swerlander.com

Algtångsoppa på knöltång och tofu till 4 personer.

1,5 dl knöltång färska upptagna från havet och sedan tvättade i vanligt vatten

1 dl purjolök

1 st vitlöksklyfta

1 tsk Sambal Oelek

1 dl soja

1 tsk skivad ingefära

1 dl tärnad tofu

6 dl hönsbuljong

Hacka lök, purjolök och vitlök. Skala och skiva ingefära. Fräs lök och knöltång lätt i lite olja. Tillsätt buljong, soja och Sambal Oelek. Kokas i cirka 10 minuter.

Havsvatten och fostervatten.

Om livet började när jorden fick hav och atmosfär och ett ozon-skikt till skydd mot solens ultravioletta strålning, och om vi jämför denna tid med ett dygn; då har människan funnits i fem minuter och varit jordbrukande i två sekunder.

Sedan dess har vi hunnit åstadkomma en hel del och det är egentligen bara havet som står kvar någorlunda oskadat. Därmed inte sagt att havet inte skulle ha förändrats under årmiljonerna. När det först lade sig till ro i jordens svalnande svackor var det ju sötvatten. Sedan har salthalten efter hand stigit till nuvärdet 30-34 promille. Alla salterna har inte ökat i samma takt som koksaltet. Urhavet höll relativt sett mycket mer kalium och mycket mindre magnesium än nutidens hav.

Detsamma gör människans blodvätska. Den har nästan dubbelt så mycket kalium men bara en sjuttondel så mycket magnesium som nutida havsvatten (relaterat till natriumhalten).

En fascinerande teori påpekar att jämförelsetalen visar att blodserum har exakt samma proportioner som havsvattnet hade när de första ryggradsdjuren lämnade havet och gick upp på land. Vårt blod är rätt och slätt ett fossilt havsvatten – vårt fostervatten likaså! Bevisbart eller inte, säkert är att vårt blod är en fruktansvärt konservativ vätska, som inte tillåter några förändringar i salthalten eller andra värden.

Alla grundämnen finns i havet utom de tyngsta, obeständiga. Algerna är därför rika på åtskilliga ämnen som kan saknas i landväxterna. Jod och selen är sådana ämnen som människo-kroppen behöver i små mängder och som det är garanterat gott om i algerna. Men hur är det i landväxterna? I stort sett är det ju genom  dem du skall få ”allt det du till livets uppehälle behöver”.

Sveriges strumabälte.

Visste du att Sverige har ett strumabälte, där jorden är så fattig på jod att människorna blir sjuka om de enbart lever på dess gröda? Från västernorrland och norra och östra delarna av Jämtland sträcker sig strumabältet söderut genom praktiskt taget hela Gävleborg och Kopparberg in i Värmland, Västmanland och norra Östergötland. Från Östgötaslätten sträcker det sig in i Jönköpings län, Kalmar län och delar av Kronobergs län. I naturligt tillstånd skulle upp till 15-30 procent av befolkningen få struma på grund av jodbrist om ingenting gjordes. Det är tack vare jodat salt och jodade kor som flertalet klarar sig.

Se även Läkartidningens artikel om jod.

Algtabletter och jodtabletter.

Märk väl, att det är algtabletter jag rekommenderar, inte jodtabletter. Algerna ger en liten och naturlig påspädning av det normala jodintaget, om detta är i underkant. Jodtabletterna har en helt annan funktion. De ger en kanondos. De skall bara sättas in om man vet att en viss del av befolkningen lever i en miljö med farliga mängder radioaktivt jod. Idén är att tabletten skall leverera så mycket ofarligt jod att på varenda plats  i sköldkörteln där en jodmolekyl skulle kunna behövas, skall det redan sitta en sådan neutral molekyl. Därmed skulle vi inte ta upp utan utsöndra det radioaktiva, som vi eventuellt får i oss. I en katastrofsituation kan man under en vecka ta sådana tabletter, men håller man på länge riskerar man jodförgiftning. Man kan inte ta dem regelbundet utan läkarkontroll.

