F\u00f6r deras f\u00f6rm\u00e5ga att binda tungmetaller och d\u00e4r \u00e4r brunalgerna i s\u00e4rklass b\u00e4st. Kolhydratet som bygger upp deras cellv\u00e4ggar, allts\u00e5 deras motsvarighet till landv\u00e4xternas cellulosa, kallas alginat och utg\u00f6r det \u00e4mne, som har denna m\u00e4rkliga f\u00f6rm\u00e5ga att till sin molekyl binda tungmetaller. Eftersom ett alginat inte kan spj\u00e4lkas av saliv och tarmsaft l\u00e4mnar det kroppen med avf\u00f6ringen precis som andra kostfibrer. R\u00f6dalgerna har motsvarande \u00e4mnen: carragen, agar med flera och \u00e4ven de har god f\u00f6rm\u00e5ga att binda tungmetaller. Den som inte har f\u00f6rm\u00e5nen att kunna plocka v\u00e5ra egna vilda alger utan \u00e4r h\u00e4nvisad till h\u00e4lsokosten b\u00f6r i f\u00f6rsta hand ta kombu, wakame, iziki, i andra hand irl\u00e4ndsk mossa (carragen), dulse och nori. Gr\u00f6nalgerna kan bilda vanlig cellulosa, de liknar v\u00e5ra landv\u00e4xter\u00a0 f\u00f6r mycket, men m\u00e4rkligt nog har man \u00e4ven hos dem p\u00e5visat en s\u00e5dan f\u00f6rm\u00e5ga, fast v\u00e4sentligt svagare.\u00a0 Spirulina d\u00e4remot h\u00f6r till de bl\u00e5gr\u00f6na organismer som f\u00f6rr kallades alger, som botaniskt sett \u00e4r n\u00e4rmare sl\u00e4kt med bakterierna. De kan inte binda tungmetaller.<\/p>\n
Binder algerna alla \u00e4mnen lika bra?\u00a0 Nej, vad de binder \u00e4r vissa \u00e4mnen, framf\u00f6r allt tungmetaller som bly, koppar, zink, kvicksilver, kadmium, kobolt, radium och de binds oavsett om de \u00e4r radioaktiva eller inte. Detta \u00e4r en mycket viktiga egenskap, f\u00f6r bly, kadmium och kvicksilver \u00e4r ju \u00e4mnen som har en tendens att upptr\u00e4da som milj\u00f6gifter. Hur vet vi till exempel att inte v\u00e5ra gr\u00f6nsaker vuxit mindre \u00e4n 50 meter fr\u00e5n en h\u00f6gtrafikerad v\u00e4g och d\u00e4rf\u00f6r kan h\u00e5lla en ol\u00e4mplig blyhalt? Den dag som Tjernobylmolnets radioktivitet har spritts och blandats eller s\u00f6nderfallit under anm\u00e4rkningsv\u00e4rda niv\u00e5er b\u00e5de i gr\u00f6da, boskap och vilt, den dagen kommer vi fortfarande att ha kvar tungmetaller i f\u00f6dan som n\u00e5got att se upp med.<\/p>\n
M\u00e5ste man \u00e4ta alger med den f\u00f6da man \u00e4r orolig \u00f6ver? Nej, hur otroligt det \u00e4n verkar, s\u00e5 kan \u00e4ven isotoper som redan kommit in i kroppen rensas ut i efterhand. Om n\u00e5gon f\u00e5tt i sig till exempel radioaktivt strontium, d\u00e5 f\u00f6rs detta omkring med blodet tills det deponeras i skelettet. D\u00e4r kommer n\u00e5got oroande in: \u00c4ven m\u00e5ttliga m\u00e4ngder kan sitta och bombardera kringliggande celler med radioaktiv str\u00e5lning. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r radioaktivt strontium inte f\u00e5 finnas kvar i kroppen hur l\u00e4nge som helst. Dessb\u00e4ttre \u00e4r det s\u00e5, att varje dag lossnar n\u00e5gon procent av strontiummolekylerna och ger sig ut i blodet. Blodet f\u00f6rser saliv, magsaft, bukspott, galla och tarmsaft med v\u00e4tska; allts\u00e5 hamnar en hel del av dessa molekyler p\u00e5 drift i tarmkanalen. Normalt har vi ingen gl\u00e4dje av detta. I tjocktarmen \u00e5teruppsugs det mesta av tarmv\u00e4tskan, med den all v\u00e5r n\u00e4ring, men tyv\u00e4rr ocks\u00e5 strontiet, som sedan s\u00f6ker sig en ny plats i skelettet. Endast om vi har alginater i f\u00f6dan bryts kretsloppet, strontiumisotoper binds vid en alginatmolekyl och f\u00f6rs ut ur kroppen. En behandling av mot strontium i skelettet f\u00f6ruts\u00e4tter allts\u00e5 en regelbunden r\u00e4tt kraftig alginattillf\u00f6rsel under \u00e5tminstone ett par m\u00e5nder.<\/p>\n
