– T\u00e5ngen best\u00e5r av ett \u00e4mne som heter alginat och som binder till sig alla tungmetaller som kommer i n\u00e4rheten. D\u00e4rf\u00f6r kan man anv\u00e4nda alger till att rensa kroppen fr\u00e5n tungmetaller. Om vi tar ett exempel: du \u00e4ter lite sallad och b\u00e4r, som har vuxit mindre \u00e4n 50 meter fr\u00e5n en starkt trafikerad v\u00e4g. i s\u00e5n sallad och p\u00e5 den finns bly fr\u00e5n bilarnas avgaser. Den \u00e4r inte tj\u00e4nlig som m\u00e4nniskof\u00f6da.<\/p>\n
– Tj\u00e4nlig?<\/p>\n
– Inte l\u00e4mplig att \u00e4ta, eller i klarspr\u00e5k: giftig, farlig.<\/p>\n
– Varf\u00f6r \u00e4ter man den d\u00e5?<\/p>\n
– Tja, den ser lika frisk ut som en sallad utan bly. Det syns inte p\u00e5 den var den har vuxit. Och folk vet inte eller vill inte l\u00e5ssas om att det vet. Nu h\u00e4nder olika saker i tarmarna. F\u00f6rst blir maten utsp\u00e4dd med olika v\u00e4tskor, s\u00e5 den kan rinna l\u00e4tt genom tarmarna.<\/p>\n
– Om man l\u00e4gger huvet p\u00e5 magen p\u00e5 n\u00e5n, till exempel p\u00e5 badstranden, s\u00e5 h\u00f6r man det bubblar och och kluckar i magen. Inga bajskorvar d\u00e4r inte.<\/p>\n
– N\u00e4, n\u00e4, och bildas d\u00e4r lite gaser ocks\u00e5, s\u00e5 h\u00f6rs det \u00e4nnu mer hur det ”pratar” i tarmarna. Sen ska ju det h\u00e4r l\u00f6sa rinnet i tarmarna bli ”bajsekorvar”, som du sa, och d\u00e5 sugs all v\u00e4tskan upp av kroppen. Den g\u00e5r genom tarmv\u00e4ggen och in i blodet och den tar med sig all n\u00e4ringen i tarmen, sm\u00e5bitar av socker och \u00e4ggvita och fett. Och s\u00e5 salter och sp\u00e5relement, f\u00f6rst\u00e5s. Och dessutom en del giftiga \u00e4mnen, som kan finnas i maten och som inte alls borde f\u00e5 komma in i kroppen.<\/p>\n
– Som tungmetaller du tj\u00f6tar om.<\/p>\n
– Ska du s\u00e4ja tj\u00f6ta – jag har knappt b\u00f6rjat \u00e4n. Allts\u00e5, om du \u00e4ter avgaspudrad sallad, s\u00e5 g\u00e5r blyet fr\u00e5n tarmv\u00e4tskan direkt in i blodet. Men har du skurit ner lite alger……….<\/p>\n
– De e mamma som g\u00f6r salladen.<\/p>\n
– OK, har skurit ner lite alger, s\u00e5 binds blymolekylerna vid alginatet. Och eftersom alginatet inte kan komma in i blodet, s\u00e5 kommer inte blyet in i blodet utan f\u00f6rsvinner med din bajsekorv.<\/p>\n
– D\u00e5 m\u00e5ste man ju \u00e4ta alger varje g\u00e5ng man \u00e4ter n\u00e5t.<\/p>\n
– N\u00e4, och nu f\u00e5r du sk\u00e4rpa dej, f\u00f6r nu kommer den sv\u00e5ra biten. H\u00e4ng m\u00e4! Allts\u00e5, blodet, ditt r\u00f6da, fina, rena blod, som \u00e4r alldeles fritt fr\u00e5n bakterier, \u00e4r samma v\u00e4tska som den bruna s\u00f6rjan i tarmarna. Den som luktar som n\u00e4r n\u00e5n har sl\u00e4ppt sig och som har fem miljoner bakterier p\u00e5 ett tusendels gram. Ni har v\u00e4l knappast talat om det \u00e4n p\u00e5 dagis, hur v\u00e4tskorna cirkulerar i kroppen.<\/p>\n
– Vi har talat om stora och lilla kretsloppet. Att blodet g\u00e5r fr\u00e5n hj\u00e4rtat till lungorna och tillbaks till hj\u00e4rtat och s\u00e5 ut fr\u00e5n v\u00e4nstra kammaren till hela kroppen.<\/p>\n
