Om man äter brunalger minskar risken för förkylning, blodproppar, hjärtinfarkt, åderförfettning och andra sjukdomar. Algerna fungerar ungefär som penicillin. Algerna innehåller alla vitaminer från A till K.
Algkocken. Alger.
Alger är nyttiga för oss. De är rika på vitaminer, mineraler och fibrer, innehåller fleromättade fettsyror och protein av god kvalité. Samtidigt är de energifattiga. En del arter kan binda tungmetaller och vissa brunalger prövas framgångsrikt mot olika sjukdomstillstånd. Framförallt är alger en god mineralkälla. Det blir allt viktigare att tänka mineraltillförseln i takt med att åkerjordarna lakas ur. Viktiga mineralämnen försvinner ut i grundvattnet och kan inte ersättas med konstgödsel. Så småningom uppstår en mineralbrist i marken som direkt påverkar den föda vi får från landväxter och djur. I havet däremot är mineralhalten konstant. Alger innehåller en icke föraktlig mängd selen. Selen som du kan få naturligt. Tittar man på analyser av mineralinnehåll i alger ser listorna imponerande ut. Hur mycket mineraler och vitaminer vi tar upp ur vanliga grönsaker reflekterar man inte så mycket över. Men alger är nytt och ovanligt i Norden och därför vill man ha säkra bevis. I bortre Asien, där befolkningen äter mängder av alger, grubblar man inte över mineralernas tillgänglighet. Alger har god proteinkvalitet. Purpurtång (nori) innehåller upp till 35 procent protein av bra kvalitet. Brunalg-släktet Laminaria har runt sju procent protein och de flesta andra algsorter ligger någonstans däremellan, på cirka 20 procent. Den stora fördelen med alger är att de innehåller mycket lite nukleinsyror, ett slags organiska syror som bland annat innehåller purin som kan ge upphov till gikt och ledproblem. De flesta andra proteinkällor innehåller högre halter av nukleinsyror. Av övriga alger kan vi tillgodogöra oss ungefär en tredjedel av proteininnehållet. Precis som vitaminer och mineraler blir proteinet mer tillgängligt vid tillagning. Alger är energifattiga. De innehåller 1-8 procent fett, varav vi enligt flera undersökningar tycks ta upp högst en tredjedel. De flesta alger innehåller en hel del fleromättade fettsyror. Förr ansåg forskarna att algernas kolhydrater hade för stora och speciella molekyler för att vi skulle kunna ta upp dem. Men numera anser många att tarmens bakterieflora kan anpassas till algernas kolhydratmolekyler och att vi så småningom kan bryta ner dem som vi äter dem under en tid.
Algkocken. Alger binder giftiga ämnen.
Algerna har en unik förmåga att binda tungmetaller och radioaktiva ämnen. Kadmium, bly, kvicksilver, strontium och många andra – alla binds de fast till algernas molekyler och förs ospjälkade ut genom tarmen. Starkast är förmågan hos brunalgerna, men även rödalger och i viss mån grönalger kan på detta sätt oskadliggöra giftiga ämnen. Till släktet brunalger hör knöltång och blåstång, som är vanliga på västkusten. I handeln finns alger som kombu, wakame och iziki som är brunalger. Irländsk mossa eller carragen och dulse och nori är rödalger. Det ämne som binder tungmetaller och radioaktiva ämnen är algernas motsvarighet till landväxternas fibrer – deras cellväggar. I brunalgerna kallas de alginater, i rödalgerna carragen och agar. Det är ingen tvekan om att alger absorberar tungmetaller, även de radioaktiva. Det har man sett i försök på både djur och människa. Tungmetallerna binds hårt fast till algens cellväggmaterial, som förs ospjälkat ut genom tarmen. Kroppen kan inte spjälka algernas fibrer, lika lite som landväxternas fibrer. Enligt den amerikanska algexperten prof. Jim Craige skall det räcka med några gram torkat alginat om dagen. Det motsvarar 8-10 gram torkade brunalger om dagen. Agar och carragenan används mycket som konsistensgivare inom livsmedelsindustrin. Då har alla nyttiga vitaminer och mineraler separerats bort – och kastats. Däremot finns fortfarande algernas tungmetallbindande förmåga och fibereffekter kvar.
Algkocken. Knöltång eller Ascophyllum nodosum.
Så här gör du. När du solar eller badar tar du med dej sax och plastpåse och eller kratta. Då kan du rafsa åt dej lite knöltång. Sätt dej sedan på en klippa och klipp av topparna. Var beredd på att det är lite jobbigt att rensa alger, men det är ju inte värre än svamp. Så länge det är varmt i vattnet är det bäst att bara klippa av algernas toppar. Då kan den ju växa till igen. Annars har man ryckt upp dem för gott. Det finns ingen risk för förväxling mellan olika alger, att man plockar en giftig av misstag? Det är mer riskfritt att plocka alger än svamp. Det finns inga giftiga makroalger längs Sveriges kuster. Men undvik Östersjön som har många industriutsläpp och är ett innanhav med mindre vattenomsättning.
Algkocken. Alger är framtidens medicin.
Docent Marcin Krotkiewski vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har med goda resultat provat alger både vid fetma och högt blodtryck (se tidningen Hälsa 6/88). Algerna har ungefär samma effekt som medicin, men, fördelen är att de är naturliga.
Algkocken. Alger är mat som skyddar.
Alger är nyttiga på många sätt och vissa av dem kan binda tungmetaller. Passa på att plocka i vår och sommar. Det är en god och nyttig gratismat som länge har varit förbisedd i vårt land. Nu får den en vetenskaplig renässans. Undersökningar vid SIK, Svenska livsmedelsinstitutet, visar att brunalgernas alginater (fibrer) hjälper till att normalisera blodsocker- och blodfetthalter i den mån de är för höga. Alginaterna tycks också minska fettupptaget i tarmen. De har alltså samma goda effekt som vanliga kostfibrer.
Algkocken. Alghönökakor.
Så här gör du. 1 påse torrjäst, 50 g margarin, 1 l mjölk, 1 msk havssalt, 3/4 dl sirap, 8 dl rågsikt, 1 dl algpulver, 17 dl vetemjöl. Blanda de torra ingredienserna. Smält smöret och häll på mjölken. Värm till 45 grader. Häll mjölken och sirapen över mjölet. Arbeta ihop till en deg. Låt jäsa i 40 minuter. Tag upp degen på bakbordet och arbeta den blank och smidig. Dela den i 12 delar. Forma bitarna till bullar som jäses mellan bakdukar i 20 minuter. Kavla eller platta ut en kaka på varje plåt (smorda varma plåtar). Grädda i 300 grader högst upp i ugnen i 2-3 minuter. Låt kakorna kallna på varandra med bakdukar emellan.
Algkocken. Algpulver.
Miljontals människor i Fjärran Östern äter alger dagligen, och vi vet att de befolkningsgrupperna har ett mycket gott hälsotillstånd. För svenska förhållanden är det svårt att introducera alger som en naturlig del i födan. Algpulver är den idealiska lösningen: ett pulver på en blandning av de bästa sorters alger bedömda efter ingående kemiska analyser av naturliga alger. Algerna är rika på protein, mycket rika på vitaminer och alldeles otroligt rika på mineraler, spårämnen och fibrer. En extra nyttighet ligger i algernas väl dokumenterade förmåga att binda tungmetaller, till exempel bly och kvicksilver samt föra ut dessa ur kroppen på naturlig väg. Om du inte är sjuk men ändå inte mår toppenbra, kan du ha för lite av något spårelement eller för mycket av någon tungmetall. Algpulver hjälper i båda fallen.
Algkocken. Havsfralla.
Ett hälsosamt bröd som reglerar blodsockernivån, sänker kolesterolhalten i blodet, motverkar blodtryckhöjning, binder tungmetaller, är fiberrikt, innehåller omega-3, har naturlig skyddsfaktor och är antibakteriellt. Ett näringsriktigt bröd som är mättande, nyttigt och gott. Med viktiga ingredienser som spårämnen, vattenlösliga fibrer och antioxidanter. Du får ditt behov av mineraler och spårämnen utan att behöva tänka på några tillskott. Havsfrallan ger dig ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen som du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen.
Algkocken. Alghaircomeback
Hur vet du om ditt hår får alla vitaminer, mineraler och spårämnen som det behöver? Alghaircomeback är en speciell blandning av alger som hjälper ditt hår. Algerna verkar genom att öppna tilltäppta hårfolliklar och en ökad cellbildning i hårbotten. Algerna återställer mikrocirkulationen och ökar blodflödet i hårbotten. Algerna ger en ökad näringstillförsel till hårfolliklerna genom att biologiskt bryta ned transportbarriärna.