Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att havsalger och t\u00e5ng kan binda tungmetaller. Det \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nt att med en smula alger i f\u00f6dan kan man skydda sig mot att kroppen tar upp s\u00e5dana tungmetaller som vi tyv\u00e4rr i \u00f6kad utstr\u00e4ckning f\u00e5r i oss med maten till exempel bly fr\u00e5n bilavgaser \u00f6ver gr\u00f6nsaksodlingar eller kadmium och kvicksilver fr\u00e5n gr\u00f6dor som g\u00f6dslats med r\u00f6tslam fr\u00e5n reningsverken.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 l\u00e5ngt tror jag alla \u00e4r \u00f6verens. Men tv\u00e5 v\u00e4sentliga fr\u00e5gor l\u00e4mnas ofta obesvarade eller till och med fel besvarade. Den f\u00f6rsta motfr\u00e5gan \u00e4r ganska given om nu brunalgernas alginater och r\u00f6dalgernas agar och karragen har en s\u00e5 fantastisk f\u00f6rm\u00e5ga att binda tungmetaller, g\u00f6r de inte det redan i havet? D\u00e4r l\u00e4r ju finnas alla grund\u00e4mnen. Riskerar vi inte, algerna inneh\u00e5ller mer tungmetaller \u00e4n landv\u00e4xter som odlats n\u00f6jaktigt giftfritt? Jo, givetvis tar de upp s\u00e5dana \u00e4mnen fr\u00e5n sin omgivning, ibland mer \u00e4n landv\u00e4xterna. Men tungmetallerna blir s\u00e5 stenh\u00e5rt bundna, att de aldrig tar sig loss, aldrig kan passerar tarmv\u00e4ggen och komma in i kroppen. Tv\u00e4rtom, algerna kan alltid, \u00e4ven om de h\u00e5ller h\u00f6ga v\u00e4rden av tungmetaller j\u00e4mf\u00f6rt med andra f\u00f6do\u00e4mnen fortfarande ta upp mer och g\u00f6r det ocks\u00e5, om d\u00e4r finns i resten av tarminneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n
Algkolloiderna (samlingsnamn p\u00e5 alla de gel\u00e9artade \u00e4mnen som hos algerna motsvarar landv\u00e4xternas cellulosa) h\u00f6r definitionsm\u00e4ssigt till kostfibrer, d\u00e4r de kan brytas ner av kroppens enzymer. Metallerna blir allts\u00e5 frigjorda f\u00f6rst om algkolloiderna blir nedbrutna p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt. Om man f\u00f6rbr\u00e4nner ett prov och analyserar askan, kan man finna h\u00f6ga v\u00e4rden av till exempel bly och arsenik om algerna vuxit i f\u00f6rorenat vatten. Detta st\u00e4llde nyligen till med stort rabalder, n\u00e4r en algtablett analyserades p\u00e5 detta s\u00e4tt. Biologiskt sett \u00e4r en s\u00e5dan analys helt meningsl\u00f6s eftersom det verksamma \u00e4mnet, den bly- och arsenikbindande organiska f\u00f6reningen, d\u00e5 inte l\u00e4ngre finns kvar. I tarmen skulle algtabletten har varit en nyttig tungmetallj\u00e4gare – men dess aska \u00e4r givetvis giftig.<\/p>\n\n\n\n
I ett annat sammanhang d\u00e4remot f\u00e5r vi t\u00e4nka oss f\u00f6r: V\u00e5ra t\u00e5ngvallar l\u00e4mnar ett g\u00f6dningsmedel rikt p\u00e5 nyttiga sp\u00e5relement och p\u00e5 grund av sin vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5ga samtidigt ett ypperligt jordf\u00f6rb\u00e4ttringsmedel. Men sprider vi t\u00e5ng eller algkompost p\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rdsland och jordbruksmark s\u00e5 m\u00e5ste vi ju inse, att den dag algkolloiderna \u00e4r nedbrutna, blir ocks\u00e5 tungmetallerna fria. Vi b\u00f6r allts\u00e5 samla t\u00e5ng till g\u00f6dning fr\u00e5n rena vatten. Varken Stenungsund, Ringhals eller Barseb\u00e4ck \u00e4r acceptabla, inte heller t\u00e5ng som vuxit i n\u00e4rheten av industriutsl\u00e4pp eller kommunala kloakutsl\u00e4pp.<\/p>\n\n\n\n
