P\u00e5 v\u00e4stkusten v\u00e4xer det tonvis med alger som bara v\u00e4ntar p\u00e5 att plockas och blandas i soppor, grytor och sallader. Och nu \u00e4r b\u00e4sta tiden. Alger fick d\u00e5ligt rykte n\u00e4r det talades om ”m\u00f6rdaralger”, men det \u00e4r ren begreppsf\u00f6rvirring. ”M\u00f6rdaralgerna” \u00e4r inte ens alger utan mikroorganismer. I Asien anses alger vara en delikatess, men i Sverige \u00e4r det bara en och annan modig vegetarian som har v\u00e5gat pr\u00f6va alger. Och det kr\u00e4vs en riktig tillagning. Okokta alger har en tendens att smaka som skosulor. F\u00e4rsk t\u00e5ng ska koka i minst 20 minuter f\u00f6r att cellv\u00e4ggarna ska spr\u00e4ngas. Alger \u00e4r n\u00e4ringsrika. De inneh\u00e5ller gott om proteiner, vitaminer, jod, selen och andra sp\u00e5r\u00e4mnen. Fetthalten \u00e4r l\u00e5g. Hur kommer det sig att de inte ing\u00e5r i vanlig svensk husmanskost? \u00c4nd\u00e5 \u00e4r inte alger n\u00e5got specifikt asiatiskt. Alger \u00e4r typiskt svenskt. Algerna var med p\u00e5 Vikingarnas f\u00e4rder p\u00e5 haven. Det vanligaste var torkad dillisk. Och de plockades p\u00e5 svenska v\u00e4stkusten. Som kosttillskott i form av mj\u00f6l eller tabletter har t\u00e5ngen vunnit fler anh\u00e4ngare. Speciellt p\u00e5 v\u00e5rkanten smakar t\u00e5ngen ljuvligt. I februari och mars \u00e4r det kn\u00f6lt\u00e5ngen som \u00e4r spr\u00f6dast fast det g\u00e5r att plocka de yttersta delarna \u00e5ret runt. Det \u00e4r lika enkelt att ta sin korg och \u00e5ka ut och plocka t\u00e5ng som svampplockare g\u00f6r sin exkursion i skogen. I m\u00e5nga l\u00e4nder har t\u00e5ngen just p\u00e5 grund av sin h\u00f6ga jodhalt anv\u00e4nts som verksamt medel mot struma. Inom livsmedelsindustrin anv\u00e4nds Agar i stor utstr\u00e4ckning. Det \u00e4r ett torkat gel\u00e9 som utvinns ur r\u00f6dalger. \u00c4ven f\u00f6r l\u00e4kemedelsindustrin \u00e4r Agar en viktig produkt. Den har en medicinsk anv\u00e4ndning bland annat som avmagringsmedel, laxativ och preparat f\u00f6r s\u00e5rl\u00e4kning. Framf\u00f6r allt anv\u00e4nds Agar till att gjuta sterila plattor som man kan odla bakterier i. Algerna binder tungmetaller. Kolhydraterna som bygger upp algernas cellv\u00e4ggar – allts\u00e5 deras motsvarighet till landv\u00e4xternas cellulosa – kallas alginat och utg\u00f6r det \u00e4mne, som har denna m\u00e4rkliga f\u00f6rm\u00e5ga att binda tungmetaller. Eftersom ett alginat inte kan spj\u00e4lkas med saliv och tarmsaft l\u00e4mnar det kroppen med avf\u00f6ringen precis som andra kostfibrer. <\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
P\u00e5 v\u00e4stkusten v\u00e4xer det tonvis med alger som bara v\u00e4ntar p\u00e5 att plockas och blandas i soppor, grytor och sallader. Och nu \u00e4r b\u00e4sta tiden. Alger fick d\u00e5ligt rykte n\u00e4r det talades om ”m\u00f6rdaralger”, men det \u00e4r ren begreppsf\u00f6rvirring. ”M\u00f6rdaralgerna” \u00e4r inte ens alger utan mikroorganismer. I Asien anses alger vara en delikatess, men i … <\/p>\n