swerlander.com

För att kunna leva på det här sättet fordras förstås att man har ett hav i närheten och det har man om man bor på Rörö. Men har man det, så är det världens enklaste sak att plocka upp de här delikatesserna ur böljorna i Tåviken. Tång är en mycket näringsrik föda som inte kostar ett öre. Det är inte så konstigt som det låter. I Japan, Korea och Kina är alger och tång en mycket viktig del av födan, men här i Sverige har vi inte upptäckt att vi har gratis mat som växer i havet och Clas har ingen konkurrens om att samla de bästa bitarna. I Tåviken krattar han åt sig fina exemplar av bladtång. Bitarna han tar är upp till en meter långa och så här års är de nästan svartgröna i färgen. Clas tar också gulgröna knöltångruskor och spretiga fingertångssjok. Det är inte svårt att ta tången. Den växer intill stränderna och går lätt att få tag i med hjälp av krattan. När han kommer hem torkar han tången i ugn och sen kokar och stekar han dessa havets växter med kryddor och soja. Alger och tång är en stor outnyttjad matreserv. Världens alla hav är fulla av proteinrika födoämnen, som inte är kartlagda och som inte utnyttjas. Byt ut skräpmaten mot tång och du får en näringsriktig mat som din kropp kommer att tycka om.

På Irland har man ätit den torkad och rå sedan tidernas begynnelse. Denna havsalg, så rik på vitaminer, mineraler och spårelement, skördas i de rena oförstörda vattnen i och vid kusterna i Atlanten. Dillisk var mycket eftersökt av de nordiska vikingarna som hälsobringande näring för att undvika bristsjukdomar under de långa sjöfärderna. Dillisk miso soppa. 1/4 kkp hackad dillisk, 1 kkp skivad palsternacka, 1/4 l vatten och 1 tsk miso. Finhacka Dillisken. Koka grönsakerna tills de är mjuka. Tillsätt den hackade Dillisken och koka sakta under 10 minuter. Tag bort kastrullen från plattan och tillsätt mison. Servera. Crispig Dillisk. Ta hel Dillisk och delar den i bitar, lägges i en ugnsfast form. Strö riven ost över och gratinera tills osten smält och blivit lätt gyllenbrun. Servera. Dillisk sauté. 30 g hackad Dillisk, 1/4 kkp kålrot, 1/4 kkp morötter, 1/4 kkp selleri, 1/4 kkp majs, 1 kkp lätt kokt havre. Fräs upp de hackade grönsakerna snabbt i oljan. Tillsätt havren som nu kokt till en mosig koncistens i rikligt med vatten flera timmar. Tillsätt den hackade dillisken. Småkoka i 1 timme. Servera. Fisk: Doppa fiskfilén i vispad äggula strö sedan hackad Dillisk på båda sidor före stekning. Pröva också att byta ut dillen mot Dillisk vid kokning av potatis, du behöver inte tillsätta salt. I övrigt kan Dillisk tillsättas i soppor, stuvningar, och sallader. Spara på saltet då Dillisken i sig själv är rik på nyttigt salt.

Varför alger? Du får en smak från havet och kan minska saltet. Du får optimalt med näring och kan leva längre friskare. Reglerar blodsockernivån. Sänker kolesterolhalten i blodet. Motverkar blodtryckshöjning. Binder tungmetaller (cesium, strontium, bly, kvicksilver med flera). Är fiberrikt och förbättrar tarmfunktionen. Innehåller de essentiella EPA och DHA. Har naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan. Du får ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen. Helt naturligt, inget syntetiskt.

Tång innehåller över 45% alginater som binder och rensar ut skadliga tungmetaller ur din kropp. Dessutom innehåller tång spårämnen, mineraler, vitaminer, fibrer, antioxidanter, de essentiella fleromättade fettsyrorna DHA och EPA, proteiner och det viktiga prostaglandinet AA. Du får en mängd fördelar, kroppens saltbalans förbättras, prestationsförmågan ökas, förkylningar lindras och så vidare. Sammantaget kan man säga att Still Going Tång ger dig ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen. Hälsokostprodukter är ofta syntetiska till skillnad mot en naturlig algmix som Still Going Tång. Människokroppen tar inte upp syntetiska produkter så lätt som naturliga och därför behövs det mindre kvantiteter makroalgmix för att nå önskade effekter. Det blir både billigare och bättre för konsumenter att köpa livsmedelsprodukter berikade med tång än att köpa tillskott till den vanliga födan i form av hälsokostpiller.

