{"id":2002,"date":"2018-02-23T09:42:23","date_gmt":"2018-02-23T09:42:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.swerlander.com\/?p=2002"},"modified":"2018-02-23T09:42:23","modified_gmt":"2018-02-23T09:42:23","slug":"hur-algerna-anvands","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.swerlander.com\/?p=2002","title":{"rendered":"Hur algerna anv\u00e4nds"},"content":{"rendered":"<p>Det allra mesta av de alger som sk\u00f6rdas, anv\u00e4nds till mat. I Kina vet man, att alger har \u00e4tits under 25 sekler! Men det har varit mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder. 1952 sk\u00f6rdades 328 ton alger fr\u00e5n str\u00e4nder d\u00e4r de v\u00e4xte naturligt. Man importerade kanske upp till tusen g\u00e5nger s\u00e5 mycket. Men den nya folkrepubliken ville att Kina sj\u00e4lvt skulle odla allt som beh\u00f6vdes och startade en enorm uppodling av alla str\u00e4nder. Och nu sk\u00f6rdar man allts\u00e5 bort\u00e5t 15 miljoner ton per \u00e5r. Dessa odlade alger ger allts\u00e5 betydligt mer \u00e4n man kunde f\u00e5 fr\u00e5n dem som v\u00e4xte vilt. Det blir \u00e4nd\u00e5 inte mycket per kines, men stor partier skickas till omr\u00e5den med med mycket struma, dels till kalla omr\u00e5den, d\u00e4r det\u00a0 inte finns s\u00e5 mycket gr\u00f6nsaker p\u00e5 vintern. Ska man koka gr\u00f6nsakssoppa, blir det riktigt gott, om man b\u00f6rjar med lite torkade alger. Men f\u00f6r de allra flesta som i dag \u00e4ter alger \u00e4r detta en alldeles ny vana. De har bara funnits n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n<p>I Japan \u00e4r det helt annorlunda. Alla japaner har \u00e4tit alger av alla de sorter i hundratals \u00e5r. Det s\u00e4gs, att en duktig husmor b\u00f6r kunna laga ungef\u00e4r femtio olika sorters r\u00e4tter med alger. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00e5nga olika arter som anv\u00e4nds. S\u00e4rskilt omtyckta \u00e4r r\u00f6dalgerna, som \u00e4r mycket dyrare \u00e4n de bruna. Priserna p\u00e5 de alger som \u00e4ts i Japan \u00e4r fem g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6ga som p\u00e5 de kinesiska.<\/p>\n<p>Industrierna ta en liten men viktig del av v\u00e4rldens alger. De betalar inte mycket\u00a0 f\u00f6r r\u00e5varan, De alger som sk\u00f6rdas i Japan ger minst femtio g\u00e5nger mer \u00e4n de som sk\u00f6rdas i USA. Detta g\u00e4ller r\u00e5varorna. I kemiska fabriker kan man sedan framst\u00e4lla olika varor som kan f\u00e5 mer eller mindre h\u00f6gt v\u00e4rde. De anv\u00e4nds till allt m\u00f6jligt d\u00e4r man beh\u00f6ver en konsistens mellan fast och flytande. De ing\u00e5r i schampo, tandkr\u00e4m och andra kr\u00e4mer, i salvor och smink. De anv\u00e4nds mycket i livsmedel. Om man h\u00e4ller ett gram agar i en liter kokande vatten, s\u00e5 stelnar det hela, n\u00e4r det svalnar, s\u00e5 att man kan\u00a0 sk\u00e4ra det i skivor som sylta. Om man tills\u00e4tter lite karamellf\u00e4rg och lite fruktsmak, kan man f\u00e5 en fin gel\u00e9 att l\u00e4gga ovanp\u00e5 t\u00e5rtor och bakelse.<\/p>\n<p>Den h\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att stelna g\u00f6r att agar och andra alg\u00e4mnen anv\u00e4nds i geleer, i hund- och kattmat och mycket annat. Om man kokar agar, s\u00e5 att den blir alldeles fri fr\u00e5n bakterier, blandar i lite n\u00e4ringsl\u00f6sning och l\u00e5ter den stelna och kallna, s\u00e5 kan man s\u00e4tta till ett\u00a0 prov fr\u00e5n n\u00e5gon sjuk eller n\u00e5got annat, som beh\u00f6ver unders\u00f6kas. D\u00e5 f\u00e5r man se hur mycket bakterier d\u00e4r finns och vilka. I varje land i hela v\u00e4rlden m\u00e5ste man ha agar f\u00f6r sjukv\u00e5rden.<\/p>\n<p>Ett annat s\u00e5dant h\u00e4r \u00e4mne heter alginat. Det blandar man i f\u00e4rger, som ska anv\u00e4ndas n\u00e4r man trycker m\u00f6nster p\u00e5 tyg. Annars skulle de bara smeta ihop i enda gr\u00e5brun sm\u00f6rja. L\u00e4nder som Indien och Ryssland, med stor textilindustri, m\u00e5ste importera alginat.