– Det \u00e4r en bra b\u00f6rjan. Det \u00e4r det slutna systemet ni har talat om, och det \u00e4r alldeles sterilt, bakteriefritt allts\u00e5. Men fr\u00e5n de h\u00e4r slutna kretsloppen finns det tv\u00e5 avvikelser. Det ena \u00e4r att blodplasma och vita blodkroppar smiter ut ur h\u00e5rk\u00e4rlen och tr\u00e4nger in mellan cellerna. Sen \u00e5terv\u00e4nder de genom lymfk\u00e4rlen, och var blir lymfan av?<\/p>\n
– ???<\/p>\n
– Den t\u00f6ms tillbaka i blodet strax f\u00f6re hj\u00e4rtat. Och det h\u00e4r systemet \u00e4r ocks\u00e5 bakteriefritt, fast blodkropparna \u00e4r ute och jagar bakterier. Men s\u00e5 har vi den andra avvikelsen. Var tror du tarmv\u00e4tskan kommer fr\u00e5n?<\/p>\n
– Fr\u00e5n blodet. De sa du ju.<\/p>\n
– Men hur?<\/p>\n
– Det f\u00e5r v\u00e4l rinna \u00f6ver p\u00e5 n\u00e5t vis.<\/p>\n
– Det kan vi s\u00e4ga. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt och vis. T\u00e4nk p\u00e5 spotten f\u00f6rst. Var kommer den ifr\u00e5n? Spottk\u00f6rtlarna, s\u00e5 klart. Men var kommer sj\u00e4lva v\u00e4tskan fr\u00e5n? Jo, fr\u00e5n blodet. Inga blodkroppar, inget r\u00f6tt blod. Men vattnet, som \u00e4r det mesta av saliven, det l\u00e4mnar blodet ifr\u00e5n sig. Sen, i mags\u00e4cken, l\u00e4mnar blodet fr\u00e5n sig v\u00e4tska till magsaften, i levern l\u00e4mnar det dej v\u00e4tska som beh\u00f6vs till gallan, i bukspottk\u00f6rteln l\u00e4mnar det v\u00e4tska till bukspotten och i tarmen till flera olika tarmsafter. Tillsammans \u00e4r det 8,2 liter hos en vuxen man.<\/p>\n
– I tarmen?<\/p>\n
– Just de, i tarmen.<\/p>\n
– Ja menar, har man s\u00e5 mycke vatten p\u00e5 en g\u00e5ng i tarmen?<\/p>\n
– N\u00e4, det \u00e4r 8,2 liter per dygn. Men det \u00e4r aldrig s\u00e5 mycket i tarmen p\u00e5 en g\u00e5ng. F\u00f6r s\u00e5 mycket blod har vi inte. Utan vad som h\u00e4nder hela tiden \u00e4r att tarmv\u00e4tskan sugs tillbaka till blodet. Varje dygn kommer 8 liter fr\u00e5n tarmen tillbaka till blodet. Det \u00e4r bara den lillla skillnaden p\u00e5 tv\u00e5 deciliter som f\u00f6rsvinner med avf\u00f6ringen. Men en vuxen har inte mer blod \u00e4n 5-6 liter. Av det \u00e4r \u00f6ver tv\u00e5 liter blodkroppar. Har en vuxen karl allts\u00e5 tre liter blodv\u00e4tska eller lite mer, s\u00e5 betyder det att hela hans fina livsviktiga blodv\u00e4tska sn\u00f6rar ut i tarmen och blandar\u00a0 sig med skiten bort\u00e5t tre g\u00e5nger om dygnet. Det l\u00e4bbiga \u00e4r, att detta \u00e4r n\u00e5got som alla m\u00e4nniskor vet, om de t\u00e4nker efter. Men ingen t\u00e4nker p\u00e5 det, f\u00f6r det passar inte med v\u00e5ra romantiska id\u00e9er om v\u00e5rt hj\u00e4rteblod. Och nu kommer det viktiga: Alla som har en viss m\u00e4ngd bly i blodet kan tv\u00e4tta bort den genom att \u00e4ta alger. Och det spelar ingen st\u00f6rre roll n\u00e4r man \u00e4ter algerna, bara det blir tillr\u00e4ckligt ofta. Nu talar jag allts\u00e5 inte l\u00e4ngre om alger som vi \u00e4ter samtidigt med n\u00e5gon f\u00f6rorenad f\u00f6da. Jag talar om f\u00f6roreningar som vi f\u00e5tt i oss tidigare och som redan finns n\u00e5n stans i