Att alger i f\u00f6dan \u00e4r ofarligt, s\u00e5 l\u00e4nge det r\u00f6r sig om normala m\u00e4ngder visas bland annat av att stora alg\u00e4tare som japaner och koreaner inte har n\u00e5gon \u00f6kning av anemi eller andra bristsjukdomar. Tv\u00e4rtom har det skrivits en hel del om att alg\u00e4tande befolkning har klart l\u00e4gre halter av tarmcancer och lever l\u00e4ngre, den japanska \u00f6n Okinawa har flest hundra\u00e5ringar i v\u00e4rlden.<\/p>\n
I normalfallet, att man vill skydda sig mot upptagning av tungmetaller, \u00e4r situationen en helt annan. Tar man alger i en eller annan form till en m\u00e5ltid, eller kanske \u00e4nnu hellre f\u00f6re den, blir bindningen av eventuella tungmetaller i f\u00f6dan mycket h\u00f6g, kanske till och med s\u00e5 h\u00f6g att man b\u00f6r l\u00e4gga in en algfri dag d\u00e5 och d\u00e5. Denna skillnad mellan en n\u00e4ra hundraprocentig bindning av vad som finns i tarmkanalen och en kanske knappt enprocentig bindning av vad som finns i skelettet \u00e4r d\u00e4rmed f\u00f6rklarad. I f\u00f6rra fallet kommer alginaterna i kontakt med alla molekylerna, i det andra fallet, eftersom alginaterna aldrig kommer in i blodet och ut i kroppen, kan de bara ta hand om den lilla del som lossnar och som r\u00e5kar komma ut i tarmen.<\/p>\n
\u00c4r det viktigt i vilken form man f\u00e5r algerna?\u00a0 Nej, inte alls! Det verksamma \u00e4mnet alginat, \u00e4r ocks\u00e5 det vanligaste \u00e4mnet. Procenten alginat varierar mellan olika algsorter. Det p\u00e5verkas inte av kokning, stekning, bakning som till exempel vissa vitaminer. Den tungmetallbindande effekten \u00e4r allts\u00e5 densamma oavsett om man sj\u00e4lv plockar f\u00e4rska alger eller bl\u00f6ter upp torkade eller bakar br\u00f6d med algmj\u00f6l i eller \u00e4ter algkapslar.<\/p>\n
Om algerna \u00e4r s\u00e5 fantastiska p\u00e5 att binda tungmetaller, g\u00f6r de inte det redan i havet? Jo, givetvis, men i rent havsvatten \u00e4r halten tungmetaller mycket, mycket l\u00e4gre \u00e4n i v\u00e5r industrialiserade landmilj\u00f6. Normalt finns d\u00e4r allts\u00e5 sm\u00e5 m\u00e4ngder av tungmetaller liksom alla andra grund\u00e4mnen. Undantagvis, i omr\u00e5den med stora industriutsl\u00e4pp, f\u00f6rekommer h\u00f6ga v\u00e4rden. Men till och med d\u00e5 \u00e4r de ofarliga, f\u00f6r alginaten spj\u00e4lkas ju inte och de sl\u00e4pper inte ifr\u00e5n sig de stenh\u00e5rt bundna metallerna. Tv\u00e4rtom, de har med st\u00f6rsta sannolikhet kvar en god potential att ta upp en \u00e4nnu st\u00f6rre kvantitet tungmetaller om de p\u00e5tr\u00e4ffar n\u00e5gra i tarmen, men givetvis b\u00f6r man se till att f\u00e5 t\u00e5ng fr\u00e5n rena vatten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6r deras f\u00f6rm\u00e5ga att binda tungmetaller och d\u00e4r \u00e4r brunalgerna i s\u00e4rklass b\u00e4st. Kolhydratet som bygger upp deras cellv\u00e4ggar, allts\u00e5 deras motsvarighet till landv\u00e4xternas cellulosa, kallas alginat och utg\u00f6r det \u00e4mne, som har denna m\u00e4rkliga f\u00f6rm\u00e5ga att till sin molekyl binda tungmetaller. Eftersom ett alginat inte kan spj\u00e4lkas av saliv och tarmsaft l\u00e4mnar det kroppen … <\/p>\n