<\/p>\n<p>M\u00e5nga hund\u00e4gare och h\u00e4st\u00e4gare ger sina djur algmj\u00f6l f\u00f6r att de tycker att djuren blir friskare och f\u00e5r vackrare p\u00e4ls. S\u00e5dant \u00e4r sv\u00e5rt att bevisa. En del trodde, att det bara var n\u00e5got som djurens \u00e4gare inbillade sig. Men f\u00f6r en tid sedan var det en f\u00e5r\u00e4gare som ville veta. Han klippte tio tofsar av ullen fr\u00e5n f\u00e5r som hade f\u00e5tt alger med i sitt foder och lika\u00a0 m\u00e5nga fr\u00e5n en sin grannes f\u00e5rhjord, som bara f\u00e5tt vanligt foder. S\u00e5 l\u00e4mnades proverna till Institutet f\u00f6r Fiber- och Polymerteknik. De m\u00e4tte hur starka h\u00e5ren var i ullen. N\u00e4r vi fick v\u00e4rdena p\u00e5 vad som kallas brott\u00f6jningsgr\u00e4ns, visade det sig, att ullen fr\u00e5n f\u00e5r som f\u00e5tt algmj\u00f6l med i sitt foder hade mer \u00e4n 20% starkare fibrer.<\/p>\n<p>I de flesta l\u00e4nder ger man husdjuren antibiotika. Det \u00e4r medicin mot bakterier. Och det ger man i stora m\u00e4ngder, fast djuren inte \u00e4r sjuka. F\u00f6r annars blir de det, tror man. I Sverige \u00e4r det f\u00f6rbjudet att g\u00f6ra s\u00e5. Risken \u00e4r att medicinerna kan f\u00f6rlora sin verkan, s\u00e5 att de inte kan hj\u00e4lpa, n\u00e4r det verkligen beh\u00f6vs. Men inom EU g\u00e4ller, att alla ska kunna konkurrera p\u00e5 lika villkor. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste antingen Sverige ge upp sin politik, som vi anser \u00e4r alldeles n\u00f6dv\u00e4ndig, eller ocks\u00e5 m\u00e5ste vi kunna visa att det g\u00e5r lika bra utan antibiotika. I s\u00e5 fall m\u00e5ste de andra l\u00e4nderna i EU \u00e4ndra sig och ta samma lagar som Sverige. D\u00e4rf\u00f6r p\u00e5g\u00e5r just nu flera unders\u00f6kningar f\u00f6r att f\u00e5 veta om v\u00e5ra djur klarar sig lika bra utan de farliga \u00e4mnena ifall de f\u00e5r lite alger ist\u00e4llet.<\/p>\n<p>Den som borrar efter olja p\u00e5 havsbotten kan trycka ner alginat i borrh\u00e5let, s\u00e5 flyter grus och stenar upp och det g\u00e5r l\u00e4ttare att borra vidare.<\/p>\n<p>D\u00e4r en skogsbrand n\u00e4rmar sig sprutar man tr\u00e4den, inte med vatten utan med en l\u00f6sning av alginat. F\u00f6r vatten skakar tr\u00e4den bara av sig eller ocks\u00e5 dunstar det bort i dessa heta och torra tider, n\u00e4r br\u00e4nder \u00e4r som farligast. Men alginatl\u00f6sningen brer ur sig \u00f6ver hela ytan p\u00e5 alla kvistar, l\u00f6v och barr och stannar d\u00e4r och h\u00e5ller s\u00e5 mycket vatten kvar, att elden inte kan f\u00e5 f\u00e4ste.<\/p>\n<p>Visste du, att en tredjedel av alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden har mask i magen? De flesta av dem kommer aldrig att f\u00e5 se en l\u00e4kare mellan vaggan och graven. Det spelar inte s\u00e5 stor roll, f\u00f6r de\u00a0 skulle \u00e4nd\u00e5 inta ha r\u00e5d att betala honom eller f\u00f6r n\u00e5gon medicin de borde ha. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det v\u00e4ldigt bra om de k\u00e4nner till att en del speciella alger \u00e4r utm\u00e4rkta maskmedel. Att \u00e4ta alger skyddar ocks\u00e5 mot en del\u00a0 former av cancer. Det finns m\u00e5nga fler anv\u00e4ndningar av alger, men konsten att vara l\u00e5ngtr\u00e5kig \u00e4r att s\u00e4ga allt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det allra mesta av de alger som sk\u00f6rdas, anv\u00e4nds till mat. I Kina vet man, att alger har \u00e4tits under 25 sekler! Men det har varit mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder. 1952 sk\u00f6rdades 328 ton alger fr\u00e5n str\u00e4nder d\u00e4r de v\u00e4xte naturligt. Man importerade kanske upp till tusen g\u00e5nger s\u00e5 mycket. Men den nya folkrepubliken ville att &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/www.swerlander.com\/?p=2002\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> &#8221;Hur algerna anv\u00e4nds&#8221;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"gallery","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2002"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2002"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2002\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2004,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2002\/revisions\/2004"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2002"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2002"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.swerlander.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2002"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}