Fosterjorden och dess brister.

Vi nämnde, att marken kan lida en naturlig brist på vissa nyttiga ämnen. Pressen ägnar mycken uppmärksamhet åt en onaturlig brist, som är ännu allvarligare – den vi åstadkommer själva genom surt regn. Tyskarna släpper ut mängder av svavel som hamnar i Sverige – 46.000 ton från Ruhrområdet och 52.000 ton från östra tyskland. Engelsmännen sänder oss 62.000 ton från Manchesterområdet, och du själv syndar mot naturen när du kör bil.

Resultaten blir i alla fallen att regnet lakar ut ur jorden dessa salter och spårämnen, som både växterna och vi behöver. Bröd, grönsaker och kött är inte längre näringsmässigt riktigt så fullständiga som de har varit. Med algerna  är det tvärtom.  Dels lever de ju i en miljö som inte saknar några ämnen och dels  har de ju som sagt en enastående förmåga att anrika åtskilliga av havets sällsynta ämnen.

Underverket.

Algernas många nyttigheter överträffas ändå av underverket att de kan binda tungmetaller: bly, kadmium och sådant som vi inte bör få i oss för mycket av. En tredjedel av algtabletterna utgörs av ett ämne som heter alginat och som är garanterat näringslöst. Det består av jättemolekyler, ungefär som cellulosa, och vi kan inte spjälka dessa långa molekylkedjor. Därmed hör de till kostfibrer, den energimässigt onyttiga delen av vår föda som förebygger tarmsjukdomar och andra välfärdssjukdomar. Kost-hälso-gruppen inom 1982 års livsmedelskommitté anbefallde svenska folket att dubbla sitt fiberintag. Det är därför bagar´n häller kärnor och boss ovanpå brödet. Brukar du peta bort det, så tag ett par algtabletter extra istället.

Alginat mot tungmetaller.

Tror du, att din föda är fri från bly och kadmium? Vi vill gärna dela denna din förhoppning. Här är några siffror över årsmängder som sprids i naturen:

Bly                    Kadmium       Kvicksilver

Konstgödsel                                40                     5                    0,09

Avloppsslam på åkermark            20                     0,7                 0,5

Bilavgaser                               1140                     0,02               0,01

Sopförbränning                           20                      3                   0,8

Kommunal reningsverk              20                      2                   1,5

Kilo? Nej, ton!

Siffrorna är hämtade från Statens Naturvårdsverk, Tungmetaller och organiska miljögifter i svensk natur. Vi ger skriften fem getingar men som TV om rysarna: avrådes för folk med svaga nerver.

Är du orolig att några milligram kan hamna i dig av och till?  Ät algtabletter! Deras alginat binder tungmetallerna så hårt att de inte kan tas upp av blodet utan följer med de osmältbara delarna av födan ut ur kroppen.

Algtabletter mot radioaktivt nedfall.

Lika bra som alginaten binder strontium och cesium, lika bra binder de deras radioaktiva isotoper. Finns det några sådana i grönsaker, mjölk eller kött och man tar ett par algtabletter före eller till maten, så binds isotoperna och förs ut ur kroppen. Får man inga alginat samtidigt med den radiaksmittade maten, passerar isotoperna tarmväggen, tas upp av blodet, deponeras i skelettet och utsänder därifrån sin farliga strålning.

Skelettet renas från strontium.

Det låter otroligt, men det är faktiskt; också lagrat radioaktivt strontium kan algtabletterna befria oss från. Varje dag lossnar en del molekyler från sin plats, följer med blodet och hamnar kanske i en matsmältningsvätska och därmed i tarmen. Om den radiaksmittade ingenting gör,  kommer det radioaktiva strontiet att från tjocktarmen passerar tillbaka till blodet och sedan på nytt deponeras i skelettet, på nytt sända ut sin cancerframkallande strålning. Om den radiaksmittade tar några algtabletter, binds strontiet och förs ut i kroppen. Se avhandling; Stara och Waldron-Edward 1967.

