Kroppens blod och celler har ett varierande pH-v\u00e4rde (7,38-7,42), uppr\u00e4tth\u00e5lles av balansen mellan svaga syror och deras korresponderande baser.<\/p>\n
Syra-basbalansen \u00e4r en kemisk balans som styrs av kroppens f\u00f6rm\u00e5ga att oms\u00e4tta och urskilja syror och baser. Syra-basbalansen p\u00e5verkas av ett flertal faktorer,\u00a0 psykiska tillst\u00e5nd (stress och inre oro) och v\u00e5rt fysiska tillst\u00e5nd ex. sjukdom. Kosten har ocks\u00e5 stor inverkan p\u00e5 kroppens syra-balans.<\/p>\n
Syre \u00e4r ett \u00e4mne som kan avge v\u00e4tejoner H+. En bas \u00e4r ett \u00e4mne som ist\u00e4llet kan ta upp v\u00e4tejoner. Surhet m\u00e4ts i pH. pH-v\u00e4rdet \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 hur m\u00e5nga v\u00e4tejoner som finns i en l\u00f6sning. Ju l\u00e4gre pH-v\u00e4rde, desto fler v\u00e4tejoner och desto surare l\u00f6sning. pH-skalan str\u00e4cker sig fr\u00e5n 1 till 14, d\u00e4r 7 betecknar en neutral l\u00f6sning som varken \u00e4r sur eller basisk. Huden\u00a0 har 5,5.<\/p>\n
pH-v\u00e4rdet i v\u00e5ra kroppsv\u00e4tskor m\u00e5ste vara exakt inst\u00e4llt. \u00c4r det bara surt eller lite f\u00f6r basiskt kan inte v\u00e5ra enzymsystem arbeta som de ska. Enzymer \u00e4r ett protein som snabbar p\u00e5 olika kemiska reaktioner i kroppen. Om inte v\u00e5ra enzymsystem fungerar tillfredsst\u00e4llande kommer m\u00e5nga viktiga processer i kroppen att stanna upp. Kroppen har en rad buffertsystem som h\u00e5ller pH-v\u00e4rdet i blodet och cellerna konstanta. De viktigaste \u00e4r lungorna och njurarna. Vi andas fortare n\u00e4r blodet b\u00f6rjar bli f\u00f6r surt. D\u00e5 blir vi av med mer kolsyra i form av koldioxid, och blodets pH-v\u00e4rde stiger. Kolsyra \u00e4r den vanligaste syran i kroppen, en vattenl\u00f6sning av koldioxid. Tv\u00e4rtom g\u00e4ller n\u00e4r blodet b\u00f6rjar bli f\u00f6r basiskt – d\u00e5 g\u00e5r andningstakten ner. H\u00e5ller man andan en l\u00e4ngre tid blir kroppen snabbt surare. Normalt \u00e4r blodet svagt basiskt, med en pH-v\u00e4rde p\u00e5 7,35. Det \u00e4r sv\u00e5rt att kunna m\u00e4ta pH-v\u00e4rdet inuti kroppens celler, men de borde vara neutrala med pH-v\u00e4rdet 7, enligt Professor Lars Ernster. Huden brukar var svagt sur.<\/p>\n
Syror och baser som inte kan \u00f6verg\u00e5 till gasform och d\u00e4rmed f\u00f6rsvinna i utandningen, uts\u00f6ndras ist\u00e4llet genom njurarna. I urinen finns syrorna delvis som fria v\u00e4tejoner. Men eftersom urinen inte kan bli surare \u00e4n pH 4,5, paketeras en del v\u00e4tejoner ist\u00e4llet i andra molekyler, ex. ammoniumjoner. Om inte njurar och lungor skulle hinna med att uts\u00f6ndra allt syra\u00f6verskott har kroppen ytterligare buffertsystem att ta till. Det finns m\u00e5nga \u00e4mnen i kroppen som kan bygga in v\u00e4tejoner i sina molekyler s\u00e5 att de inte l\u00e4ngre p\u00e5verkar kroppens pH-v\u00e4rde, som flera proteiner och hemoglobinet.\u00a0 Genom att andas och kissa ut syra\u00f6verskottet kan friska personer justera blodplasmans pH till ett normalt v\u00e4rde, oavsett vad de \u00e4ter.<\/p>\n
F\u00f6dan har stor betydelse f\u00f6r syra-basbalansen. Det p\u00e5verkar njurarna negativt att st\u00e4ndigt beh\u00f6va uts\u00f6ndra en massa syror. Syrorna kan lagras upp i kroppens celler (inte s\u00e5 bra). N\u00e4r blodet och extracellul\u00e4ra v\u00e4vnader blir sura blir \u00e4ven protoplasman sur, och den elektriska sp\u00e4nningen mellan den och cellk\u00e4rnan minskar. Precis som haven och v\u00e5ra f\u00e4rskvattenreservoarer h\u00e5ller p\u00e5 att d\u00f6 pga f\u00f6roreningar kommer samma sak att ske med m\u00e4nniskan och hennes kroppsv\u00e4tskor blir f\u00f6rorenade och det d\u00e4rf\u00f6r uppst\u00e5r en sur obalans. Vi r\u00e4ddar sj\u00f6arna genom att tills\u00e4tta kalk och syre.<\/p>\n
Ett \u00f6verskott av baser \u00e4r inget problem. Kroppen kan g\u00f6ra sig av med hur mycket baser som helst. De neutraliseras helt enkelt av de kolsyra som bildas i stora m\u00e4ngder vid v\u00e5r matsm\u00e4ltning.<\/p>\n
