swerlander.com

Tång har viktiga ingredienser som spårämnen, vitaminer, vattenlösliga fibrer och antioxidanter. Du får ditt behov av mineraler- och spårämnen utan att behöva tänka på några tillskott. Man kan säga att tång ger dig ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen som du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen. Tång reglerar blodsockernivån, sänker kolesterolhalten i blodet, motverkar blodtryckshöjning, binder tungmetaller, är fiberrikt och förbättrar tarmfunktionen, innehåller EPA och DHA, har naturlig skyddsfaktor och antibakteriellt, en investering i din hälsa.

Recent findings indicate that in the unicellular alga Gonyaulax polyedra, a bioluminescent dinoflagellate. Reiter et al. (1993) report that melatonin is the most effective OH free radical scavenger, that it is produced in all vertebrates and perhaps in all species between algae och humans, and that its binding to nuclear components suggests genomic involvement.

Gränsen mellan vatten och land är det mest produktiva ekosystemet. På gränsen mellan land och vatten är livet hårt och besvärligt, när vattnet växlar mellan ebb och flod. Men naturen belönar de djur och växter som antar utmaningen. Klippor eller stenar skapar alltså boplatser för fastsittande organismer som tång, alger musslor och snäckor. I sandbottnarna kan en massa olika djur gräva ned sig och skydda sig vid lågvatten.

Koldioxidteorin hänger samman med de varningar om att världens befolkningstillväxt skulle leda till en malthusiansk katastrof med hungersnöd och resursbrist om inte denna tyglas med hjälp av hårdhänt befolkningstillväxt. Detta trots att domedagsutsagorna återkommande har motbevisats. Men istället är det så att varje ytterligare människa skapar med värde än han eller hon konsumera. Detta förhållande mellan befolkningstillväxt och överflöd är djupt kontraintuitivt, men det är sant. Stoppa FNs Summit for the Future i september med WHOs uppdaterade globala hälsolag. Vi får ofta höra att det råder ett nödläge för planeter. Det stämmer, men inte på det sätt många miljö- och klimatagitatorer förställer sig. Bakom alla dessa fina ord som hållbarhet, solidaritet, ansvar, humanism och rättvisa döljer sig helt andra strävanden där demokrati och frihet riskerar att ersättas med omänsklig teknokratisk dystopi i vilken allas förehavanden ska övervakas, registreras, begränsas och kontrolleras in i minsta detalj. Låt inte globalisternas och teknokraternas planer att formalisera politiskt och kopplas samman tekniskt till det globala system som är tänkt att bli den digitala världshjärnan. Mänskligheten behöver sätta ner foten i nu, även om det är i sista stund. Annars kan det vara försent.

Innan konstgödningen eller handelsgödsel, som det officiella namnet är, började användas in absurdum och helt förrycka näringsbalansen i odlingsjorden, och därmed även i odlingsprodukterna, ägnade de agriculturella – och biologiska forskarna stor uppmärksamhet åt, och erhöll mycket goda resultat med, de naturliga gödselmedeln, som tång och mineralämnestillskott till odlingsjorden. Mineralämnesgödsling har särskilt studerats i Schweiz, Österrike och Finland. De Brittiska öarna och Frankrike, är förutom Japan och USA, föregångsländer vad gäller havsalger som allsidigt gödselmedel. Den biologiske odlarens idealnäring för odlingsjorden är stenmjöl och tång. För att styra den ekologiska utvecklingen rätt, bibehålla de biologiskt sunda egenskaperna och befrämja hälsotillståndet är stenmjöl och tång en för människo- och djursläktet ovärderlig tillgång.

Vid gödsling av jorden med enbart NPK utarmas jorden. Om mineralämnesinnehållet i en växt skall bestämmas, är det enklast och säkrast om den förbrännes och askan analyseras. I askan finner man då, om moderna analysmetoder används, minst ett 60-tal grundämnen och med ännu känsligare och mera noggranna metoder finner man betydligt fler. Visserligen kan en växt, liksom människan hållas vid liv med mycket lite näring, men hur kan någon växtnäringsexpert fastställa att växten behöver endast 17 st. olika grundämnen (mineralämnen) för att fullt utvecklas och kunna motstå sjukdomsangrepp samt ge näringsrik föda och foder. Hur kan en någon växtnäringsexpert fastslå att jorden endast behöver gödslas med NPK plus ett halvt dussin mineralämnen, om inte den aktuella odlingsjorden först analyserats (jordkarterats)? Denna kartering skall då inte omfatta endast grundämnen eller mineralämnen, utan bör vara resultatet av åtminstone hälften av de kända grundämnena det vill säga 50-60 grundämnen (mineralämnen). Löjligt, säger expertisen, det har vi inte råd med. Vi varken har råd med eller kan blanda in så många mineralämnen i handelsgödseln. Sverige är lyckligt lottat, i den svenska Bergslagen finns världens mineralrikaste gruvfält. Dessa innehåller de grundämnen, som de onaturligt stora skördarna genom NPK gödslingen, suger ur odlingsjorden. Visserligen har all jord en viss reserv av mineralämnen, som förr i tiden bibehölls genom växelbruk och naturgödsel, men den tar slut efter några år och den naturliga vittringen eller nybildningen av de livsviktiga spårelementen hinner inte med. Odlingsjord, med undantag av den som finns i havsregioner, lider brist på bland annat spårelementen jod och brom. Havsalgerna ökar växternas rotningsförmåga, ger större motstånd mot frost samt bibehåller fuktigheten i odlingsjorden bättre. Den naturenlige-, biologiske- och biodynamiske odlaren har alltid framhållet stenmjöl och tång som de bäste gödslingsmedlen.

