– Jordens samlade sk\u00f6rd av alger \u00e4r sju miljoner ton. Hur m\u00e5nga kilo \u00e4r det?<\/p>\n
– Sju miljarder.<\/p>\n
– Hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor finns det?<\/p>\n
– Sju miljarder.<\/p>\n
– Det finns allts\u00e5 ett kilo per person.<\/p>\n
– D\u00e5 kan man ju sk\u00f6rda mer d\u00e5. Havet \u00e4r ju fullt av alger som ingen tar vara p\u00e5.<\/p>\n
– Man skulle kunna ta ut dubbelt s\u00e5 mycket ur havet. I varje fall om man odlar alger i\u00a0 omr\u00e5den som det \u00e4r m\u00f6jligt. Men det r\u00e4cker \u00e4nd\u00e5 inte l\u00e5ngt. Och de flesta arterna g\u00e5r inte att anv\u00e4nda. Sen f\u00e5r man inte gl\u00f6mma, att det lever en massa fiskyngel i t\u00e5ngskogarna. Man kan inte ta all t\u00e5ngen, f\u00f6r d\u00e5 kommer stor fisk och tar all sm\u00e5fisken.<\/p>\n
– Om man tar all t\u00e5ngen, s\u00e5 utrotar man den. D\u00e5 finns det inget att ta n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n
– Alldeles riktigt. Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got man m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5. S\u00e5 finns det ett problem till. Och det \u00e4r var de m\u00e4nniskor bor, som borde k\u00e4ka alger. Titta p\u00e5 en v\u00e4rldskarta \u00f6ver utbredningen av endemisk struma!<\/p>\n
– Ser ut som en jordglob med bergen utsatta.<\/p>\n
– I havet har jag prickat ut var det finns mycket t\u00e5ng.<\/p>\n
– R\u00e4tt l\u00e5ngt emellan, f\u00f6r det mesta.<\/p>\n
– Tyv\u00e4rr. Och till och med d\u00e4r det ser ut att vara n\u00e4ra, kan det vara stora sv\u00e5righeter. Titta p\u00e5 Chile, till exempel. Nere vid kusten finns ingen endemisk struma. Den \u00e4r v\u00e4rst p\u00e5 femtonhundra till tre tusen meters h\u00f6jd. S\u00e5 algerna m\u00e5ste b\u00e4ras h\u00f6gt upp i Anderna, d\u00e4r det regnar j\u00e4mt, s\u00e5 att jorden \u00e4r helt urlakad. Kommer men sen upp p\u00e5 fyra tusen meter, s\u00e5 har det regnat f\u00e4rdigt. Och d\u00e5 finns det inte l\u00e4ngre n\u00e5gon struma. Det h\u00e4r visste redan inka-indianerna, l\u00e5ngt innan vi visste att Amerika fanns. De gick med \u00e5snor ner till kusten och lastade dem stora b\u00f6rdor av torkade alger, som de kallade struma-pinnar. S\u00e5 det \u00e4r ingen tvekan om att de visste varf\u00f6r de ville ha alger.<\/p>\n
– Hur g\u00f6r man nu d\u00e5?<\/p>\n
– Precis likadant. M\u00e4nniskor \u00e4ndrar inte p\u00e5 sina vanor. Allra minst p\u00e5 dem som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga. De k\u00f6per en sort som de kalla f\u00f6r cochayuyo, som inte \u00e4tes alls av folket nere vid kusten. Om cochayuyo \u00e4r bladen, s\u00e5 \u00e4ter de skaften av samma t\u00e5ng nere vid kusten. D\u00e4r kallas den f\u00f6r ulte, och de g\u00f6r en sorts pickels av den. I Sydamerika har man hittat torkade alger i gravar som \u00e4r hemskt gamla. Men vi ska inte heller gl\u00f6mma dem som vi redan talat om, de tungmetallf\u00f6rgiftade i jordens storst\u00e4der och stora industri-omr\u00e5den, och s\u00e5 alla som beh\u00f6ver A-vitamin. Och s\u00e5 finns det \u00e4nnu en stor grupp, som jag inte har