Då vi inte vill ha främmande ämnen med som man får vid tillverkning av tabletter, går det att få ett algmjöl med alla spårelement och vitaminer, samt alginaternas förmåga att binda tungmetaller och deras radioaktiva isotoper som strontium och cesium i tarminnehållet och som kan föra ut detta oönskade ur kroppen. Tag en halv tesked algmjöl i samband med varje måltid dvs 3 ggr/dag.

 

Forskare letar efter organismer i världshaven för medicinsk användning. Jakten gäller bland annat ämnen med tumörhämmande egenskaper.

Nu går farmakologerna bokstavligen till botten i jakten på ämnen, som kan få medicinsk användning eller som kan användas som så kallade farmacevtiska verktyg i forskningen.

Det är organismer från världshaven som intresserar forskarna – allt från mikroskopiskt små alger till sjöstjärnor, sjöborrar och jättealger i form av tång.

Enligt rapporter från Storbritannien skall tolv olika kemiska ämnen utvunna ur havsorganismer inom kort  börja testas kliniskt på människor. Det är ämnenas tumörhämmande egenskaper man hoppas mest på.

De första verksamma medicinerna utvanns ur djur och växter. Länge byggde farmacin, det vill säga läran om läkemedelsbearbetning, på produkter hämtade från naturen. Fortfarande spelar naturmedicin en viktig roll i tredje världen.

Också här hemma i Sverige var det växt- och djurriket som länge utgjorde råvara för olika mediciner. Alla kan vi väl ge exempel på kända medicinalväxter: Malört, digitalis, tussilago med flera.

Men så kom vårt eget århundrades lavinartade utveckling på kemins område. Farmakologer och läkemedelsindustrin valde att sätta in resurserna på att utveckla preparat på syntetisk, konstlad, väg i stället för att söka verkningsfull ämnen i naturen.

Under senare år har pendeln dock börjat att slå tillbaka. Det finns bland forskarna ett nyvaknat intresse för vad naturen kan bidra med i fråga om substanser som kan hejda infektioner och tumörer eller hjälpa oss mot andra sjukdomar.

Chanserna att göra verkliga fynd i växtriket har också ökat i takt med att forskarna fått allt mer förfinade analysinstrument till sitt förfogande.

Idag nöjer sig läkemedelsindustrin inte längre med att söka verksamma ämnen bland land-levande organismer. Intresset riktas också mot havsdjur och alger. Till det bidrar bland annat utvecklingen på undervattensteknikens område som förbättrat insamlingsmöjligheterna.

Farmakologernas intresse för marina organismer är betydligt större utomlands än här i Sverige. Vid institutionen för farmakognosi i Uppsala har man hittills huvudsakligen studerat blågröna alger. Som ju egentligen inte är en alg utan en bakterier.

Docent Lars Bohlin vid institutionen gör bedömningen att chanserna att göra fynd är större hos marina organismer från varmare hav än dem som omger våra kuster.

– Det beror på att trycket där från de olika predatorerna är större än i våra vatten, vilket lett till mer utvecklade och mångsidiga kemiska försvarssystem hos organismer i de tropiska haven.

Det är just sådana skyddande ämnen som intresserar forskarna i jakten på substanser som kan användas i medicinska sammanhang.

I länder som Frankrike, Storbritannien, Japan och USA är intresset för marina organismer för läkemedelsframställning störst.

– Organismer från haven har gett oss ett stort antal kemiska ämnen som inte tidigare är kända från naturen eller framställts syntetiskt, säger Neil Cave, projektchef vid ett ledande brittiskt företag som arbetar med insamling av marina organismer.

