{"id":1334,"date":"2016-04-08T17:49:16","date_gmt":"2016-04-08T17:49:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.swerlander.com\/?p=1334"},"modified":"2016-04-08T17:49:16","modified_gmt":"2016-04-08T17:49:16","slug":"det-har-handlar-inte-om-alger-men-varfor-vi-behover-dem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.swerlander.com\/?p=1334","title":{"rendered":"Det h\u00e4r handlar inte om alger, men varf\u00f6r vi beh\u00f6ver dem."},"content":{"rendered":"<p>Alla gr\u00f6na v\u00e4xter p\u00e5 land och vatten kan bilda n\u00e4ring. De g\u00f6r det genom att knyta ihop koldioxid och vatten med hj\u00e4lp av energi fr\u00e5n solen. &#8221;Av luft och vatten \u00e4r du kommen, luft och vatten skall du \u00e5ter bli&#8221;, skulle en kemist kunna s\u00e4ga. Av luft och vatten g\u00f6r de socker. Men alla djuren \u00e4lskar socker, fr\u00e5n myrorna till bj\u00f6rnar. Och du med. D\u00e4rf\u00f6r bygger de om sockret. Om v\u00e4xten tar 200 av de allra minsta bitarna socker som finns och h\u00e4nger ihop dem, s\u00e5 blir det st\u00e4rkelse. Du har k\u00e4kat massor av st\u00e4rkelse, f\u00f6r det \u00e4r vad br\u00f6d mest best\u00e5r av och potatis och ris och pasta. I magen kan vi g\u00f6ra om den till socker igen. Om v\u00e4xten i st\u00e4llet fogar ihop 2000 sockermolekyler, d\u00e5 blir det cellulosa, som finns i tr\u00e4 och ved, i bomull och k\u00e5l.<\/p>\n<p>Bruna och r\u00f6da alger g\u00f6r n\u00e4stan likadant. Men inte riktigt, f\u00f6r de anv\u00e4nder en annan del av ljuset. D\u00e4rf\u00f6r blir det inte socker utan n\u00e5got som liknar. Och d\u00e5 kan det inte heller bli st\u00e4rkelse och cellulosa utan blir agar och alginat och n\u00e5got som kallas carragen. Och de kan inte spj\u00e4lkas i tarmen.<\/p>\n<p>Den lilla men viktiga skillnaden g\u00f6r ocks\u00e5, att de kan binda tungmetaller.<\/p>\n<p>Tungmetaller kallas en del \u00e4mnen som \u00e4r giftiga om man \u00a0f\u00e5r i sig f\u00f6r mycket. De viktigaste \u00e4r bly, arsenik, kvicksilver och kadmium. De \u00e4r farliga f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, f\u00f6r de g\u00e5r d\u00e5ligt eller inte alls ut med urin och avf\u00f6ring. D\u00e5 kan det samlas mer och mer i kroppen. De \u00e4r \u00e4nnu farligare f\u00f6r barn, s\u00e5 l\u00e4nge de v\u00e4xer och s\u00e5 l\u00e4nge hj\u00e4rnan skall utvecklas. De \u00e4r allra farligast f\u00f6r of\u00f6dda barn. De kan f\u00e5 skador p\u00e5 skelettet och mycket annat. L\u00e4karna \u00e4r fantastiska p\u00e5 att r\u00e4tta till medf\u00f6dda missbildningar, men de v\u00e5gar inte operera barn med hj\u00e4rtfel. Och det \u00e4r bland de vanligaste felen.<\/p>\n<p>Vi f\u00e5r ta det h\u00e4r noga, f\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 nytt, att m\u00e5nga vet inte om det. F\u00f6rr trodde man, att barn blev f\u00f6rgiftade av bly n\u00e4r de satt och s\u00f6g p\u00e5 bitar av rappning, som f\u00f6ll ner i d\u00e5ligt sk\u00f6tta hus. D\u00e5 fick de i sig bly fr\u00e5n blyvitt, som finns i m\u00e5larf\u00e4rg. Nu vet man att det r\u00e4cker att ett f\u00f6nster \u00e4r m\u00e5lat med blyvitt, s\u00e5 kan barnen bli sjuka av ett fint pulver som bildas, n\u00e4r f\u00f6nstret n\u00f6ter mot karmen. Barn som v\u00e4xte upp p\u00e5 gator med mycket trafik, blev ofta blyf\u00f6rgiftade, f\u00f6r bensin kan ha bly som kommer med ut med avgaserna. I Amerika ber\u00e4knar man att flera hundra tusen barn \u00e4r s\u00e5 skadade av bly, att de har sv\u00e5rare att l\u00e4ra och att uppf\u00f6ra sig som man skall.<\/p>\n<p>I Polen finns ett omr\u00e5de med m\u00e5nga gruvor och fabriker, som kallas f\u00f6r D\u00f6dens triangel. D\u00e4r \u00e4r s\u00e5 mycket tungmetaller i jorden att allt som odlas \u00e4r f\u00f6rgiftat. M\u00e5nga barn d\u00f6r redan f\u00f6rsta \u00e5ret och folk lever inte s\u00e5 l\u00e4nge som p\u00e5 andra h\u00e5ll. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan gav man samma prov i en viss klass i alla polska skolor. De som bodde i D\u00f6dens triangel hade klart s\u00e4mre resultat an vad alla andra hade.<\/p>\n<p>De \u00e4r kanske inte dummare, men de kan inte h\u00f6ra p\u00e5 l\u00e5ng stund i s\u00e4nder. De tr\u00f6ttnar och b\u00f6rjar leka eller sl\u00f6a eller busa. S\u00e5nt kan ju h\u00e4nda vem som helst n\u00e5gon g\u00e5ng, men h\u00e4r g\u00e4ller det n\u00e4stan alla och alltid.