Varför svältkatastrof när det finns havsalger?

Svältkatastrofen på Irland i mitten av 1800-talet..En fjärdedel av befolkningen  försvann – många dog av svält, andra utvandrade till Amerika.  Detta hade inte behövt ske om de hade haft kunskapen att det bara hade varit att gå till  havet  och rycka upp en ruska med havsalger. Bakgrunden var att man satsade allt mer på potatis, en gröda som visade sig trivas bra på Irland. När potatisbladmögel drabbade Irland saknade potatisen motståndskraft och skördarna uteblev. Den svamp som ger potatisbladmögel har varit en klon, dvs har haft samma genetiska uppsättning, fram till för 5 år sedan. Det har därför varit relativt enkelt att hitta bekämpningsmedel som fungerar. Men nu har man upptäckt att algsvampen ( den är en bakterier som inte är släkt med havsalger) börjat föröka sig sexuellt. Det betyder att den blir mer variabel och kan utveckla resistens..Här kommer man troligen inte att kunna ta fram något nytt bekämpningsmedel. Och vad gör vi då?

Ingen potatis? Det är därför det är viktigt med kunskap om havsalgernas fantastiska förmåga att ge oss den näring vi behöver.

Här kommer ett busenkelt tångbrödrecept

Tång från Rörö, 5 dl 37-gradigt vatten, 50 gr färsk jäst, 3 msk rapsolja och 5 dl vetemjöl.

Blanda samman allt i en bunke. ”Slå” ihop degen med en träslev. Degen ska ha konsistens som en ganska tjock havregrynsgröt. Låt degen jäsa övertäckt tills den blivit minst dubbelt så stor, cirka 40 minuter.

Häll degen på mjölat bord och strö ganska rikligt med mjöl över den så att den blir mer lätthanterlig. Degen ska inte knådas. Grädda i 250 grader i vanlig ugn, eller 225 grader i varmluftsugn, 13-15 minuter.

Bon appetitè

Havsalger som mat

Några funderingar: om havsalgerna ”utgör daglig föda för många av havens invånare” – hur kan det då komma sig, att man inte kan se minsta gnag på en Laminaria japonica eller Ascophyllun som är ett år gammal? Om den är riktigt frisk, alltså (sådana som vi lagar mat av). Påståendet är inte helt fel ändå: fluffiga små penselalger betas av dagligen och fjolårsskivan attackeras hastigt tills där inte finns något kvar av dem.

Spårelement, mineral och salter saknas aldrig helt i vår föda, då skulle vi få spasmer och kola av. Det kusliga är, att vi i många fall lever kring undre gränsen av vårt dagliga behov.

Det är inte ”grönsaker, rotfrukter och kött” som ”lakas ur” utan jorden där de skulle hämtat sin näring.

Rörö Algmuffins – visst kan man äta det

Grunden för ditt välbefinnande är att du ska kunna tillgodose dina behov av näringsämnen genom din kost. Men eftersom dagens föda ofta inte på naturlig väg innehåller alla de beståndsdelar vi behöver, har många företag berikat sina produkter med artificiella preparat. Men alger kan tillgodose många av de brister som finns i dagens livsmedel.

Naturliga alger är en ren näring utan tillsatser.

Då algerna, som är mycket lättsmälta, kommer in i ämnesomsättningen och via blodet passerar sköldkörteln (hela blodkomplexet passerar denna cirka var 17:e minut) så får sköldkörteln den stimulans (genom mineral- och vitaminrikedom) som behövs för att det endokrina körtelsystemet skall hållas i balans. Genom kemisk och spektrografisk analys av vävnader och kroppsvätskor kan man i kroppen påvisa mycket små kvantiter av ett stort antal mineralämnen som visat sig vara absolut nödvändiga. Dessa kallas för spårämnen. På konstgjord väg, i ett laboratorium eller i en fabrik, kan en sådan produkt inte framställas, men naturen kan.

I havsalger finns till exempel det livsviktiga tillväxthormonet B12, som bevisligen inte finns i landväxter.

På grund av intensivt och effektivt jordbruk lakas marken ut och de naturliga mineralierna och spårämnena förbrukas utan att ersättas.  Maten, som sedan äts, har ofta genomgått en lång process genom industrin tills den har blivit något färdiglagat fryst, som stoppas in i mikrovågsugnen.

En marknad har uppstått för olika hälsotillskott på grund av att folk har fått olika bristsjukdomar, allergier och problem med sockerhalter och fetter. Om man går in i en butik och skall köpa vitaminer och mineraler, hur vet man då hur mycket kroppen behöver av varje vitamin, mineral eller spårämne? Dessutom är ju detta tillskott syntetiskt. Om du istället tar  naturliga alger med urnäring får du något naturligt som kroppen lätt kan absorbera. Då algerna har samma sammansättning som människans blod,  har algerna lätt för att hitta där det fattas vitaminer, mineraler och spårämnen, och fyller på där. Blir det överskott går det ut den normala vägen.

Algmuffins reglerar blodsockernivån och sänker kolesterolhalten i blodet. De motverkar blodtryckshöjning och binder tungmetaller. Dessutom är de fiberrika och förbättrar tarmfunktionen och de innehåller de nödvändiga fleromättade fettsyrorna EPA och DHA, samt inte minst, de har en naturlig skyddsfaktor med en antibakteriell verkan. Äter du bröd, pasta eller algmuffins som är bakat av algberikat mjöl får du ditt behov av mineraler och spårämnen utan att du behöver tänka på några tillskott. Man kan säga att du får ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen. Bon appétit!