Det allra mesta av de alger som skördas, används till mat. I Kina vet man, att alger har ätits under 25 sekler! Men det har varit mycket små mängder. 1952 skördades 328 ton alger från stränder där de växte naturligt. Man importerade kanske upp till tusen gånger så mycket. Men den nya folkrepubliken ville att Kina självt skulle odla allt som behövdes och startade en enorm uppodling av alla stränder. Och nu skördar man alltså bortåt 15 miljoner ton per år. Dessa odlade alger ger alltså betydligt mer än man kunde få från dem som växte vilt. Det blir ändå inte mycket per kines, men stor partier skickas till områden med med mycket struma, dels till kalla områden, där det inte finns så mycket grönsaker på vintern. Ska man koka grönsakssoppa, blir det riktigt gott, om man börjar med lite torkade alger. Men för de allra flesta som i dag äter alger är detta en alldeles ny vana. De har bara funnits några få år.
I Japan är det helt annorlunda. Alla japaner har ätit alger av alla de sorter i hundratals år. Det sägs, att en duktig husmor bör kunna laga ungefär femtio olika sorters rätter med alger. Det är också många olika arter som används. Särskilt omtyckta är rödalgerna, som är mycket dyrare än de bruna. Priserna på de alger som äts i Japan är fem gånger så höga som på de kinesiska.
Industrierna ta en liten men viktig del av världens alger. De betalar inte mycket för råvaran, De alger som skördas i Japan ger minst femtio gånger mer än de som skördas i USA. Detta gäller råvarorna. I kemiska fabriker kan man sedan framställa olika varor som kan få mer eller mindre högt värde. De används till allt möjligt där man behöver en konsistens mellan fast och flytande. De ingår i schampo, tandkräm och andra krämer, i salvor och smink. De används mycket i livsmedel. Om man häller ett gram agar i en liter kokande vatten, så stelnar det hela, när det svalnar, så att man kan skära det i skivor som sylta. Om man tillsätter lite karamellfärg och lite fruktsmak, kan man få en fin gelé att lägga ovanpå tårtor och bakelse.
Den här förmågan att stelna gör att agar och andra algämnen används i geleer, i hund- och kattmat och mycket annat. Om man kokar agar, så att den blir alldeles fri från bakterier, blandar i lite näringslösning och låter den stelna och kallna, så kan man sätta till ett prov från någon sjuk eller något annat, som behöver undersökas. Då får man se hur mycket bakterier där finns och vilka. I varje land i hela världen måste man ha agar för sjukvården.
Ett annat sådant här ämne heter alginat. Det blandar man i färger, som ska användas när man trycker mönster på tyg. Annars skulle de bara smeta ihop i enda gråbrun smörja. Länder som Indien och Ryssland, med stor textilindustri, måste importera alginat.
Många hundägare och hästägare ger sina djur algmjöl för att de tycker att djuren blir friskare och får vackrare päls. Sådant är svårt att bevisa. En del trodde, att det bara var något som djurens ägare inbillade sig. Men för en tid sedan var det en fårägare som ville veta. Han klippte tio tofsar av ullen från får som hade fått alger med i sitt foder och lika många från en sin grannes fårhjord, som bara fått vanligt foder. Så lämnades proverna till Institutet för Fiber- och Polymerteknik. De mätte hur starka håren var i ullen. När vi fick värdena på vad som kallas brottöjningsgräns, visade det sig, att ullen från får som fått algmjöl med i sitt foder hade mer än 20% starkare fibrer.
I de flesta länder ger man husdjuren antibiotika. Det är medicin mot bakterier. Och det ger man i stora mängder, fast djuren inte är sjuka. För annars blir de det, tror man. I Sverige är det förbjudet att göra så. Risken är att medicinerna kan förlora sin verkan, så att de inte kan hjälpa, när det verkligen behövs. Men inom EU gäller, att alla ska kunna konkurrera på lika villkor. Därför måste antingen Sverige ge upp sin politik, som vi anser är alldeles nödvändig, eller också måste vi kunna visa att det går lika bra utan antibiotika. I så fall måste de andra länderna i EU ändra sig och ta samma lagar som Sverige. Därför pågår just nu flera undersökningar för att få veta om våra djur klarar sig lika bra utan de farliga ämnena ifall de får lite alger istället.
Den som borrar efter olja på havsbotten kan trycka ner alginat i borrhålet, så flyter grus och stenar upp och det går lättare att borra vidare.
Där en skogsbrand närmar sig sprutar man träden, inte med vatten utan med en lösning av alginat. För vatten skakar träden bara av sig eller också dunstar det bort i dessa heta och torra tider, när bränder är som farligast. Men alginatlösningen brer ur sig över hela ytan på alla kvistar, löv och barr och stannar där och håller så mycket vatten kvar, att elden inte kan få fäste.
Visste du, att en tredjedel av alla människor på jorden har mask i magen? De flesta av dem kommer aldrig att få se en läkare mellan vaggan och graven. Det spelar inte så stor roll, för de skulle ändå inta ha råd att betala honom eller för någon medicin de borde ha. Därför är det väldigt bra om de känner till att en del speciella alger är utmärkta maskmedel. Att äta alger skyddar också mot en del former av cancer. Det finns många fler användningar av alger, men konsten att vara långtråkig är att säga allt.