swerlander.com

A number of anti-fat seaweed based slimming aids were sold in the 18th and 19th century. For example bladderwrack tea. Bladderwrack is the seaweed that has air bubbles on its stems, which you can pop a bit like bubblewrap. There may have been something in it; bladderwrack seaweed contain high levels of iodine, which is necessary for the proper functioning of the thyroid gland, and a more active thyroid makes you burn calories faster.

swedish seaweed has so much going for it. Not only is it the source for all kinds of ailments it might also help in the fight of global warming. Swedish seaweed absorbs greenhouse gases, trapping carbon dioxide and converts it back into oxygen. The seaweeds sargassum and sostera marina and bladderwrack grow around 40 feet per year. After a year of growth the seaweed will be harvested to turn into bioful. The harvested seaweed is blasted with superheated steam it then discharges hydrogen and carbon monoxide to produce a biofuel that does not emit any carbon dioxide.

No green seaweed this time but agar, an ingredient you may have heard about before – and may even used. Agar is a thickener that works similarly to gelatin, but it is plant based; made from seaweed. Or use swedish west coast kelp that have no green colour. Once you have gotten the hang how to apply agar in your cooking, you no doubt begin to value this versatile thickener. 10 dates, 1 cup strong coffee, 2,5 cups coconut milk, 1/2 cup syrup, zest of 1/2 lemon, 2 tablespoons of agar, splash of water, 1 teaspoon vanilla powder, 6 biscuits and cocos powder. Soak the dates in coffee for ten minutes, combine tha coconut milk, syrup, and lemon zest in a saucepan over low heat. In a small bowl, add a splash of water to the agar and while stirring pour the emulsion into the coconut mixture. Increase the heat a little and bring to a bowl while stirring. Lowet the heat again and partly cover with a lid.Let simmer for 10 minutes, stirring to prevent it from curdling. Remove from the heat, allow to cool and set aside in the fridge for an hour. Place the coffee, dates, vanilla powder, and salt in the food processer and pures until thick and smooth. Once the coconut mousse has stiffened completely, remove it from the fridge. Process it with an immersion blender until smooth and creamy. To assemble, add a scoop of coconut mousse to a small glass, sprinkle with some biscuits crumbs and top with a scoop of of the date-coffee soup. Repeat. Another scoop of mousse, some biscuit crumbs and another scoop of sauce on top. Finish by adding one final scoop of mousse, then dust with some cocoa powder. Allow the tiramisu to stiffen, in the fridge for at least 15 more minutes before serving.

This may be the easiest to make ice cream on the planet and also the greenest. You can make this recipe with all kinds of fruit, but since kelp mixes well with banana, you go bananas. Colorful combination? Go with strawbwerries. Can you guess what color the ice cream will become?. 5 bananas, chopped, 50 ml applesauce, 100 gr dark chocolate,

200 ml creamer, 20 gr fresh mint leaves, 2 teaspoons westcoast kelp powder, pinch of vanilla powder. Put the banana pieces in a plasic container and scoop the apple sauce into an ice-cube tray. Freeze both for a couple of hours. Chop the chocolate. Once the bananas and applesauce are frozen, remove them from the freezer and allow to thaw slightly. Put the creamer, mint leaves, kelp, vanilla, and slightly-less-than frozen banana and applesauce in i high-powered blender and blend until thoroughly combined. Stir in nearly all the chocolate chunks and serve immediatley. Garnish with fresh mint and the rest of the chocolate.

Tång sänker kolesterolhalten i blodet, motverkar blodtryckshöjning, binder tungmetaller (cesium, strontium, bly, kvicksilver med flera), är fiberrikt och förbättrar tarmfunktionen, innehåller de essentiella EPA och DHA och har en naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan.

Tång är näringsrikt. Den innehåller i stort sett alla vitaminer vi behöver, i synnerhet B6 och B12, plus mineraler och spårämnen. Tång är dessutom mycket proteinrika och de innehåller också kostfibrer som är nyttiga för oss eftersom de skyddar mot tarmsjukdomar. Vår normala ämnesomsättning kräver en hel mängd spårelement. I kroppens enzymer ingår små mängder av en rad olika ämnen, och för att ämnesomsättningen ska fungera ordentligt så måste alla de här spårämnena och enzymerna finnas på plats. Huvudskälet till att vi ska äta tång är att vi inte längre kan vara säkra på att vår föda innehåller alla mikroelement vi behöver eftersom jordbruket har blivit så effektivt. Vi tar tre gånger så många skördar på varje tunnland så jorden blir utarmad och innehåller allt lägre halter av de här spårämnena. De sura regnen som uppstår på grund av alla luftföroreningar vattnar också ur och förstör jordarna. Förutom att tång har alla de konventionella fördelarna med att de innehåller så mycket som är nyttigt för oss, så finns det ett annat stort plus. Alginaten, det vill säga fibrerna i tången, binder tungmetaller. Får man till exempel arsenik, kadmium, kvicksilver eller bly i födan, så binds ämnet av alginatmolekylen och förs ut utan att någonsin tas upp av kroppen. Många människor mår dåligt utan att läkarna kan hitta något fel på dem och det kan bero på de har tungmetaller i kroppen.