I G\u00f6teborgs lokalradio diskuterades f\u00f6r en tid sedan det betydligt mer h\u00e4pnadsv\u00e4ckande p\u00e5st\u00e5endet, att alginater inte bara skyddar oss mot tungmetaller som samtidigt kommit in i tarmen med annan f\u00f6da, utan ocks\u00e5 fr\u00e5n s\u00e5dana som redan sugits upp av blodet och deponerats i skelettet, till exempel den radioaktiva isotopen strontium 90 som bildas i stora m\u00e4ngder vid atomspr\u00e4ngningar. En intervjuad fysiker avf\u00e4rdar m\u00f6jligheten med det sl\u00e5ende argumentet att alginatet inte spj\u00e4lkas. Allts\u00e5 kommer det inte in i blodet, allts\u00e5 kommer det inte ens i n\u00e4rheten av skelettet, d\u00e4r strontiumisotopen avs\u00e4tts och varifr\u00e5n den uts\u00e4nder sin cancerframkallande str\u00e5lning.<\/p>\n\n\n\n
Tankeg\u00e5ngen \u00e4r alldeles riktig och hur det verkligen f\u00f6rh\u00e5ller sig kan v\u00e4l ingen r\u00e4kna ut, som inte m\u00f6tt f\u00f6rklaringen i facklitteraturen. Men faktum \u00e4r k\u00e4nt sedan bort\u00e5t 50 \u00e5r, n\u00e4r djurf\u00f6rs\u00f6k \u00e4nnu allm\u00e4nt ans\u00e5gs acceptabla. \u00c4ven om radioaktivt strontium ges intraven\u00f6st och upptagningen allts\u00e5 inte p\u00e5verkas av tarminneh\u00e5llet, s\u00e5 reduceras strontiumm\u00e4ngderna i skelettet med 80% hos katter som f\u00e5tt en alginattillsats i f\u00f6dan j\u00e4mf\u00f6rt med en grupp som inte f\u00e5tt det. F\u00f6rklaringen \u00e4r, att n\u00e4r isotoper lagrats i skelettet, kommer varje dag en liten del av dem att frig\u00f6ras och g\u00e5 ut i blodet. Blodet f\u00f6rser tarmkanalen med saliv, magsaft, bukspott, tarmsaft och med v\u00e4tska n\u00e4r inneh\u00e5llet i tunntarmen ska g\u00f6ras l\u00e4ttflytande. I tjocktarmen \u00e5teruppsugs v\u00e4tskan och den dess tungmetaller. Den \u00e5teruppsugningen \u00e4r s\u00e5 effektiv, att kroppen inte spontant kan befria sig fr\u00e5n depositioner i skelettet, det blir bara en kretsg\u00e5ng. Endast om vi \u00e4ter alger blir situationen en annan. D\u00e5 binds hela den lilla fraktion, som kommit ut i tarmen, till alginaterna och f\u00f6rsvinner med avf\u00f6ringen.<\/p>\n\n\n\n
Om vi k\u00f6per algtabletter eller fabriksm\u00e4ssigt renframst\u00e4llt alginat eller om vi sj\u00e4lva plockar ”havets gr\u00f6nsaker” i form av \u00e4tliga t\u00e5ngsorter f\u00e5r vi samma effekt. Algernas fykokolloider utg\u00f6r utg\u00f6r v\u00e5ra enda reningsmedel mot tungmetaller i f\u00f6dan och tungmetaller i kroppen, b\u00e5de de allm\u00e4nt giftiga grundformerna och deras \u00e4nnu mycket farligare radioaktiva isotoper.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att havsalger och t\u00e5ng kan binda tungmetaller. Det \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nt att med en smula alger i f\u00f6dan kan man skydda sig mot att kroppen tar upp s\u00e5dana tungmetaller som vi tyv\u00e4rr i \u00f6kad utstr\u00e4ckning f\u00e5r i oss med maten till exempel bly fr\u00e5n bilavgaser \u00f6ver gr\u00f6nsaksodlingar eller kadmium och kvicksilver fr\u00e5n … <\/p>\n