swerlander.com

När det gäller masksjukdomar importerar u-länderna i dag maskmedel för dyra pengar i stället för själva framställa det eller behålla de havsalgmedel man producerar. Det finns speciella algarter som innehåller starka doser maskmedel och framförallt borde dessa odlas. För att helt kunna utrota masken måste oftast hela miljöer rensas. ja, det kan till och med bli nödvändigt att omstrukturera hela samhället. Oftast är också arbetslösheten mycket stor i dessa länder och den kan samtidigt avhjälpas eftersom havsalger är mycket arbetskrävande genom att de måste skördas för hand.

Havet har jättelika näringsreserver i havsalgerna och om de används på rätt sätt visserligen inte kan stoppa världssvälten men väsentligt bidra till att lösa problemen med de många bristsjukdomarna. Det finns cirka 400 miljoner människor som bor på höglandsplatåerna runt om i världen och lider svårt av struma. Dessutom har mer än en miljard människor masksjukdomar bland annat till följd av undermåliga hygieniska förhållanden. Här kan verkligen havsalgerna spela en oerhört viktig roll. Anledningen till struma är brist på jod. I en del höglandsområden är problemet så stort att såväl människor som tamboskap och vilda djur har en förstoring av sköldkörtel. De som bor vid kusten får däremot aldrig någon jodbrist, eftersom de alltid på något sätt får i sig havsväxter eller fisk och därmed jod. Jag skulle vilja att u-landshjälp gavs på ett sådant sätt att kustbefolkningen skulle få en ekonomisk möjlighet att utvinna de algresurser som finns och att sätta igång med egna odlingar. Algprodukterna skulle sedan användas till närings- och vitamintillskott för att bota bristsjukdomar och till exempel transporteras upp i bergländerna. Som det är nu håller alltför många u-länder på att släppa sina egna algvanor för att i stället tillgodose efterfrågan från i-världen.

På många håll i världen har under århundraden havsalger använts både som mat och läkemedel. I det gamla Inka-riket Peru transporterades torkade havsalger från kustöken upp till höglandets indianer som ett botemedel mot struma. Redan för 5.000 år sedan använde kineserna det i samma syfte. På några öar i Indonesien är det fortfarande tradition att gravida kvinnor går ut och letar rätt på en speciell slags havsalg som de äter. I Kina och Korea används havsalger som ett helt normalt inslag i medelfamiljens matvanor. Däremot är algtraditionen allvarligt på tillbakagång på Hawaii och i Indonesien samtidigt som de västerländska hamburgarna tränger sig på. Det som sker nu är helt felaktigt. U-länderna säljer sina skördade havsalger till industriländerna för att de skall tillverka hund- och kattmat, eftersom det ger bäst betalt. I stället borde länderna få hjälp så att de själva fick råd att sätta in dem mot sin egen undernäring och vitaminbrist eller åtminstone behålla dem som ett viktigt inslag i sin egen ibland så bristfälliga kost.

Försök pågår för att få fram antibiotika ur havsalger för att kunna ersätta penicillinet, när det inte längre är verksamt. Några arter anses till och med vara virushämmande. Havsalger ska via en jäsningsprocess kunna omvandlas till metangas och användas som drivmedel för bilar när världens oljeresurser börjar svika. Japanska forskare har hittat tumörhämmande substanser och man undersöker om det eventuellt i framtiden kan bota eller förhindra uppkomsten av cancer. Havsalger används för framställning av alginat som finns till exempel i mjukglass och i den gelé som läggs ovanpå frukttårtor, som konsistensgivare inom charkuteri- och konditoribranschen. Brandkåren har ämnet i sitt skum för att släcka bränder och tandläkarna använder det för att göra tandavtryck i. Havsalger ingår också i hund- och kattmat, som bas i kosmetiska krämer och salvor och som bindemedel i färger för textiltryck.

Varje år ger vi oss ut i skog och mark för att plocka svamp, lingon, blåbär och vildhallon. Vi kokar sylt, gelé och saft på det som trädgården ger och de egenhändigt odlade grönsakerna blir ett attraktivt tillskott i matlagningen. Lite till mans upplever vi väl den extra stora tillfredsställelse över att utnyttja och ta tillvara det som vi får gratis, endast med den egna arbetskraften som insats. Men det finns ytterligare ett kosttillskott som naturen tillhandahåller i riklig mängd – alger av alla de slag såsom blåstång, sågtång, knöltång, fingertång och gaffeltång. De är lätta att komma åt, insamlandet går fort och leder till en pikat, intressant och lite ovanlig rätt i vår kosthållning. Dessutom och framförallt är algerna otroligt nyttiga. De är vitaminrika innehållande mineraler (jod och järn), protein och spårämnen. Hur stor nytta vi kan ha av de nästan outtömliga algresurser som haven tillhandahåller har jag i mitt algbibliotek.

