En naturlig källa till ny energi

Algberikat mjöl gör det lättare för dig att leva sunt och ändå fortsätta att njuta av dina favoriträtter. Claskelp är ett mjöl som är berikat med färska alger. Algers positiva effekter är sedan länge välkända. De är mycket rika på protein, enzymer och naturliga mineralämnen, särskilt kalk och jod. Torkade havsalger innehåller 14 gånger mer kalcium än mjölk och i alger finns även en stor mängd vitaminer. Det algberikade mjölet används till exempel vid framställning av matbröd och pizzabottnar. Resultatet blir en nyttig produkt, med samma smak och utseende som om brödet skulle bakats på vanligt mjöl. Vanlig mjöl innehåller inte tillräckligt av de spårämnen och mineraler som behövs i både vuxna och barns kroppar och hjärnor. Algmjölet innehåller dessutom ett naturligt ämne, vilket håller brödet färskt under längre tid. Man slipper konserveringsmedel, tillskott av vitaminer och andra konstgjorda tillsatser. Alger har till exempel använts vid framställning av hostmediciner, medel mot diaréer, magsår och blåskatarr. Nya forskningsrön visar även att brunalger kan bekämpa högt blodtryck. Alginat som finns i brunalger, är vattenlösliga kostfibrer som håller både blodsocker och kolesterol i schack. Alger stärker kroppens motståndskraft, till exempel mot fria radikaler, eftersom de innehåller bakteriedödande ämnen.

En naturlig väg till hälsa

claskelp är ett naturmedel framställt ur havsalger. Dessa havsalger som växer i de stora oceanernas orörda djup utgör daglig föda för många av havens invånare, dessutom har de visat sig vara ett alldeles utmärkt kosttillskott för oss människor. I sin rena havsmiljö ta havsalgerna upp spårämnen, mineraler, salter och näringsämnen som ofta saknas i vår dagliga kost eftersom grönsaker, rotfrukter och kött lakas ur av dålig miljö och felaktig hantering. Algerna kan ge dig just de nyttigheter du har störst behov av, till exempel kalcium, kalium, selen, vitaminer, fibrer, Omega 3 och ubiquinon Q-10, samt betakaroten. Mineralämnena i havsalger gör det möjligt för cellerna att bygga upp en stark benstomme, starka ledgångar, senor och nerver. Havsalger motverkar även fettbildning i muskeltrådar och blodbanor. Ett högt (45%) innehåll av kostfiber är mycket nyttigt även för tarmfunktionen, som till en början kan öka något innan den stabiliseras. Man kan tolka nyttan av ett dagligt havsalgsintag enligt följande. Då algerna, som är mycket lättsmälta, kommer in i ämnesomsättningen och via blodet passerar sköldkörteln (hela blodkomplexet passerar denna var 17:e minut) så får densamma den stimulans (genom mineral- och vitaminrikedom) som behövs för att det endokrina körtelsystemet skall hållas i balans. Detta skall inte glömmas bort, då det avgör förhållandet mellan sjukdom och hälsa. Men det goda näringsinnehållet är inte allt. Claskelp har dessutom förmågan att absorbera och föra bort skadliga tungmetaller till exempel, bly, kadmium och kvicksilver, ur kroppen. Det är algernas kostfibrer, de så kallade alginaterna, som står för det renande arbetet. Algerna ger dig alltså både ett starkt tillskott av de nyttiga ämnena som du behöver och ett kraftfullt skydd mot det onyttiga du vill slippa.

Havsalgerna kan rädda oss: som gödning

I Frankrike har inom jordbruket sedan början av 70-talet använt en kalkalg som alternativ till den vanliga odlingen med konstgödning och giftbesprutning. Ur algen som finns i stora rev vid franska Atlantkusten framställs ett algmjöl som används vid gödsling. Det innehåller stora mängder kalcium, magnesium och olika spårämnen. Förutom att det ger en bättre och större skörd anses det också förbättra jordens biologiska kvalitet och därigenom också kreaturens hälsotillstånd. Om man har använt algmjölet till gödsling har också skadeinsekter och växtsjukdomar försvunnit i stor utsträckning och det räcker med några få besprutningar på varje skörd. Också här i Sverige tror jag att vi skulle kunna utnyttja havsalgodling som binäring för fiskarna. Arbetsinsatsen kan göras när det är storm, när båtarna står på reparation eller när fiskekvoterna är uppfyllda. Dessemellan växer havsalgerna mer eller mindre utan tillsyn. Min mening är att odlingarna ska kunna skötas av en familj och investeringen ska inte behöva bli alltför stor. Man skulle prova ett system med växthusodling som håller på att utprovas i Kanada.

Havsalgerna kan rädda oss

Just arbetskraftsintensiviteten gör att det inte är lönt att låta industriländerna satsa på havsalgodling medan u-länderna med sin rika tillgång på arbetskraft här har en stor fördel. Men det är så att de största reserverna finns i de kalla vattnen just där arbetskraften är dyrare och produktionskostnaderna därför också blir högre. På bara några år har insamlandet av havsalger genomgått en stor förändring. Från att tidigare bara ha tagit tillvara det som naturen gav har man nu börjat ägna sig åt mer tekniskt avancerad odling på rep och trä under kontrollerade former. I industriländerna odlar man havsalger i bassänger i växthus och USA planerar att stor uppodling av öppna havet. Odlarna i Japan köper sina tånggroddar på nät eller rep från sporodlande laboratorier och placerar ut dem i havet. Är det inte inte ”såningstid” djupfryser man sporerna tills det är dags att sätta dem i vattnet. Ett visst problem i sammanhanget är emellertid havsalgernas förmåga att suga åt sig de föroreningar som kan finnas i vattnet. De japanska ”nori”-odlingarna fick därför flyttas från Tokyo-bukten, när denna blev alltför nedsmutsad. Men det är ovanligt att nedsmutsningarna driver alltför långt ut till havs. Kloaker fungerar faktiskt som en sorts gödsel på havsalgerna och hjälper dem att producera B12-vitaminet som de inte kan göra på egen hand. Men man skall inte plocka tång från vatten närma utsläpp. Havsalger har inte hittills under vetenskapliga former testats på människor men däremot på djur. Vid nordiska lantbrukshögskolan har man jämfört algtillägg med de vanliga tillägg av vitaminer och salter som brukar ges till kor och kycklingar och funnit att man med alger som tillskott får både mer mjölk samt fler och större ägg.