I Frankrike har man i jordbruket sedan början av 60-talet använt en kalkalg som alternativ till den vanliga odlingen med konstgödsel och giftbesprutning. Ur tången som finns i stora rev vid franska Atlantkusten framställes ett algmjöl som används vid gödsling. Det innehåller stora mängder kalcium, magnesium och olika spårämnen. Förutom att det ger en bättre och större skörd anses det också förbättra jordens biologiska kvalitet och därigenom också kreaturens hälsotillstånd. Om man har använt algmjölet till gödsling har också skadeinsekter och växtsjukdomar försvunnit i stor utsträckning och det räcker med några få besprutningar på varje skörd. Också här i Sverige tror jag att vi skulle kunna utnyttja tångodling som binäring för fiskarna. Arbetsinsatsen kan göras när när det är storm, när båtarna står på reparation eller när fiskekvoterna är uppfyllda. Dessutom växer tången mer eller mindre utan tillsyn. Min mening är att odlingarna ska kunna skötas av en familj och investeringen ska inte behöva bli alltför stora. Man skulle pröva ett system med växthusodling som håller på att utprovas i Kanada.

När det gäller masksjukdomar importerar u-länderna i dag maskmedel för dyra pengar i stället för att själva framställa det eller behålla den tång man producerar. Det finns speciell tång som innehåller starka doser maskmedel och framför allt borde dessa odlas. För att helt kunna utrota masken måste oftast hela miljöer rensas, ja, det kan till och med bli nödvändigt att omstruktuerar hela samhället. Oftast är också arbetslösheten mycket stor i dessa länder och den kan samtidigt avhjälpas eftersom tång är mycket arbetskrävande genom att de måste skördas för hand. Just arbetskraftsintensiviteten gör att det inte är lönt att låta industriländerna satsa på tångodling medan u-länderna med sin rika tillgång på arbetskraft här har en stor fördel. Men det är så att de största reserverna finns i de kalla vattnen just där arbetskraften är dyrare och därför också blir högre. På bara några år har insamlandet av tång genomgått en stor förändring. Från att tidigare bara ha tagit tillvara det som naturen gav har man nu börjat ägna sig åt en mer tekniskt avancerad odling på rep och trä under kontrollerade former. I industriländerna odlar man tång i bassänger och i växthus och USA planerar en stor uppodling av öppna havet. Odlarna i Japan köper tånggroddar på nät eller rep från sporodlande laboratorier och placerar ut dem i havet. Är det inte ”såningstid” djupfryser man sporerna tills det är dags att sätta dem i vattnet. Ett visst problem i sammanhanget är emellertid tångens förmåga att suga åt sig de föroreningar som kan finnas i vattnet. De japanska ”nori”-odlingarna fick därför flyttas från Tokyo-bukten, när denna blev alltför nedsmutsad. Men det är ovanligt att nedsmutsningarna driver alltför långt ut till havs. Kloaker fungerar faktiskt som en sorts gödsel på tången och hjälper den att producera B-12 vitaminet som de inte kan göra på egen hand. Jag äter själv inte tång som kommer från utsläppen i Göteborgs hamn. Tång har inte hittills under vetenskapliga former testats på människor men däremot på djur. Vid norska lantbrukshögskolan har man jämfört tångtillägg med de vanliga tillägg av vitaminer och salter som brukar ges till kor och kycklingar och funnit att man med tång som tillskott fått både mer mjölk samt fler och större ägg.

Havet har jättelika näringsreserver i tången och om de används på rätt sätt visserligen inte kan stoppa världssvälten men väsentligen bidra till att lösa problemen med de många bristsjukdomarna. Det finns cirka 300 miljoner människor som bor på höglandsplatåerna runt om i världen och lider svårt av struma. Dessutom har mer än en miljard människor masksjukdomar bland annat till följd av undermåliga hygieniska förhållanden. Här kan tången spela spela en oerhört viktig roll. Anledningen till struma är brist på jod. I en del höglandsområden är problemet så stort att såväl människor som tamboskap och vilda djur har en förstorad sköldkörtel. De som bor vid kusten får däremot aldrig någon jodbrist, eftersom de alltid på något sätt får i sig tång, havsväxter eller fisk och därmed också jod. Jag skulle vilja att u-landshjälpen gavs på ett sådant sätt att kustbefolkningen skulle få en ekonomisk möjlighet att utvinna den tångresurs som finns och sätta igång med egna odlingar. Tångproduktionen skulle sedan användas till närings- och vitamintillskott för att bota bristsjukdomar och till exempel transporteras upp i bergländerna. Som det är nu håller alltför många u-länder på att släppa sina egna tångvanor för att i stället tillgodose efterfrågan från i-världen.

På många håll i världen har det under århundraden använts tång både som mat och läkemedel. I det gamla Inkariket i Peru transporterades torkad tång från kustöken upp till höglandets indianer som ett botemedel mot struma. Redan för 5.000 år sedan använder kineserna det i samma syfte. På några öar i Indonesien är det fortfarande tradition att gravida kvinnor går ut och leta efter en speciell tång som de äter. I Japan, Kina och Korea används tång som ett normalt inslag i medelfamiljens matvanor- Däremot är tångtraditionen på tillbakagång på Hawaii och i Indonesien samtidigt som de västerländska hamburgarna tränger på. Det som sker nu är helt felaktigt. U-länderna säljer sin skördad tång till industriländerna för att de skall tillverka hund- och katttmat, eftersom det ger bäst betalt. I stället borde länderna få hjälp så att de själva fick råd att sätta in dem mot sin egen undernäring och vitaminbrist eller åtminstone behålla dem som ett viktigt inslag i sin egen ibland rätt så bristfälliga kost.