Av 2 000 olika kemiska substanser från haven har det visat sig att tio procent på ett eller annat sätt är verksamma mot bland annat infektioner och olika typer av tumörer. Många av de här ämnena arbetar forskarna nu vidare med.

Världshaven innehåller 80 procent av världens fauna. Potentialen finns alltså.

Från artikel i Göteborgs-Posten.

Läkarna känner ofta inte till den kemiska sammansättningen av de mediciner de ordinerar. Havsalger, däremot, som är en naturprodukt, har sedan urminnes tider använts som medicin och föda, används idag och hör framtiden till.

Här följer ett citat ur artikeln  ”Seaweed-man´s greatest and richest ally” av Prof. Melchior T. Dikkers.

”Oceanplantorna innehåller alla element som är nödvändiga för bildande av och reparation av kroppens celler. De underbart läkande och lindrande egenskaperna vad gäller alla former av irritationer och inflammationer öppnar nya vyer av möjligheter och hopp för helande av människans sjukdomar i en magisk framtid”.

Lagspel har alltid, så länge det inte förskingrar möjligheterna till obegränsat samarbete, haft en imponerande effekt på åskådarna. Det kan i sina bästa stunder tillfredsställa djupt kända behov av skönhet, spänning och gemenskap. I fantasi och kombinationsrikedom och avväpnande  elegans är den större än andra lagidrotter.  En välspelad match erbjuder en kombination av tankeskärpa och beslutsamhet hos utövarna. Ishockey spelas på mindre plan och oftast byter man spelare efter 20 sekunder. Bandy spelas på större plan och spelarna spelar oftast hela matchen (2×45 minuter). Vilka hjältar!

På lördag blir det fest. Och glöm inte dina gamla föräldrar *(vink)*

Enzymer är katalysatorer för kemiska reaktioner i de levande celler. En del enzymer består enbart av aminosyror (vänstervridande). Andra enzymer behöver för att fungera en mindre organisk förening eller spårämne, vilket kallas coenzym. Coenzymer av organiskt material har i vissa fall visat sig vara derivat av vitaminer. Coenzymer av oorganisk typ, såsom järn, zink, magnesium, mangan, koppar, selen etc. utgör de för kroppen så oundgängliga spårämnena. De lösliga coenzymerna förloras genom urlakning i större eller mindre utsträckning vid födoämnenas behandling i livsmedelsindustrin eller vid matlagningen. Under dessa processer kan dessutom coenzymer förloras genom oxidation, uppvärmning eller pga för höga eller låga pH-värden. Hur viktiga spårämnena är kan åskådliggöras genom följande exempel: I binjurarna och levern finns ett enzymsystem, kallat cytokrom P-450, i vilket järn spelar en central roll för att enzymsystemet skall fungera. Detta omvandlar kolesterol till stereoid-hormoner genom att oxideras av detta enzyms järnjon. Samma spårämne i detta system spelar huvudrollen också genom att omvandla cancerogena gifter, som vi t.ex. får i oss med födan, till ofarliga produkter.

Ett annat mycket viktigt enzym med spårämnet zink som motor, är carboxypeptidase A. Detta är ett matsmältningsenzym i mag-tarm kanalen vilket  spjälkar av och tar hand om tyrosine, en av de 8 essentiella aminosyrorna, från polypeptidkedjor (en eller flera kedjor bildar ett  protein) som förs in i maten. Enzymet tar endast hand om  vänstervridande aminosyror dvs endast denna vänsterform passar in i enzymets aktiva säte.

Spårämnenas viktigaste funktion är oftast att tänja ut elektron-molnen i ämnet som skall spjälkas så att dessa går lättare att spjälka av. Normalt skulle det gå utan enzymer vid en så hög temperatur som ca 300 grader C men m.h.a. enzymer behöver kroppen ej ha högre temperatur än 37 grader C att samma reaktioner skall ske med samma hastighet.

Alla spårämnena vi behöver finns i algerna.