<\/p>\n<p>I USA ville de som ansvarar f\u00f6r folks h\u00e4lsa, att man skulle unders\u00f6ka alla barn, hur mycket bly de har i kroppen. Men det kostar f\u00f6r mycket. Jag tycker, att man borde unders\u00f6ka n\u00e5gra f\u00e5, p\u00e5 varje skola dem som \u00e4r mest st\u00f6kiga och oroliga och som inte kan f\u00f6lja med. Om de eller n\u00e5gra av dem har mer bly i blodet \u00e4n andra barn, ja d\u00e5 vet man ju varf\u00f6r de \u00e4r klassbusar och d\u00e5 kan man g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t det.<\/p>\n<p>F\u00f6r det finns ett s\u00e4tt att bli av med bly i kroppen eller \u00a0\u00e5tminstone minska p\u00e5 m\u00e4ngden. Och det \u00e4r att \u00e4ta t\u00e5ng eller t\u00e5ngmj\u00f6l (algtabletter). D\u00e5 binds det bly som finns i tarmen och de andra tungmetallerna vid alginatet, s\u00e5 att det inte kan komma in i blodet. Om man nu vet att alginat inte kan tas upp i blodet utan stannar \u00a0i tarmen till dess inneh\u00e5ll hamnar i toan, d\u00e5 t\u00e4nker man, att det bara \u00e4r tarmen som kan rensas, inte hela kroppen. Men det kan den.<\/p>\n<p>F\u00f6r om det sitter sm\u00e5, sm\u00e5 m\u00e4ngder av bly i nerverna eller i hj\u00e4rnan och st\u00f6r dem, d\u00e5 lossnar varje dag en hundradel eller kanske \u00e4nnu mindre och f\u00f6ljer med blodet ett slag. Sedan s\u00e4tter den sig fast n\u00e5gon annan stans och st\u00f6r d\u00e4r. Men bara om den inte blivit inf\u00e5ngad under dagen och f\u00f6rd ut ur kroppen. Men hur ska blodet komma ut i tarmen f\u00f6r att bli renat?<\/p>\n<p>Om du har kommit upp i de h\u00f6gre klasserna, har du f\u00e5tt l\u00e4ra dig om stora och lilla kretsloppet och om hur en del av blodet tr\u00e4nger ut mellan cellerna och sedan samlas upp i lymfk\u00e4rl och h\u00e4lls tillbaka i blodet n\u00e4ra hj\u00e4rtat. Men jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att ni har talat om att blodet kretsar p\u00e5 ett tredje s\u00e4tt. Fast du vet det \u00e4nd\u00e5. Varje dag bildar vi en massa spott och magsaft och galla och bukspott och tarmsaft. Var kommer vattnet ifr\u00e5n till alla de v\u00e4tskorna? \u00a0Jo, fr\u00e5n blodet, s\u00e5 klart. Hos en vuxen man bildas varje dygn 8,2 liter s\u00e5dana v\u00e4tskor. Av dem sugs 8 liter tillbaka in i blodet. Det \u00e4r s\u00e5 vi f\u00e5r in n\u00e4ring i kroppen.<\/p>\n<p>Finns det bly i blodet, s\u00e5 f\u00f6ljer det med ut i tarmen och sedan tillbaka in i blodet igen. Men har man \u00e4tit f\u00e4rsk t\u00e5ng eller torkad (men uppbl\u00f6tt) eller algtabletter, d\u00e5 blir man av med dessa ot\u00e4cka gifter. Inte alla, bara en liten del. Man f\u00e5r h\u00e5lla p\u00e5 ett tag. Men p\u00e5 tv\u00e5 m\u00e5nader ska man kunna bli av med \u00e5tminstone h\u00e4lften av vad kroppen gick och bar p\u00e5.<\/p>\n<p>Hur ska man g\u00f6ra om man vill samla och laga sj\u00e4lv om man bor vid havet?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Alla gr\u00f6na v\u00e4xter p\u00e5 land och vatten kan bilda n\u00e4ring. De g\u00f6r det genom att knyta ihop koldioxid och vatten med hj\u00e4lp av energi fr\u00e5n solen. &#8221;Av luft och vatten \u00e4r du kommen, luft och vatten skall du \u00e5ter bli&#8221;, skulle en kemist kunna s\u00e4ga. Av luft och vatten g\u00f6r de socker. Men alla djuren &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/www.swerlander.com\/?p=1334\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> &#8221;Det h\u00e4r handlar inte om alger, men varf\u00f6r vi beh\u00f6ver dem.&#8221;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"gallery","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1334"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1334"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1334\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1336,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1334\/revisions\/1336"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1334"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1334"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1334"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}