Havsalger är klorofyllförande bålväxter som lever på land och i vatten. Storleken på dem varierar mellan några tusendels millimeter och femtio meter. De havsalger som kan få stor betydelse som människoföda lever i vatten och är i de flesta fall rödalger, brunalger och grönalger. Den hos oss vanligen förekommande blåstången innehåller vitaminerna C, D, E och K och användes tidigare för att bota gikt. Enligt den gamla folkmedicinen är grötomslag från havsalger bra för svullna mandlar, bölder, bröstkörtelinflammation och finnar. Den innehåller i likhet med många andra arter ämnen som är antibiotiska, det vill säga dödar bakterier. Dessutom kan den förhindra att människans skelett lagrar radioaktivt strontium efter till exempel atombombsprov eller olyckor vid kärnkraftverk. Irländsk mossa är en rödalg rik på vitaminerna B1 och B2 och anses vara verksam för att bota magsår, influensa, påssjuka, diarré och förhindra blodpropp. I Wales kokar man gröt på algen eller också bakas den in i havremjöl och steks i flott och har blivit något av en nationalrätt. Knöltången har tidigare använts mot emfysem och kronisk bronkitis samt mot sträckning, vrickning och reumatism. Huvudsakligen används den numera för tillverkning av grundsubstans inom läkemedelsindustrin som de verksamma ämnen sätts till.

De största nyttan havsalgerna har för oss svenskar är att de kan bota bristsjukdomar som uppstår till följd av för ensidig kost. Ju mer skolköksmat vi äter till exempel på arbetsplatser och i skolbespisningar, desto större är risken för att någon bristsjukdom uppstår. Det är ju oftast väldigt svårt att upptäcka om vi lider brist på något spårämne. Äter vi havsalger kan vi vara säkra på att bristen avhjälps, eftersom alla grundämnen finns i havet och havsalgerna har en sällsynt förmåga att ta upp dem. Däremot kan vi inte tillgodogöra oss havsalgernas kolhydrater och det gör ju havsalgerna till ett utmärkt bantningsämne för oss övergödda västerlänningar.

detta är mat som jag gör på havsalger: algbröd, algmarinad, algbuljong på fingertång, knöltångsoppa, chips av bladtång, färsk knöltång, färsk fingertång, färsk bladtång, algchoklad, algpesto, algtapenade, algtryffel, algkola, algchokladbollar, algenergibollar, algflarn, algkryddor, algpulver, algmjöl, algsoppa, algostcracks, alghavrekakor, algmuffins, marinerad tång, souterad knöltång, algwok, knöltångsoppa med tofu.

Havsalgpesto. Mixa 70 gram blandade havsalger (fingertång och knöltång), 5 matskedar olivolja, 40 gram parmesanost, stor skalad vitlöksklyfta och 3 matskedar pinjenötter. Salta och peppra efter smak. Håller i flera dagar i kylskåp.

Tångsås. Mixa 70 gram färsk (eller torkad fingertång eller knöltång), 5 matskedar olivolja och 2 matskedar citronjuice. Salta och peppra efter smak. Håller sig flera veckor i kylskåp.

Dulsesås. Mixa 40 gram färsk dulse, 5 matskedar olivolja, 2 matskedar balsamvinäger och en schalottenlök. Salta och peppra efter smak. Håller sig flera dagar i kylskåp.

Fingertångmarinerad fisk i paket. Färsk eller blötlägg fingertång i 20 minuter och häll sedan av vattnet. Lägg fingertång och fiskfiléer på varandra i olika lager på ett fat. Låt det sedan stå och marinera 25 minuter i kylskåp. Värm ugnen till 200 grader. Lägg varje fiskfilé tillsammans med fingertång på en bit bakplåtspapper. Lägg på lök, häll över sojasås och sesamolja samt förslut paketet. Tillaga i ugnen 15 minuter. Öppna paketet, droppa över lite limejuice och servera.

Havsalggryta. Färsk eller blötlägg fingertång i 1 liter vatten i 25 minuter. Under tiden skär du laxen i stora kuber. Lägg lax, vitlök, svamp, salladslök i grytan med fingertång, låt koka upp och sedan sjuda 5-10 minuter. Ät genom att doppa laxbitar och grönsaker i dulsesåsen eller tångsåsen, som smaksatts med liten riven rättika. Servera en skål vitt ris till.

Kyckling med algkrydda. Gör marinaden genom att blanda sojasås, morotsjuice och riven ingefära. Lägg kycklingbitarna i marinaden och låt stå i kylskåp 25 minuter. Lyft upp kycklingbitarna och låt dem rinna av. Vänd dem sedan i en blandning av algkryddor. Hetta upp olja i en wokpanna eller stekpanna med höga kanter. Testa oljans temperatur genom att doppa ned en ätpinne i trä – om det bildas bubblor runt den är oljan klar. Sänk värmen och lägg ned kycklingbitarna en och en i frityroljan. Låt fritera några minuter och lägg dem sedan på en bit hushållspapper så att oljan får rinna av. Severas varma tillsammans med ris och grönsaker.

Med viktiga ingredienser som spårämnen, vitaminer, vattenlösliga fibrer och antioxidanter. Du får ditt behov av mineraler och spårämnen utan att behöva tänka på några tillskott. Hälsokostbollen ger dig ett starkt tillskott av de nyttiga ämnen som du behöver, samtidigt som du får ett skydd mot onyttiga ämnen. Reglerar blodsockernivån, sänker kolesterolhalten i blodet, motverkar blodtryckshöjning, binder tungmetaller, är fiberrikt och förbättrar tarmfunktionen, innehåller EPA och DHA, har naturlig skyddsfaktor och antibakteriellt.