Kroppens blod och celler har ett varierande pH-värde (7,38-7,42), upprätthålles av balansen mellan svaga syror och deras korresponderande baser.

Syra-basbalansen är en kemisk balans som styrs av kroppens förmåga att omsätta och urskilja syror och baser. Syra-basbalansen påverkas av ett flertal faktorer,  psykiska tillstånd (stress och inre oro) och vårt fysiska tillstånd ex. sjukdom. Kosten har också stor inverkan på kroppens syra-balans.

Syre är ett ämne som kan avge vätejoner H+. En bas är ett ämne som istället kan ta upp vätejoner. Surhet mäts i pH. pH-värdet är ett mått på hur många vätejoner som finns i en lösning. Ju lägre pH-värde, desto fler vätejoner och desto surare lösning. pH-skalan sträcker sig från 1 till 14, där 7 betecknar en neutral lösning som varken är sur eller basisk. Huden  har 5,5.

pH-värdet i våra kroppsvätskor måste vara exakt inställt. Är det bara surt eller lite för basiskt kan inte våra enzymsystem arbeta som de ska. Enzymer är ett protein som snabbar på olika kemiska reaktioner i kroppen. Om inte våra enzymsystem fungerar tillfredsställande kommer många viktiga processer i kroppen att stanna upp. Kroppen har en rad buffertsystem som håller pH-värdet i blodet och cellerna konstanta. De viktigaste är lungorna och njurarna. Vi andas fortare när blodet börjar bli för surt. Då blir vi av med mer kolsyra i form av koldioxid, och blodets pH-värde stiger. Kolsyra är den vanligaste syran i kroppen, en vattenlösning av koldioxid. Tvärtom gäller när blodet börjar bli för basiskt – då går andningstakten ner. Håller man andan en längre tid blir kroppen snabbt surare. Normalt är blodet svagt basiskt, med en pH-värde på 7,35. Det är svårt att kunna mäta pH-värdet inuti kroppens celler, men de borde vara neutrala med pH-värdet 7, enligt Professor Lars Ernster. Huden brukar var svagt sur.

Syror och baser som inte kan övergå till gasform och därmed försvinna i utandningen, utsöndras istället genom njurarna. I urinen finns syrorna delvis som fria vätejoner. Men eftersom urinen inte kan bli surare än pH 4,5, paketeras en del vätejoner istället i andra molekyler, ex. ammoniumjoner. Om inte njurar och lungor skulle hinna med att utsöndra allt syraöverskott har kroppen ytterligare buffertsystem att ta till. Det finns många ämnen i kroppen som kan bygga in vätejoner i sina molekyler så att de inte längre påverkar kroppens pH-värde, som flera proteiner och hemoglobinet.  Genom att andas och kissa ut syraöverskottet kan friska personer justera blodplasmans pH till ett normalt värde, oavsett vad de äter.

Födan har stor betydelse för syra-basbalansen. Det påverkar njurarna negativt att ständigt behöva utsöndra en massa syror. Syrorna kan lagras upp i kroppens celler (inte så bra). När blodet och extracellulära vävnader blir sura blir även protoplasman sur, och den elektriska spänningen mellan den och cellkärnan minskar. Precis som haven och våra färskvattenreservoarer håller på att dö pga föroreningar kommer samma sak att ske med människan och hennes kroppsvätskor blir förorenade och det därför uppstår en sur obalans. Vi räddar sjöarna genom att tillsätta kalk och syre.

Ett överskott av baser är inget problem. Kroppen kan göra sig av med hur mycket baser som helst. De neutraliseras helt enkelt av de kolsyra som bildas i stora mängder vid vår matsmältning.

De flesta människor har en sur urin, med ett pH-värde på ung. 6. Vegetarianer får i regel ett mindre syraöverskott än blandkostare, men även dessa har i regel en sur urin. I skolvetenskapen har man inte accepterat att vätejoner lagras i kroppens celler, utan man tror fortfarande att njurarna kan utsöndra även de oorganiska syrorna. Rätt eller fel? Genom lackmuspapper kan vi mäta syra- basöverskott i kroppen.