De senaste hundrafemtio åren har kosten förändrats till att innehålla mycket raffinerad mat, mer kemiskt behandlad, mindre näring och över tvåtusen konstgjorda tillsatser. Sedan sekelskiftet 1900-talet har naturliga mineraler och spårämnen laktats ur marken på grund av storskalig odling och konstgödning. Matens näringsmässiga kvalitet har också blivit sämre. Tillgången på industriellt framställda och raffinerade produkter har gjort att vi under det senaste århundradet mer än fördubblat vår konsumtion av kaloririk föda och halverat mängden säd, frukt, grönsaker och rotfrukter. Vi äter mer socker, fett och vitt mjöl än någonsin och håller därför på att bli överviktiga och undernärda – samtidigt. Det är inte konstigt att vi äter för mycket eftersom maten innehåller allt mindre näring per kalori. Eftersom tiden har blivit en knapp resurs har mat i halv- och helfabrikat ökat och vi har fått så kallad ”snabbmat”. Man tar bort näringsämnen och tillsätter konstgjorda ämnen och smaker. Resultatet blir matallergier, bristsjukdomar, förhöjda blodfetter, fetma, högt blodtryck, hjärtsjukdomar och diabetes. Sedan köper människorna diverse vitamintillskott för att hoppas att blir friska. I Sverige 6 miljarder kronor per år. Men, lösningen på detta problem är att berika produkterna med naturliga mineraler och spårämnen som finns i alger. Alger har också medicinska effekter. Bakteriedödande och stimulerar immunsystemet, botar magsår, sänker blodkolesterolet, sänker blodtrycket, förebygger slaganfall och är blodförtunnande. Och du kommer att känna dej yngre.

Med algflingor kan man piffa upp många maträtter. Ofta kan man ta med så pass mycket, att de också kan göra litet nytta med sin näring. Och det gäller ju sällan vanliga kryddor. Torka lämpliga alger som knöltång, fingertång och bladtång, dessa finns i Tåviken på Rörö. Torka dom tills de är spröda och krossa dem till små flingor. Förvara dem lufttätt i dubbla plastpåsar, om du vill spara en sommarskörd till hela året. Annars tar de upp vatten ur luften, blir mjuka och möglar. Rörö-ris med 3 sorters alger (4 portioner). 2 dl ris (långkornigt, converted), 5 dl vatten, en liten gul lök, 30 g smör före kokningen, 50 g smör efter kokningen, tre sorters alger, finfördelade, en grön, en röd, en brun, tillsammans 5-6 g. Om du har hela alger, finhacka dem eller kör dem i hushållsmaskinen. Om du köper dem, finns till exempel, green nori flakes, dulse, shredded kombu. Hacka löken, stek den lätt i smör utan att bryna. Tillsätt algerna, stek mycket lätt i 1 a´ 2 minuter. Tillsätt riset, rör om och tillsätt vattnet, kokande. Koka färdigt som vanligt: svag värme, lock, 18-20 minuter (eller ugn 200 grader). Får inte koka för länge. När riset tagit upp allt vattnet, tillsätt 50 g smör och låt stå ännu 5-10 minuter innan du rör om och serverar.

Vid lågvatten kan du gå torrskodd i Tåviken och plocka Porphyra. I Ursings flora, kryptogamdelen, kallas den purpurtång. Det är en av de arter som i Japan kallas nori. I Japan torkas 120 miljarder ark om året – resten av behovet får de importera. I Bohuslän och Halland finner man den särskilt på stränder, som är öppna mot havet. Den kläder klippor, stenar och bryggor. Den tål att torkas ut. Vid lågvatten hänger den som blåsvarta, lite gummiaktiga hinnor, lätta att plocka mycket av. En av jordens proteinrikaste och vitaminrikaste växter. Så här gör Du den på Rörö-vis. 1. En rejäl packe färska alger kokas långsamt med något olja – men utan vatten, under omrörning. Innan de är färdiga, tillsätt lite salt, löst i vatten. Ställes undan till kylning. 2. Hackad lök, vitlök och peppar kokas tillsammans med något olja. När löken är kokt, tillsätts algerna. Slutligen tillsättes mjölk och anrättningen kokas färdigt en kort stund. Ätes med kokt potatis. Den är så äggviterik, att den ersätter kött eller fisk. Vill du inte undvara kött, så tag med en helt liten bit av kyckling, lamm eller kalv.

Man kan använda bladtång eller fingertång (den senare behöver litet längre koktid). Strimla den redan före kokningen i cirka 2 cm breda strimlor. Kokt Laminaria, strimlad, 5-8 lagerblad, rikligt med dill. Dressing: 1 dl rapsolja, saften av 1/2 citron, 1 dl varmt (potatis- eller alg-) vatten, 1/2 buljongtärning, 1 dsk oregano, 1 dsk mejram, 1 dsk timjan, 3-4 msk tomatpuré eller chilisås. Varva en stenkruka eller glasburk alger, lagerblad, dill och dressing med alger överst. Skall dra ett dygn innan du använder den första gången. Den gaffelgrenade svamptången går också att marinera. Till skillnad från brunalgerna behöver du inte koka den i förväg.