Seaweedkick – den naturliga kicken

Många publikationer från forskningsinstitut världen över har visat att de typer av substanser som seaweedkick innehåller sänker tungmetall-halten i kroppen och minskar även upptaget av dessa. Vissa forskningsrapporter tyder starkt på att de substanser seaweedkick består av, innehåller cancerhämmande polysackarider. Åtskilliga människors reaktioner är att de har upplevt förbättringar av sina besvär/sjukdomar som till exempel psoriasis, eksem, astma, allergier såsom kvicksilver och nickel, gikt och migrän. Seaweedkick är helt naturligt preparat och innehåller till exempel ej några syntetiska D-aminosyror eller några andra icke naturproducerade ämnen. Tack vare seaweedkicks innehåll av över 30% naturliga kostfiber erhålls en förbättrad tarmfunktion. Seaweedkick innehåller även de viktiga fleromättade fettsyrorna EPA och DHA som enligt forskarrapporter har en positiv inverkan på det onda kolesterolet. Förutom att människan känner sig allmänt  piggare, är också en allmän reaktion att de får förstärkta naglar och bättre hårkvalité. Enligt 2 professorer och 2 docenter på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, sänker de substanser som seaweedkick innehåller blodtrycket hos patienter med mild hypertoni, det vill säga högt blodtryck, lika bra som syntetiska betablockerare och dessutom utan att ge biverkningar.

 

Seaweed – hälsa från havet

Havets grönsaker som seaweed är proppfulla med vitaminer, mineraler och antioxidanter. Seaweed är helt fettfria och innehåller mineraler, vitaminer och protein som motverkar infektioner, sänker kolesterolet och skyddar mot cancer. och benskörhet. Dessutom har de förmågan att rensa kroppen från gifter och har östrogena effekter. Torkade havsalger/seaweed innehåller 14 gånger så mycket  kalk som motsvarande mängd komjölk. De ger även tio gånger mer mineralämnen än några växter på land. Seaweed har vitaminet B12 som bevisligen inte finns hos några landväxter. Torkade seaweed bör blötläggas i 15 minuter innan man använder dem i maten.

Seaweed Face Lift

Gör du fitness för kroppen? Gör det även för ansiktet. Kom ihåg, var rädd om ditt visitkort. Vi går till träningsinstitut och ser till att våra muskler ser snygga ut. Men gör vi några sit-ups för ansiktet och huden? Det första tecknet på rynkor i ansiktet brukar vara kråksparkar och dessa kan du få bort genom att motionerar musklerna kring ögonhålan. Hudveck och fettvalkar tar du bort genom att trimma de platysma musklerna det vill säga de två stora musklerna på varderna sidan av strupen. Du kanske till och med kan slippa ansiktslyftsoperationer om du använder dessa övningar. En ansiktsmuskel arbetar på samma sätt som andra muskler i kroppen det vill säga använder man dem, blir de fastare, rundare och lätt större – huden smiter lättare runt dem. Då ansiktet sjunker in något med åldern gör förändring av konturerna så att ansiktet ser yngre ut, när man tränat musklerna där. Extra muskler i huden betyder också ökning av blodcirkulationen och bättre hudspänst. Många har sett till att få en fastare kropp men har ett ”svagt” ansikte. En ytterligare orsak till detta är att vi ofta håller inne med våra känslor och inte ger uttryck för dessa, vilket leder till ett  ”underutnyttjande” av ansiktsmusklerna och vi får dessa ”karaktärsdrag” i ansiktet.

Go to seaweed – en hyllning till alger

Återställ den naturliga balansen. Hjälp din kropp att försvara sig på ett naturligt sätt. Vi lever i en tuff värld, där kroppen utsätts för många faror. Felaktig kost, för lite motion, gifter och tungmetaller som sprids i luft, vatten och livsmedel. En mängd kända och okända ämnen som orsakar allergier. Det är omöjligt att undvika allt som kan vara farligt. Men du kan hjälpa kroppens självförsvar på ett enkelt och naturligt sätt. Du tillför kroppen livsnödvändiga ämnen med att äta alger som proteiner, vitaminer, mineraler, klorofyll och fleromättade fettsyror. Och B12 som inte finns hos landväxter.