talat om. Den st\u00f6rsta av dem alla, de som har in\u00e4lvsparasiter. Mask i magen p\u00e5 ren svenska. Man ber\u00e4knar att en tredjedel av alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden har mask i magen. Och de parasitiska maskarna \u00e4r vanligast i omr\u00e5den med undern\u00e4ring och sv\u00e4lt. F\u00f6r dem som redan har en brist, g\u00f6r \u00e4nnu en f\u00f6rlust att de blir sjuka. Inte minst det som kallas blodbrist blir mycket v\u00e4rre. Men det \u00e4r inte vanlig t\u00e5ng som skulle kunna hj\u00e4lpa dem. Det finns en liten r\u00f6dalg som bildar ett kraftigt maskmedel.<\/p>\n
– Vad jag inte f\u00f6rst\u00e5r, \u00e4r att det finns s\u00e5 mycket som kunde g\u00f6ras, men att det g\u00f6rs\u00a0 s\u00e5 lite f\u00f6r alla dom h\u00e4r som du talar om.<\/p>\n
– De enda som g\u00f6r n\u00e5got i stor skala \u00e4r kineserna. De odlar upp varenda meter av sin kust med t\u00e5ngruskor som de planterar f\u00f6r hand. Denna sk\u00f6rd s\u00e4ljs till stor del till jodfattiga omr\u00e5den inne i landet. Men ser man p\u00e5 v\u00e4rlden i stort, \u00e4r det s\u00e5 h\u00e4r: De allra flesta av dem som skulle bli allra mest hj\u00e4lpta av att f\u00e5 \u00e4ta alger, de \u00e4r fattiga m\u00e4nniskor utan k\u00f6pkraft i fattiga l\u00e4nder, som inte har r\u00e5d att importera. Den allra mesta t\u00e5ngen, de verkligt stora m\u00e4ngderna, den som v\u00e4xer i kalla hav, i omr\u00e5den som \u00e4r s\u00e5 kalla, att det inte bor s\u00e4rskilt mycket folk d\u00e4r. D\u00e4r \u00e4r det dyrt att f\u00e5 folk som ska g\u00f6ra ett h\u00e5rt arbete. Jag sa innan, att d\u00e4r alla \u00e4r sjuka f\u00f6rst\u00e5r ingen att det inte m\u00e5ste vara s\u00e5. En annan sak \u00e4r, att d\u00e4r alla sv\u00e4lter, d\u00e4r alla \u00e4r sjuka, d\u00e4r har ingen n\u00e5n ork. Man har inte r\u00e4tt att v\u00e4nta sig att n\u00e5gon ska kunna ta i med kraft och l\u00f6sa problemen i stort. N\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00e5 folk p\u00e5 benen som \u00e4r s\u00e5 svaga som jordens allra svagaste och undern\u00e4rdaste,\u00a0 ja d\u00e5 \u00e4r det fall f\u00f6r hj\u00e4lporganisationerna. Vi som har kunskap och pengar, vi m\u00e5ste hj\u00e4lpa dem som varken har ork eller vet vad som \u00e4r fel. Kan vi bara hj\u00e4lpa dem att komma i g\u00e5ng, d\u00e5 har vi gett dem det b\u00e4sta man kan ge: hj\u00e4lp till sj\u00e4lvhj\u00e4lp. Det kan man inte g\u00f6ra med alger enbart, men stora delar av problemet kan de hj\u00e4lpa till med.<\/p>\n
– Du farfar, kan du inte l\u00e4ra mamma ocks\u00e5?<\/p>\n
– Att laga alger? Jo, g\u00e4rna. Och du, som \u00e4nd\u00e5 h\u00e4nger i vattenytan halva dan, kan ju l\u00e4ra dej att samla p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
– Jordens samlade sk\u00f6rd av alger \u00e4r sju miljoner ton. Hur m\u00e5nga kilo \u00e4r det? – Sju miljarder. – Hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor finns det? – Sju miljarder. – Det finns allts\u00e5 ett kilo per person. – D\u00e5 kan man ju sk\u00f6rda mer d\u00e5. Havet \u00e4r ju fullt av alger som ingen tar vara p\u00e5. – … <\/p>\n