De flesta m\u00e4nniskor har en sur urin, med ett pH-v\u00e4rde p\u00e5 ung. 6. Vegetarianer f\u00e5r i regel ett mindre syra\u00f6verskott \u00e4n blandkostare, men \u00e4ven dessa har i regel en sur urin. I skolvetenskapen har man inte accepterat att v\u00e4tejoner lagras i kroppens celler, utan man tror fortfarande att njurarna kan uts\u00f6ndra \u00e4ven de oorganiska syrorna. R\u00e4tt eller fel? Genom lackmuspapper kan vi m\u00e4ta syra- bas\u00f6verskott i kroppen.<\/p>\n
I magen \u00e4r reaktionen vanligtvis sur. I duodenum (tolvfingertarmen) m\u00e5ste den vara basisk. Sekret fr\u00e5n k\u00f6rtlar i tolvfingertarmens slemmhinna (Brunners k\u00f6rtlar), lever, och bukspottk\u00f6rtel och tarmslemmhinnans k\u00f6rtlar (Liberkuhns k\u00f6rtlar) som producerar tarmsaft i tunntarmen \u00e4r starkt basiska och garanterar d\u00e4rmed fett-, kolhydrat- och \u00e4ggvitef\u00f6rbr\u00e4nningen. Om den basiska reaktionen i tolvfingertarmen d\u00e4remot inte r\u00e4cker till s\u00e5 blir heller inte f\u00f6rbr\u00e4nningen tillr\u00e4ckligt stor. Detta leder d\u00e5 till f\u00f6ruttnelseprocesser i tunn och tjocktarmen. De inte tillr\u00e4ckligt m\u00e4ttade syrorna fr\u00e5n \u00e4ggvitef\u00f6rbr\u00e4nningen, i f\u00f6rsta hand fosfor-, svavel- och urinsyra, skickas till bindv\u00e4vnaden f\u00f6r att blodet ska kunna beh\u00e5lla sitt normala pH-v\u00e4rde, och absorberas d\u00e4r av kollagena fibrer. Om de inte kan avl\u00e4gsnas d\u00e4rifr\u00e5n\u00a0 f\u00f6r att avs\u00f6ndras genom njurarna s\u00e5 lagras de under \u00e5rens lopp. V\u00e4vnaden \u00e5ldras snabbare. Frisk bindv\u00e4vnad mellan kapill\u00e4rer och parenkymceller (arbetande v\u00e4vnadsceller i ett organ, i motsats till st\u00f6djev\u00e4vnadens celler) m\u00f6jligg\u00f6r cellandning. Cellen kan ta upp n\u00e4ring och st\u00f6ta bort slagg. \u00c5ldrad v\u00e4vnad har d\u00e4remot f\u00f6rlorat den f\u00f6rm\u00e5gan. F\u00f6ljden blir celldegeneration och celld\u00f6d.\u00a0 Magen f\u00f6rs\u00f6ker leverera natrium till basbildningen genom att \u00f6ka s\u00f6nderdelningen av koksalt till natrium och klor. D\u00e4rmed v\u00e4xer dock \u00e4ven saltsyrehalten i magen. Superaciditet\u00a0 (\u00f6versyrlighet) kan leda till mags\u00e5r som kan leda till anacicitet (syrabrist). \u00c4ven levern och bukspottk\u00f6rteln far illa av basbrist. Basbrist medf\u00f6r minskad bildning av galla och insulin. Urinsyra och kolesterin f\u00f6rblir inte l\u00e4ngre l\u00f6sta utan bildar gallsten, giktkn\u00f6lar osv.\u00a0 Mat med h\u00f6ga halter av svavel och forsfor \u00e4r syrabildande, dessa \u00e4mnen omvandlas till svavelsyra resp. fosforsyra i kroppens \u00e4mnesoms\u00e4ttning. F\u00f6r att kroppen ska kunna uts\u00f6ndra dessa giftiga syror utan att njurar eller tarmar tar skada neutraliseras syrorna med hj\u00e4lp av basbildande mineralsalter, som natrium, kalium, magnesium och kalcium.\u00a0 Det mesta av k\u00f6ttmat \u00e4r syrabildande, liksom de flesta mj\u00f6l- och mj\u00f6lkprodukter, s\u00e4rskilt ost. Oljor \u00e4r i stort sett neutrala. Frukt och gr\u00f6nsaker inneh\u00e5ller h\u00f6ga halter av natrium, kalium, kalcium och magnesium. Dessa \u00e4r i allm\u00e4nhet basbildande. Man b\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5lla en reserv av basiska mineralsalter f\u00f6r att kunna neutralisera krissituationer d\u00e5 kroppen blir \u00f6versyrlig. Fyll p\u00e5 med mineraler, vitaminer och essentiella aminosyror. F\u00f6r balans \u00e5t pH-v\u00e4rdet i matsm\u00e4ltningssystemet: P\u00e5 fastande mage ett glas v\u00e4tska med ljummet vatten, tv\u00e5 tsk honung och tv\u00e5 tsk \u00e4ppelciderving\u00e4ger som l\u00f6ses upp vattnet. Plus massor av alger.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kroppens blod och celler har ett varierande pH-v\u00e4rde (7,38-7,42), uppr\u00e4tth\u00e5lles av balansen mellan svaga syror och deras korresponderande baser. Syra-basbalansen \u00e4r en kemisk balans som styrs av kroppens f\u00f6rm\u00e5ga att oms\u00e4tta och urskilja syror och baser. Syra-basbalansen p\u00e5verkas av ett flertal faktorer,\u00a0 psykiska tillst\u00e5nd (stress och inre oro) och v\u00e5rt fysiska tillst\u00e5nd ex. sjukdom. Kosten … <\/p>\n