Seaweed i miljögifternas tid

Seaweed indelas i fyra grupper beroende på färg – färgen beror i sin tur på vilket djup seaweeden växer. Grönalger och blågröna alger växer uppe vid vattenytan, brunalger lite djupare och rödalger på 10 – 30 meters djup. Gemensamt för alla seaweeds är att de renar kroppen från tungmetaller och radioaktiva ämnen. Bäst på den här  reningen är brunalgerna, därefter kommer rödalgerna och på tredje plats grönalgerna. De blågröna algerna har så vitt man vet inte den här förmågan. Plockar du inte själv seaweeds utan köper dem i hälsokostaffären bör du därför ur den här synpunkten i första hand välja kombu, wakame eller hiziki och i andra hand dulse eller nori. Det är ämnet alginat i brunalgerna som drar till sig giftiga tungmetaller som till exempel bly, kvicksilver och arsenik och för dem ut ur kroppen. Alginat bryts inte ner vid matsmältningen utan går rakt igenom tarmen. När alginatet lämnar kroppen med avföringen har det med sig  de gifter det bundit till sig. I rödalger och grönalger finns ämnen som motsvarar alginat – men de är inte lika effektiva.

Vad innehåller seaweed?

Seaweed har varken blad eller rötter som landväxter har, utan suger upp näringen ur havsvattnet direkt genom cellväggarna. De är utan tvekan våra nyttigaste grönsaker. Det finns ingen annan grönsak, frukt eller köttbit som innehåller så många nyttiga ämnen som seaweed. För det första är de oerhört rika på mineraler och spårämnen; mineralhalten i seaweed är tio gånger så hög som växter på land. Seaweed innehåller bland annat stora mängder järn, jod och kalcium. Torkad seaweed är till exempel 14 gånger rikare på kalcium än mjölk – dessutom innehåller de selen. För det andra är seaweed mycket rika på vitaminer: i seaweed finns vitamin A, alla B-vitaminer inklusive B12 som annars bara finns i animaliska produkter, samt vitamin C, D, E, H och K. Särskilt rika är de på vitamin A och E. Seaweed innehåller också protein: proteinhalten varierar mellan 4 och 25 procent. I seaweed finns även alla aminosyror som kroppen behöver.

Seaweed

Seaweed – eller tång sm vi också kallar dem – var förr i tiden ett ganska vanligt inslag i kosten längs våra kuster. Är du i Bohuslän eller Halland på sommaren kan du själv bekanta dig med våra vanligaste ätliga seaweeds. Det är lätt att plocka seaweed och efter rensning kokar du dem som du kokar vanlig potatis i lättsaltat vatten cirka 25 minuter eller tills de är mjuka. Seaweed har en speciell smak och precis som grönsaker som växer på land varierar både smak och konsistens frän sort till sort. När det sedan gäller att komponerar maträtter är den enda begränsningen din egen fantasi. Du kan ha seaweed i soppor, grytor, gratänger, sallader eller på smörgås. Du kan även rosta seaweeds och smula sönder dem och använda som garnering eller bordskrydda. Många vegetariska kokböcker bjuder på goda seaweeds recept. Har du inte möjlighet att själv plocka seaweeds  kan du köpa torkade i hälsokostaffären. De torkade kommer i de flesta fall från Japan där seaweeds sedan flera tusen år tillbaka varit en en viktig del av födan.

Hur fungerar antioxidanterna?

Vitaminerna fungerar som primära antioxidanter och de mest primära är de fettlösliga (lipofila) vitaminerna Q och E. Vitamin E har en vattenlöslig (hydrofil) ända som sticker ut från cellmembranet in i cellvattnet. Där finns det vattenlösliga vitamin C, som står i direkt kontakt med enzymsystemet som ingår i antioxidantskyddet. På så sätt byggs ett system upp för återanvändning av vitaminer, men detta till trots finns en viss nedbrytning. Detta måste ersättas, vilket sker i huvudsak via kosten. Tillsammans bildar vitaminerna och övriga ämnen med antioxidantfunktionen den så kallade ”antioxidantorkestern”.

Vad är antioxidanter?

Det påstås att syre är kroppens eller rättare sagt cellens farligaste ämnen och det finns ett visst berättigande för det omdömet. Men cellen och det levande i allmänhet har lärt sig under årmiljardernas lopp att leva med detta hot. Det levande har tagit ämnen till sin hjälp som suger åt sig aktivt syre och oskadliggör det. På så sätt hindras aktivt syre att bilda andra skadliga fria radikaler, som sedan kan reagera vidare i ett allt snabbare förlopp – kaskadreaktion kallas det av biokemister. Då är cell- eller vävnadsskadan redan ett faktum, vilket startar  andra processer bland annat invandring av vissa typer av vita blodkroppar, vilket alltid förekommer i samband med inflammatoriska processer. De ämnen, vilka binder och oskadliggör fria radikaler, utgörs av vitamin Q (ubikinon eller coenzym Q), E (tokeferol) och C (askobinsyra) eller av enzymer som till exempel superoxiddismutas och glutationsreduktas med mera. En samlande beteckning är antioxidanter.