kroppen. F\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 att om vi har f\u00e5tt i oss t.ex. bly,\u00a0 stannar det inte i blodet utan dumpas i olika organ. Och det dystra \u00e4r, att just bly g\u00e4rna s\u00e4tter sig i\u00a0 hj\u00e4rnan och nervsystemet. Och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ljderna blir just s\u00e5dant som har med nerverna att g\u00f6ra som sen utveckling, br\u00e5kighet, oro, d\u00e5lig koncentration, l\u00e5ngsammare reaktioner, s\u00e4mre h\u00f6rsel och balans. Om det nu har satt sig en del bly i nerverna, s\u00e5 beh\u00f6ver det inte sitta kvar p\u00e5 samma st\u00e4lle i all evighet. D\u00e5 och d\u00e5 lossnar n\u00e5gra s\u00e5dana d\u00e4r sm\u00e5bitar som man kallar molekyler och f\u00f6ljer med blodet ett varv eller tv\u00e5 innan de s\u00e4tter sig n\u00e5gon annan stans. Det dumma \u00e4r, att de inte f\u00f6rsvinner ut ur kroppen. \u00c4ven om du kommer ut i tarmen ett slag, s\u00e5 sugs de upp i blodet igen. D\u00e4r finns bara en enda m\u00f6jlighet att \u00e4ndra p\u00e5 det. Och det \u00e4r att \u00e4t alger medan man har blyet i blodet. F\u00f6r har man det i blodet, s\u00e5 har man det i tarmsaften. I praktiken betyder det h\u00e4r, att du \u00e5stadkommer v\u00e4ldigt lite med ett j\u00e4ttem\u00e5l p\u00e5 alger n\u00e5n enstaka g\u00e5ng. Effekten f\u00e5r man av att \u00e4ta lite grann dagligen under m\u00e5nader.<\/p>\n
– Men det \u00e4r ju bara n\u00e5n m\u00e5nad p\u00e5 sommaren som vi \u00e4r p\u00e5 R\u00f6r\u00f6 och kan plocka t\u00e5ng.<\/p>\n
– I och f\u00f6r sej kan man plocka t\u00e5ng \u00e5ret runt. Men det \u00e4r ju inte m\u00e5nga som kommer ner till v\u00e4stkusten och ut till havs mer \u00e4n h\u00f6gst halva \u00e5ret. De som kan, d\u00e4remot, b\u00f6r b\u00f6rja tidigt, ofta finner man den tunnaste, spr\u00f6daste, renaste t\u00e5ngen redan i mars. Men det finns andra s\u00e4tt. Man kan torka hela \u00e5rsbehovet genom att h\u00e4nga upp bladt\u00e5ng p\u00e5 kl\u00e4dstrecken n\u00e5gra soliga, bl\u00e5siga dagar. Sen packar man den i dubbla plastp\u00e5sar. Det \u00e4r klart man kan k\u00f6pa ocks\u00e5, men d\u00e5 f\u00f6rlorar man det roliga i att laga mat och gl\u00e4djen i n\u00e5t kul.<\/p>\n
– Hur kan man veta allt det h\u00e4r?<\/p>\n
– Det finns m\u00e5nga forskare, som sysslar med alger, kemi, n\u00e4ringsl\u00e4ra och med sjukdomars f\u00f6rekomst, verkan och utbredning. Men \u00e4nnu \u00e4r det inte mycket forskat p\u00e5 bly och m\u00e4nniskor, f\u00f6r det \u00e4r f\u00f6rst de allra sista \u00e5ren man har b\u00f6rjat f\u00f6rst\u00e5 hur stort problemet \u00e4r och att det kanske g\u00e4ller alla storstadsm\u00e4nniskor mer eller mindre.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
– T\u00e5ngen best\u00e5r av ett \u00e4mne som heter alginat och som binder till sig alla tungmetaller som kommer i n\u00e4rheten. D\u00e4rf\u00f6r kan man anv\u00e4nda alger till att rensa kroppen fr\u00e5n tungmetaller. Om vi tar ett exempel: du \u00e4ter lite sallad och b\u00e4r, som har vuxit mindre \u00e4n 50 meter fr\u00e5n en starkt trafikerad v\u00e4g. i … <\/p>\n