– ja det är varken järnvägsspår eller efter djurens tassar. Det är spårelement som man kallar spårämnen och som vi behöver mycket lite av. Det är så lite att det inte syns ens på din våg. Så lite att man knappt kan spåra dem. Om du hade en dagsdos framför dej, skulle du kanske inte ens kunna se den. Men får du det inte i dej, så kan du bli sjuk. Av koppar behöver du två tusendels gram per dag, av jod inte ens tiondelen så mycket. Och så finns det en massa vitaminer. Dem får du läsa om när du börjar skolan. Den som har mycket aptit får nog i sig tillräckligt. Men visst är det viktigt när man växer att man får allsidig föda.
– Man kan har vitaminbrist.
– Normalt ska man inte behöva ha det. Här i landet får vi tillräckligt med vitaminer om vi får tillräckligt med mat. Vitaminbrist drabbar dem som slarvar med måltiderna. Många gamlingar som bor ensamma slutar att laga mat och lever på kaffe och bullar. Den som dricker mycket sprit kan bli alkoholist. Då vill han till sist inte ha mat, bara dryck. Bantare måste också se upp så de inte får vitaminbrist. Och så finns det en grupp till som lever i farozonen, och som man inte tänker på, nämligen de som hårdtränar på gym och idrottar hårt.
– Det tror jag knappast. Det finns väl inga som sköter sej så bra som dom som siktar på att blir toppidrottare.
– Visst är de skötsamma. De sköter allt utom maten, för de hinner inte. Och efter träningen är det för sent. De slänger i sig hamburgare eller pizza. De kanske äter mycket, men de äter fel.
– Så du tycker att de borde äta varm tång och algburgare.
– Absolut. Om det bara fanns.
– Jag har sett något som heter havsfralla. Vad är det?
– Det är algmjöl som är inblandat i vetemjöl, tror jag. Och det är inget dåligt sätt att få i sej alger. Man kan ha tångmjöl i bröd och soppor och vad som helst. Och på så sätt kan man få folk att äta algmat mycket oftare än om de bara lär sig några få recept som de lagar nån enstaka gång när de varit vid havet och plockat alger.
– Va ska body-builders och idrottare äta om de inte hittar någon havsfralla?
– De skall äta rikligt av vanlig mat, vad man kallar husmanskost med mycket grönsaker och kolhydrater.
– Kolhydrater är potatis och pasta och ris och bröd.
– Ja, det glömde jag att förklara. Vad bra att du visste.
– De sista du sa att algerna består av var fibrer. Det vet jag också. Det är som bomull och ylle och nylon. Ja´tugga på en alg, som smakar som nylon.
– Nja, det där var textilfibrer. Jag skulle ha sagt kostfibrer.
– Sånt som man måste peta bort från hälsobrödet innan man kan äta´t.
– Precis. Kallas ”böss” på göteborjska. Det kan vara kli och fröskal, men hos algerna är det en sorts geléämnen. Kostfibrer är sånt som hör till födan, men som kroppen inte kan bryta ner i matspjälkningen och som därför inte kan tas upp av blodet och användas som näring.
– Då har det ju ingen användning alls.
– Jo på dem fäster sig tarmbakterier som är väldigt nyttiga. Man vet att vi svenskar och några andra folk som har det mycket bra, vi har mer tarmsjukdomar än de flesta människorna på jorden, de som lever mycket enklare, kanske rent av svälter. Man säger att vi lider av välfärdssjukdomar och några av dem beror på att vi få för lite kostfibrer i födan. Experterna på livsmedelsverket slog larm och sa, att hela svenska folket måste äta minst dubbelt så mycket kostfibrer. Det annonserades ut ”ät 6-8 bröd om dagen”. Men dom måste ha haft fel glasögon på sej den dagen eftersom det är inte den sortens kostfibrer vi behöver.
– Kommer ja att få tarmsjukdomar nu då?
– Om du kommer att äta som svenskar gör mest, så kommer du att höra dej till en grupp som har mer såna sjukdomar än de behövde ha. Vilka som får dem, vet man ju inte i förväg.
– Då säjer jag som dom som kör bil: Det händer inte mej.
– Kostfibrerna hos algerna heter alginater och de fantastiska på en annan punkt som de är alldeles ensamma om: de kan skydda mot blyförgiftning.