Forskningsrön på senare tid har visat att alger har en lika god blodtrycksänkande effekt på patienter med mild hypertoni som betablockerare, dessutom utan biverkningar. En tänkbar förklaring kan vara algernas höga halt av eikosapentaensyra (EPA). Denna inverkar på cellmembranets fettsyrauppbyggnad så att arakidonsyran (förstadie till prostaglandiner) hämmas och därmed produceras mindre mängder av bland annat den kärlaggresiva substansen tromboxan A2. Även de proinflamatoriska leukotrinerna blockeras. Detta kan i sin tur ha en hämmande effekt på reumatoid artrit. Våra alger har också den sympatiska egenskapen att de ökar kalium/natrium förhållandet i kroppen, tack vare trolig jonbytareffekt.

Algerna är energifattiga, men ändå mycket nyttiga. Framförallt är deras innehåll av mineraler, spårämnen och vitaminer som de upptar ur havsvattnet och lagrar av stor vikt för oss. Kalcium fordras till exempel för att hjärtmusklerna ska kunna arbeta. Innehåll av kalcium i alger jämfört med andra födoämnen är stort. För att kroppen ska bevara sin hälsa krävs också flera olika spårämnen. Dit hör till exempel järn, koppar, selen, mangan och zink. Järn och koppar behövs bland annat för blodbildning. Brist på jod ger sjukdomen struma. Innehåll av järn i alger jämfört med andra födoämnen är stort. Havets alger innehåller samtliga för oss nödvändiga mineraler, dessutom är de rika på en mängd olika vitaminer. De flesta av dessa kommer från bakterier som lever på växten eller i havsvattnet omkring algplantan.

Proteininnehållet är genomsnittligt högt hos algerna, men det varierar inom olika arter, med årstiderna, med algens ålder och växtplats. Dessutom kan människan inte tillgodogöra sig allt protein, vilket beror på att algernas cellväggar är svåra att spjälka. Om du kokar, steker, rostar, torkar eller djupfryser algerna blir det lättare att utnyttja proteinet. Vi människor har också svårt att tillgodogöra oss algernas kolhydrater. Många anser dock att efter en tids tillvänjning kan dessa speciella kolhydrater också tillgodogöras. Innehållet av fett är lågt i vissa grön- och rödalger finns omättade fettsyror, vilka anses ha en förebyggande verkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Vid försök med råttor som fick en diet på 5% torkade, ätliga alger, sänktes deras kolesterolhalt i blodet.

Det viktigaste kostrådet man kan ge är att äta en fiberrik och fettbalanserad kost. Alger innehåller höga halter av fibrer, speciellt en sort som vi vanligen får för lite av, nämligen vattenlösliga fibrer. Enligt Nationalencyklopedin har de ”gynnsam effekt på blodsockerhalten och insulinsvaret efter en måltid och kan även sänka blodets kolesterolmängd”. De kan alltså hindra att man får diabetes och sjukdomar i hjärtat och blodomloppet. Alger innehåller även en massa andra nyttiga ämnen, dessutom kan alger ha en renande effekt, då de kan ta upp och forsla bort skadliga tungmetaller i din kropp. Alla gröna växter bildar näring genom att förena koldioxid och vatten med hjälp av solenergi. De bildar socker som i sin tur omvandlas till stärkelse. Bruna och röda alger kan också bilda näring, men då de utnyttjar en annan del av ljuset bildas inte socker eller stärkelse utan något som kallas agar och alginat och carragin. Dessa ämnen kan inte spjälkas i tarmen, vilket innebär att de binder tungmetaller i kroppen. Tungmetaller som bly, arsenik, kvicksilver och kadmium är giftiga om man får i sig för mycket av dem. De kan bland annat leda till hjärn-, hjärt-, och skelettskador på barn och vuxna. Genom att äta tång, eller mald tång, binds till exempel bly som finns i tarmen så att det inte kan komma ut i blodet. Även lagrat bly som passerar tarmen binds där och följer med ut i toaletten. På två månader kan man bli av med cirka hälften av de tungmetaller som kroppen bär på.

Algerna brukar indelas efter sina färger: grönalger, brunalger och rödalger. Man kan också dela in algerna efter deras storlek. Makroalger är stora: tång-, brun- och grönalger. Mikroalger är mycket små; till exempel plankton, mikroskopiskt små encelliga växter som svävar i vattnet. Om de blir tillräckligt många säger man att de ”blommar”. Så kallad planktonblomning är bara höga halter av mikroalger. Till mikrolalgerna hör bland annat den berömda Spirulinan, som är mycket proteinrik. Brunalger och rödalger är viktiga, eftersom de finns i stor mängd i havet och är rika på spårämnen. De som brukar kallas ”giftalger” är egentligen inga alger alls, utan liknar mer bakterier.

De växter som finns i havet, består till övervägande del av alger. Alger har inga frön, rötter, stjälka eller blad, de kallas för bålväxter då de tar upp den näring de behöver direkt ur det omgivande vattnet. Till algerna hör bland annat alla de stora bruna tångarterna.