00f6ser ut ur marken och f\u00f6r bort en hel rad \u00e4mnen var l\u00f6slighet \u00f6kar kraftigt sur milj\u00f6.<\/p>\n
Bara havet \u00e4r op\u00e5verkat. Det \u00e4r f\u00f6r stort. Och havsvattnet \u00e4r buffrat, balanserat s\u00e5 att det inte rubbas ur sitt neutrala pH-v\u00e4rde av att blandas med surt regn. Det enklaste och naturligaste s\u00e4ttet f\u00f6r oss att kompensera oss f\u00f6r en minskning av de sp\u00e5r\u00e4mnen som av n\u00e4mnda orsaker hamnar i farozonen, \u00e4r att ocks\u00e5 \u00e4ta en l\u00e4mplig m\u00e4ngd f\u00f6da fr\u00e5n havet.<\/p>\n
Eftersom det nu \u00e4r algernas f\u00f6rm\u00e5ga att binda radioaktiva \u00e4mnen som \u00e4r s\u00e5 aktuellt och diskuterat, skall jag besvara de vanligaste fr\u00e5gorna.<\/p>\n
\u00c4r alla alger lika bra?<\/p>\n
Nej, brunalgerna, allts\u00e5 v\u00e5ra vanliga t\u00e5ngarter och deras sl\u00e4ktingar, \u00e4r i s\u00e4rklass b\u00e4st. Kolhydratet som bygger upp deras cellv\u00e4ggar, allts\u00e5 deras motsvarighet till landv\u00e4xternas cellulosa, kallas alginat och utg\u00f6r det \u00e4mne, som har denna m\u00e4rkliga f\u00f6rm\u00e5ga att till sin molekyl binda tungmetaller. Eftersom ett alginat inte kan spj\u00e4lkas av saliv och tarmsaft l\u00e4mnar det kroppen med avf\u00f6ringen precis som andra kostfibrer. R\u00f6dalgerna har motsvarande \u00e4mne: carragen, agar m. fl. och \u00e4ven de har god f\u00f6rm\u00e5ga att binda tungmetaller. Gr\u00f6nalgerna kan bilda vanlig cellulosa, de liknar v\u00e5ra vanliga landv\u00e4xter f\u00f6r mycket, men m\u00e4rkligt nog har man \u00e4ven hos dem p\u00e5visat en s\u00e5dan f\u00f6rm\u00e5ga fast v\u00e4sentligt svagare. Spirulina d\u00e4remot h\u00f6r till de bl\u00e5gr\u00f6na organismer som f\u00f6rr kallades alger men som botaniskt sett \u00e4r n\u00e4rmare sl\u00e4kt med bakterierna. Jag har inte sett n\u00e5gon uppgift p\u00e5 att de skulle kunna binda tungmetaller.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bland algerna finns m\u00e5nga av v\u00e5ra nyttigaste och godaste vilda matv\u00e4xter. Det \u00e4r n\u00e4stan litet synd att de ska beh\u00f6va rida p\u00e5 den aktuella radiak-skr\u00e4cken f\u00f6r att f\u00e5 sin r\u00e4ttm\u00e4tiga plats i v\u00e5ra sallader och bland v\u00e5ra sm\u00e5r\u00e4tter. F\u00f6r de har s\u00e5 m\u00e5nga goda egenskaper ocks\u00e5 n\u00e4ringsm\u00e4ssigt: de \u00e4r rika p\u00e5 proteiner, mycket rika p\u00e5 … <\/p>\n