Chondrus crispus som växer vid Nordatlantens kuster, har sedan gammalt använts av kustbefolkningen i hushållet som geléämne. Ur råvaran extraheras carragen, som liknar agar. Förr användes det i hostmediciner, men även som medel vid diarréer, magsår och blåskatarr. Det mesta av carragenet produceras i USA. Det används numera som konsistensgivare i tusentals dagligvaror (krämer, chokladmjölk, …
Månatliga arkiv: november 2022
Praktisk användning av alger och tång
Havsalgerna och tång är en värdefull naturtillgång. Med alger och tång som råvara kan en lång rad produkter framställas. Detta har man känt till länge. Under 1600- och 1700-talen utvann man soda för glastillverkning, och hela 1800-talet utgjorde algerna och tång råvaran vid jodframställning. Under första världskriget framställdes krut av alger och tång. I vårt …
Algerna, tång och vatten
Vattenståndsväxlingar har stor betydelse för vegetationens utbildning. Vid de flesta kuster finns ett mer mindre kraftigt tidvatten. Skillnaden mellan högvatten och lågvatten är vanligtvis omkring 1,5 – 3 meter, men i vissa områden kan skillnaden vara så stor som 17 – 18 meter. Vid vår västkust är tidvattnet endast några decimeter, Rörö 4 decimeter, och …
Algerna och tång
Algerna och tång behöver samma näringsämnen, som de högre växterna. Nitrat och fosfat hör till dem som direkt påverkar tillväxten. Halten av dessa ämnen varierar med årstid och plats. På sommaren kan det ibland uppstå brist; då minskar tillväxten. I förorenat vatten finner man emellertid ofta höga halter av nitrat och fosfat, som kan ge …
Algerna och tång
Vid kusterna blir havsvattnet ofta utsötat. Man räknar med genomsnittlig salthalt i världshaven på 35 0/00. Utanför Göteborg (Rörö) är vattnet mellan 20 – 25 0/00, i Öresund 10 – 15 0/00 och i Östersjön 7 0/00 och lägre. Den låga salthalten påverkar algernas och tångens storlek så att vissa arter blir mindre och andra …
Algfloran
Faktorer som påverkar algfloran är temperatur, salthalt, näringstillgång och vattenståndsväxlingar. De flesta algerna och tången har sin tillväxtperiod på senvintern och våren, då god belysning och låg temperatur gynnar fotosyntes och tillväxt.
Alger och tång kan ha många olika färger
Dessa beror på de färg eller pigmentkorn som finns i cellerna. Färgämnen behövs för fotosyntesen, genom vilken de kan bygga upp energirika, organiska ämnen av koldioxid, vatten och solljus. Bentosalgerna kan med avseende på färgen indelas i fyra grupper: grönalger, brunalger, rödalger och blågröna alger. När solljuset tränger ned genom vattnet försvagas det och färgsammansättningen …
Algerna och tång har ett mycket skiftande utseende.
Somliga är klotrunda, en del trådlika, andra bladlika eller buskformiga. Storleken varierar från mikroskopiskt små, encelliga organismer till flercelliga, meterlånga växter. De små, encelliga algerna lever ofta fritt svävande och bildar tillsammans med små djur havets plankton. Planktonalgerna spelar en stor roll för livet i havet eftersom de utgör havets näring det vill säga urnäring. …
Fortsätt läsa ”Algerna och tång har ett mycket skiftande utseende.”
Algerna och tång
Algerna och tång hör till den stora grupp växter som kallas kryptogamer eller sporväxter. De förökar sig med sporer, till skillnad från fanerogamerna eller fröväxterna som fortplantar sig med frön. Fröväxterna har rot, stam och blad, algerna och tång däremot endast en bål. De behöver inga speciella organ för uppsugning och transport av näring, eftersom …
Havets alger och tång
De växter som finns i havet, består till övervägande del av alger och tång. Av högre växter (fanerogamer) finns endast några få representerade. Vid vår västkust är den vanligaste av dessa sjögräset, Zostera marina, som kan bilda riktiga ängar på mjukbotten.