1 tesked av havsalgen karragentång till en kopp vatten. Koka upp och låt stå i 10 minuter. Intages 3 gånger dagligen vid hosta.

De verksamma ämnena är slemämne, jod, brom och järn samt A- och B-vitamin. Algdrogen har en svagt slemlösande, huduppmjukande och laxerande effekt. Karragentång ingår tillsammans med timjan, gullviva, stockros och islandslav i flera mediciner mot bronkit och hosta.

Algerna är energifattiga, men ändå mycket nyttiga. Framför allt är deras innehåll av mineraler, spårämnen och vitaminer som de upptar ur havsvattnet och lagrar av stor vikt för oss. Kalcium fordras till exempel för att hjärtmusklerna ska kunna arbeta.

För att kroppen ska bevara sin hälsa krävs också flera olika spårämnen. Dit hör till exempel  järn, koppar, selen, mangan och zink. Järn och koppar behövs bland annat för blodbildning. Brist på jod ger sjukdomen struma. .

Havets alger innehåller samtliga för oss nödvändiga mineraler, dessutom är de rika på en mängd olika vitaminer. De flesta av dessa kommer från bakterier som lever på växten eller i havsvattnet omkring algplantan.

Alla gröna växter bildar näring genom att förena koldioxid och vatten med hjälp av solenergi. De bildar socker som i sin tur omvandlas till stärkelse. Bruna och röda alger kan också bilda näring, med då de utnyttjar en annan del av ljuset bildas inte socker eller stärkelse utan något som kallas agar och alginat och carragin. Dessa ämnen kan inte spjälkas i tarmen, vilket innebär att de binder tungmetaller i kroppen.

Alger innehåller även en massa andra nyttiga ämnen, dessutom kan alger ha en renande effekt, då de kan ta upp och forsla bort skadliga tungmetaller i din kropp.

Det viktigaste kostrådet man kan ge är att äta en fiberrik och fettbalanserad kost. Alger innehåller höga halter av fibrer, speciellt en sort som vi vanligen får för lite av, nämligen vattenlösliga fibrer. Enligt Nationalencyklopedin har de ”gynnsam effekt på blodsockerhalten och insulinsvaret efter en måltid och kan även sänka blodets kolesterolmängd”. De kan alltså hindra att man får diabetes och sjukdomar i hjärtat och blodomloppet.

Algerna brukar indelas efter sina färger: grönalger, brunalger och rödalger. Man kan också dela in algerna efter deras storlek. Makroalger är stora: tång-, brun- och grönalger. Mikroalger är mycket små; till exempel plankton, mikroskopiskt små encelliga växter som svävar i vattnet. Om de blir tillräckligt många sägar man att de ”blommar”. Så kallad planktonblomning är bara höga halter av mikroalger. Till mikroalgerna hör bland annat den berömda Spirulinan, som är mycket proteinrik. Brunalger och rödalger är viktiga, eftersom de finns i stor mängd i havet och är rika på spårämnen. De som brukar kallas ”giftalger” är egentligen inga alger alls, utan liknar mer bakterier.

De växter som finns i havet , består till övervägande del av alger. Alger har inga frön, rötter, stjälkar eller blad, de kallas för bålväxter då de tar upp den näring de behöver direkt ur det omgivande vattnet. Till algerna hör bland annat alla de stora bruna tångarterna.

Om du äter alger minskar risken för hjärtinfarkt, blodproppar och åderförfettning. Det hävdar medicinprofessorn Anders Gustafson och marinbiologen Torgny von Wachenfeldt. Förklaringen de ger, är att alger innehåller stora mängder Omega 3 – ett slags fett som tunnar ut blodet. Även fisk som äter alger innehåller det nyttiga fettet. Algbiffen är på gång!

En marknad har uppstått för olika hälsotillskott på grund av att folk har fått olika bristsjukdomar, allergier och problem med sockerhalter och fetter. Om du går in i butik och skall köpa vitaminer och mineraler, hur vet du då hur mycket kroppen behöver av varje vitamin, mineral eller spårämne?  Dessutom är ju detta tillskott syntetiskt. Om du istället tar naturliga alger med urnäring får du något naturligt som kroppen lätt kan absorbera. Då algerna har samma sammansättning som människans blod, har algerna lätt för att hitta där det fattas vitaminer, mineraler och spårämnen och fyller på där. Blir det överskott går det ut den normala vägen.

I havsalger finns till exempel det livsviktiga tillväxthormonet B12, som bevisligen inte finns i landväxter.

På grund av intensivt och effektivt jordbruk lakas  marken ut och de naturliga mineralerna och spårämnena förbrukas utan att ersättas. Maten, som sedan äts, har ofta genomgått en lång process genom industrin tills den har blivit något färdiglagat fryst, som stoppas in i mikrovågsugnen.