Havsalgerna kan rädda oss: mot mask

När det gäller masksjukdomar importerar u-länderna i dag maskmedel för dyra pengar i stället för själva framställa det eller behålla de havsalgmedel man producerar. Det finns speciella algarter som innehåller starka doser maskmedel och framförallt borde dessa odlas. För att helt kunna utrota masken måste oftast hela miljöer rensas. ja, det kan till och med bli nödvändigt att omstrukturera hela samhället. Oftast är också arbetslösheten mycket stor i dessa länder och den kan samtidigt avhjälpas eftersom havsalger är mycket arbetskrävande genom att de måste skördas för hand.

Havsalgerna kan rädda oss: mot struma

Havet har jättelika näringsreserver i havsalgerna och om de används på rätt sätt visserligen inte kan stoppa världssvälten men väsentligt bidra till att lösa problemen med de många bristsjukdomarna. Det finns cirka 400 miljoner människor som bor på höglandsplatåerna runt om i världen och lider svårt av struma. Dessutom har mer än en miljard människor masksjukdomar bland annat till följd av undermåliga hygieniska förhållanden. Här kan verkligen havsalgerna spela en oerhört viktig roll. Anledningen till struma är brist på jod. I en del höglandsområden är problemet så stort att såväl människor som tamboskap och vilda djur har en förstoring av sköldkörtel. De som bor vid kusten får däremot aldrig någon jodbrist, eftersom de alltid på något sätt får i sig havsväxter eller fisk och därmed jod. Jag skulle vilja att u-landshjälp gavs på ett sådant sätt att kustbefolkningen skulle få en ekonomisk möjlighet att utvinna de algresurser som finns och att sätta igång med egna odlingar. Algprodukterna skulle sedan användas till närings- och vitamintillskott för att bota bristsjukdomar och till exempel transporteras upp i bergländerna. Som det är nu håller alltför många u-länder på att släppa sina egna algvanor för att i stället tillgodose efterfrågan från i-världen.

Havsalgerna kan rädda oss: gammalt läkemedel

På många håll i världen har under århundraden havsalger använts både som mat och läkemedel. I det gamla Inka-riket Peru transporterades torkade havsalger från kustöken upp till höglandets indianer som ett botemedel mot struma. Redan för 5.000 år sedan använde kineserna det i samma syfte. På några öar i Indonesien är det fortfarande tradition att gravida kvinnor går ut och letar rätt på en speciell slags havsalg som de äter. I Kina och Korea används havsalger som ett helt normalt inslag i medelfamiljens matvanor. Däremot är algtraditionen allvarligt på tillbakagång på Hawaii och i Indonesien samtidigt som de västerländska hamburgarna tränger sig på. Det som sker nu är helt felaktigt. U-länderna säljer sina skördade havsalger till industriländerna för att de skall tillverka hund- och kattmat, eftersom det ger bäst betalt. I stället borde länderna få hjälp så att de själva fick råd att sätta in dem mot sin egen undernäring och vitaminbrist eller åtminstone behålla dem som ett viktigt inslag i sin egen ibland så bristfälliga kost.

Havsalgerna kan rädda oss:mot cancer

Försök pågår för att få fram antibiotika ur havsalger för att kunna ersätta penicillinet, när det inte längre är verksamt. Några arter anses till och med vara virushämmande. Havsalger ska via en jäsningsprocess kunna omvandlas till metangas och användas som drivmedel för bilar när världens oljeresurser börjar svika. Japanska forskare har hittat tumörhämmande substanser och man undersöker om det eventuellt i framtiden kan bota eller förhindra uppkomsten av cancer. Havsalger används för framställning av alginat som finns till exempel i mjukglass och i den gelé som läggs ovanpå frukttårtor, som konsistensgivare inom charkuteri- och konditoribranschen. Brandkåren har ämnet i sitt skum för att släcka bränder och tandläkarna använder det för att göra tandavtryck i. Havsalger ingår också i hund- och kattmat, som bas i kosmetiska krämer och salvor och som bindemedel i färger för textiltryck.

Alger

Varje år ger vi oss ut i skog och mark för att plocka svamp, lingon, blåbär och vildhallon. Vi kokar sylt, gelé och saft på det som trädgården ger och de egenhändigt odlade grönsakerna blir ett attraktivt tillskott i matlagningen. Lite till mans upplever vi väl den extra stora tillfredsställelse över att utnyttja och ta tillvara det som vi får gratis, endast med den egna arbetskraften som insats. Men det finns ytterligare ett kosttillskott som naturen tillhandahåller i riklig mängd – alger av alla de slag såsom blåstång, sågtång, knöltång, fingertång och gaffeltång. De är lätta att komma åt, insamlandet går fort och leder till en pikat, intressant och lite ovanlig rätt i vår kosthållning. Dessutom och framförallt är algerna otroligt nyttiga. De är vitaminrika innehållande mineraler (jod och järn), protein och spårämnen. Hur stor nytta vi kan ha av de nästan outtömliga algresurser som haven tillhandahåller har jag i mitt algbibliotek.