I magen är reaktionen vanligtvis sur. I duodenum (tolvfingertarmen) måste den vara basisk. Sekret från körtlar i tolvfingertarmens slemmhinna (Brunners körtlar), lever, och bukspottkörtel och tarmslemmhinnans körtlar (Liberkuhns körtlar) som producerar tarmsaft i tunntarmen är starkt basiska och garanterar därmed fett-, kolhydrat- och äggviteförbränningen. Om den basiska reaktionen i tolvfingertarmen däremot inte räcker till så blir heller inte förbränningen tillräckligt stor. Detta leder då till föruttnelseprocesser i tunn och tjocktarmen. De inte tillräckligt mättade syrorna från äggviteförbränningen, i första hand fosfor-, svavel- och urinsyra, skickas till bindvävnaden för att blodet ska kunna behålla sitt normala pH-värde, och absorberas där av kollagena fibrer. Om de inte kan avlägsnas därifrån  för att avsöndras genom njurarna så lagras de under årens lopp. Vävnaden åldras snabbare. Frisk bindvävnad mellan kapillärer och parenkymceller (arbetande vävnadsceller i ett organ, i motsats till stödjevävnadens celler) möjliggör cellandning. Cellen kan ta upp näring och stöta bort slagg. Åldrad vävnad har däremot förlorat den förmågan. Följden blir celldegeneration och celldöd.  Magen försöker leverera natrium till basbildningen genom att öka sönderdelningen av koksalt till natrium och klor. Därmed växer dock även saltsyrehalten i magen. Superaciditet  (översyrlighet) kan leda till magsår som kan leda till anacicitet (syrabrist). Även levern och bukspottkörteln far illa av basbrist. Basbrist medför minskad bildning av galla och insulin. Urinsyra och kolesterin förblir inte längre lösta utan bildar gallsten, giktknölar osv.  Mat med höga halter av svavel och forsfor är syrabildande, dessa ämnen omvandlas till svavelsyra resp. fosforsyra i kroppens ämnesomsättning. För att kroppen ska kunna utsöndra dessa giftiga syror utan att njurar eller tarmar tar skada neutraliseras syrorna med hjälp av basbildande mineralsalter, som natrium, kalium, magnesium och kalcium.  Det mesta av köttmat är syrabildande, liksom de flesta mjöl- och mjölkprodukter, särskilt ost. Oljor är i stort sett neutrala. Frukt och grönsaker innehåller höga halter av natrium, kalium, kalcium och magnesium. Dessa är i allmänhet basbildande. Man bör upprätthålla en reserv av basiska mineralsalter för att kunna neutralisera krissituationer då kroppen blir översyrlig. Fyll på med mineraler, vitaminer och essentiella aminosyror. För balans åt pH-värdet i matsmältningssystemet: På fastande mage ett glas vätska med ljummet vatten, två tsk honung och två tsk äppelcidervingäger som löses upp vattnet. Plus massor av alger.

Reglerar blodsockernivån

Sänker kolesterolhalten i blodet

Motverkar blodtryckshöjning

Innehåller omega-3

Har naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan

Choklad innehåller antioxidanter som skyddar hjärnan från åldrande och sjukdom. Choklad skyddar mot oxidation i cellerna som förstör fettmembran och gör blodfetterna giftiga. Test visar att fenoler från choklad minskade skadorna från fria radikaler på celler i  blodprover från människor.

Nu har vi fyllt denna njutbarhet med alger som reglerar blodsockernivån och sänker kolesterolhalten i blodet. Algerna motverkar blodtryckshöjning och binder tungmetaller. Dessutom innehåller de omega-3 och har  en naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan. Mumsar du chokladalgmuffins, får du ditt behov av mineraler och spårämnen utan att du behöver tänka på några tillskott. Man kan säga att du får ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen.