edible marine algae

The plants found in the sea are predominantly algae. The green, brown and red algae, are so called because of the different pigments they use for photosynthesis (and thus the wavelength range of the sunlight they use) are adapted to live at different depths with different light climate. The red algae, which use the green light, can survive at the greatest depth. The so-called benthic macroalgae, as opposed to the free-floating (planctonic) ones, are fixed to rocky bottoms at shallow depths all around our coasts. They need the same nutrients as higher, terrestrial plants and have efficient mechanisms for taking up needed nutrients directly from the surrounding water and thus do not need any proper roots.

dillisk miso soppa

Dillisk (Rhodymenia Palmata) har man ätit torkad och rå sedan tidernas begynnelse. Denna havsalg, så rik på vitaminer, mineraler och spårelement, kan man finna på Rörö. Dillisk var mycket eftersökt av vikingarna som hälsobringande näring för att undvika bristsjukdomar under de långa sjöfärderna.

Dillisk Miso soppa

1/4 kkp hackad dillisk

1 kkp tärnad/skivad palsternacka eller morötter

1/4 l vatten

1 tsk miso

Finhacka dillisken. Koka grönsakerna tills de är mjuka. Tillsätt den hackade dillisken och koka sakta under 10 minuter. Tag bort kastrullen från plattan och tillsätt mison. Servcra.

de olika alggrupperna

Algerna brukar indelas efter sina färger: grönalger, brunalger och rödalger. Man kan också dela in algerna efter deras storlek. Makroalger är stora: tång-, brun- och grönalger. Mikroalger är mycket små; till exempel plankton, mikroskopiskt små encelliga växter som svävar i vattnet. Om de blir tillräckligt många säger man att de ”blommar”. Så kallad planktonblomning är bara höga halter av mikroalger. Till mikroalgerna hör bland annat den berömda Spirulinan, som är mycket proteinrik. Brunalger och rödalger är viktiga, eftersom de finns i så stor mängd i havet och är rika på spårämnen. De som brukar kallas ”giftalger” är egentligen inga alger alls, utan liknar mer bakterier.

alger och jod

Jod är nyttigt och nödvändigt. Givetvis gäller för jod detsamma som för allt annat, som selen, vitaminer och mediciner, om vi behöver dem, att både för litet och för mycket ger problem. Trehundra miljoner människor har endemisk struma orsakad av jodbrist. Trehundra miljoner, som skulle vara friska, om inte deras föda innehöll för lite jod. Vi känner rätt väl till antalen av de allvarliga fallen: dvärgar, kretiner och dövstumma, som fått jodbristen redan under fosterstadiet, och av vanliga strumapatienter med sköldkörtelförstoring. Men vi vet föga om de många odiagnosticerade som lever kring undre gränsvärdet för vårt jodbehov. I Sverige måste de vara den ojämförligt största gruppen. Överblickar vi situationen globalt finner vi, att minst 100 000 gånger fler människor fått struma av för litet jod än av för mycket. Men om det alls finns överkänsliga, är inte det skäl nog att sätta en jodgräns så lågt att alla går fria? Nej, av två skäl. Många fler får otäcka utslag och störningar av jordgubbar eller räkor eller nötter för att ta några typiska exempel. Vi förbjuder ändå inte försäljning av jordgubbar, räkor och nötter. Nej, den som är överkänslig får lära sig att förstå och själv hantera sitt problem. ”Rätt mängd” för undantagen görs inte till mall för vanliga människor konsumtion. Det andra skälet är, att alger är nyttiga på så många sätt. Där finns mängder av spårelement, de är rika på vitaminer och proteiner, de saknar i stort sett både fett och kolhydrat, som för många av oss är en riskfaktor, vi blir lätt överviktiga. Brunalgerna har den underbara förmågan att binda tungmetaller och föra ut ur kroppen mycket av vår kroppsbörda av bly, kvicksilver och kadmium.

smartchoklad

Choklad innehåller antioxidanter som skyddar hjärnan från åldrande och sjukdom. Choklad skyddar mot oxidation i cellerna, vilket förstör fett-membran och gör blodfetterna giftiga. Test visar att fenoler från choklad minskar skadorna från fria radikaler på celler i blodprov från människor. Nu finns denna njutbarhet i smartchoklad med algmjöl, som reglerar blodsockernivån och sänker kolesterolhalten i blodet. Algerna motverkar blodtryckshöjning och binder tungmetaller. Dessutom är de fiberrika och förbättrar tarmfunktionen och de innehåller de nödvändiga fleromättade fettsyrorna EPA och DHA, samt inte minst, de har en naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan. Mumsar du choklad med alger, får du ditt behov av mineraler och spårämnen utan att du behöver tänka på några tillskott. Man kan säga, att du får ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen.

algmjöl tar bort tungmetaller och dess isotoper

Det är ett välkänt faktum att alginater från de stora bruna algarterna kan binda tungmetaller. Och det är vetenskapligt visat, att det gör de också i tarmkanalen. Tar vi in alger som kosttillskott så får vi också den förmånen att vi skyddas mot att absorbera de tungmetaller som följer med födan. Vi kan alla se om grönsakerna är färska, men vi kan aldrig se, om de har vuxit så nära en väg med tung trafik, att de är kraftigt förorenade med bly och olämpliga som föda. Inte heller kan vi se, om de götts med näringsrik slam från reningsverk och därmed fått en överdos av kadmium eller kvicksilver. Vad vi vet är, att i dagens läge får många av oss i sig väl mycket tungmetaller. Vi vågar nog hoppas, att i de flesta fallen ligger mängderna under förgiftningsnivån. De som känner sig friska, starka och i god form har säkert inte fått i sig mer än vad njurarna kan utsöndra. Men känner du dej ur slag, hängig, kraftlös, ja då får du ju i första hand fråga doktorn, du kanske är sjuk. Är du inte det och hittar ingen påvisbar brist, försök en algmjöl kur. Du kan ha för lite av något spårelement eller för mycket av tungmetall. Algmjöl hjälper mot bådadera.

algerna ger oss vad landväxterna saknar och mycket mer

Bara havet är opåverkat. Det är för stort och dess vatten är buffrat, alltså balanserat på ett sätt som gör att det inte ändrar pH-värde ens om det blandas med kraftiga mängder surt regn. Det finns därför bara ett naturligt och enkelt sätt att ersätta de ständigt sjunkande mängderna spårelement i vår landbaserade föda och det är att regelbundet äta mat från havet. Utöver alla sina nyttigheter som kosttillskott innehåller algmjölet alltså en mängd kostfiber, faktiskt en tredjedel av torrsubstansen. Och av kostfibrer håller svenskens genomsnittsföda bara hälften av vad den borde vara. Kost-hälsogruppen inom Livsmedelskommittén rekommendera att svenska folket skall dubbla sitt intag av kostfibrer. Att vi inte klarar det vet alla, men vet de varför det är viktigt? Vi har en rad vällevnadssjukdomar som naturfolken saknar och som beror dels på vi har för lite kostfiber som underlag för våra nyttiga tarmbakterier, dels på att födan stannar för länge i tarmen.