Algen ger magrare vispgrädde är rubriken på Göteborgs-Postens framsida idag (2/10).
Den största nyttan algerna har för oss svenskar är att de kan bota bristsjukdomar som uppstått till följd av för ensidig kost. Ju mer storköksmat vi äter, till exempel på arbetsplatser och i skolbespisningar, desto större är risken för att någon bristsjukdom uppstår.
Det är ju oftast väldigt svårt att upptäcka om vi lider brist på något spårämne. Äter vi då alger kan vi vara säkra på att bristen avhjälps, eftersom alla grundämnen finns i havet och algerna har en sällsynt förmåga att ta upp dem.
Däremot kan vi inte tillgodogöra oss algernas kolhydrater och det gör ju algerna till ett utmärkt bantningsämne för oss övergödda västerlänningar.
Alger är klorofyllförande bålväxter som lever både på land och i vatten. Storleken på dem varierar mellan några tusendels millimeter och femtio meter. De alger som kan få stor betydelse som människoföda lever i vatten och är i flesta fall rödalger, brunalger och grönalger.
Den hos oss vanligen förekommande blåstången innehåller vitaminerna C, D, E och K och användes tidigare för att bota gikt. Enligt den gamla folkmedicinen är grötomslag från alger bra för svullna mandlar, bölder, bröstkörtelinflammation och finnar. Den innehåller i likhet med många andra arter ämnen som är antibiotiska, det vill säga döda bakterier. Dessutom kan den förhindra att människans skelett lagrar radioaktivt strontium efter till exempel atombombsprov eller olyckor som vid kärnkraftsverk som Fukushima.
Irländsk mossa är en rödalg rik på vitaminerna B1 och B2 och anses vara verksam för att bota magsår, influensa, påssjuka, diarré och förhindra blodpropp. I Wales kokar man gröt på algen eller också bakas den in i havremjöl och steks i flott och har blivit något av en nationalrätt.
Knöltången har tidigare använts mot emfysem och kronisk bronkitis samt mot sträckning, vrickning och reumatism. Huvudsakligen används den numera för tillverkning av den grundsubstans inom läkemedelsindustrin som de verksamma ämnena sätts till.
Försök pågår för att få fram antibiotika ur algerna för att kunna ersätta penicillinet, när det inte längre är verksamt. Några arter anses till och med vara virushämmande.
Alger ska via en jäsningsprocess kunna omvandlas till metangas och användas som drivmedel för bilar när världens oljeresurser börjar svika.
Japanska forskare har hittat tumörhämmande substanser och man undersöker om det eventuellt i framtiden kan bota eller förhindra uppkomsten av cancer.
Det är industrin som tar hand om huvuddelen av de cirka 7 miljoner ton alger som årligen skördas. Utan risk för att utarma de resurser som finns skulle skörden kunna mångdubblas. Alger används för framställning av alginat som finns till exempel i mjukglass och grädde och i den gelé som läggs ovanpå frukttårtor, som konsistensgivare inom charkuteri- och konditoribranschen.