swerlander.com

Om livet började när jorden fick hav och atmosfär och ett ozonskikt till skydd mot solens ultravioletta strålning, och om vi jämför denna tid med ett dygn; då har människan funnits i tio minuter och varit jordbrukande i två sekunder. Sedan dess har  vi hunnit åstadkomma en hel del och det är egentligen bara havet som står kvar någorlunda oskadat. Därmed inte sagt att havet inte skulle ha förändrats under årmiljonerna. När det först lade sig till ro i jordens svalnande svackor var  det ju sötvatten. Sedan har salthalten efter hand stigit till nuvärdet 30-34 promille. Alla salterna har inte ökat i samma takt som koksaltet. Urhavet höll relativt sett mycket mer kalium och mindre  magnesium än nutidens hav. Det samma gör människans blodvätska. En fascinerande teori påpekar, att jämförelsetalen (blodvätskan har nästan dubbelt så mycket kalium, men bara en sjuttondel så mycket magnesium som nutida havsvatten) visar att blodserum har exakt samma proportioner som havsvattnet hade när de första ryggradsdjuren lämnade havet och gick upp på land. Vårt blod är rätt och slätt ett fossilt havsvatten – vårt fostervatten likaså! Bevisbart eller inte, säkert är att vårt blod är en fruktansvärt konservativ vätska, som inte tillåter några förändringar i salthalt eller andra värden. Alla grundämnen finns i havet utom de tyngsta, obeständiga. Algerna är därför rika på åtskilliga ämnen som kan saknas i landväxterna. Jod och selen är sådana ämnen som människokroppen behöver i små mängder och som det är garanterat gott om i alger. Men hur är det i landväxterna?  I stort sett är det ju genom dem du skall få ”allt det du till livets uppehälle behöver”.

The Consumption of seaweed as a protective factor in the Etiology of Breast Cancer. Abstract. A review of the biological properties of seawedd is presented and the role av seaweed as a breast cancer anti-carcinogen is suggested. Proposed mechanisms of action are: reduction of plasma cholesterol, binding of biliary steriods, inhibition of carcinogenic fecal flora, binding of pollutants, stimulation of the immune system, and the protective effects of beta-sisterols. In an experiment using sarcoma-180 in mice, seaweed extract appeared to have an antitumor effect. Thus it is suggested that breast cancer may be prevented and that this dietary habit among the Japanese could be an important factor in understanding the lower breast cancer rates reported in Japan.

Västkustaren, ett hälsosamt bröd som: reglerar blodsockernivån, sänker kolesterolhalten i blodet, motverkar blodtryckshöjning, binder tungmetaller, är fiberrikt och förbättrar tarmfunktion, innehåller EPA och DHA, har naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan.

De alger som innehåller alginsyra, som utvinns i form av ett salt, alginat, är brunalger, bland annat vanlig blåstång. Blåstång är väl skarp i smaken för att användas till föda, men även den bör i övrigt ha egenskapen att suga åt sig tungmetaller. Den brunalg som är lättast att få tag på i handeln är just fingertång som importeras i form av algmjöl från Irland och Island. Det finns också import av tångmjöl av brunalgen knöltång från Norge. Knöltången kan också plockas på västkusten, som Rörö, i Sverige, kokas och ätas i sallad, eller som varm grönsak. Japanska receptböcker pekar också just på kombuns förmåga att mjuka upp hårda fibrer, bland annat använder man gärna kombu och bambuskott tillsammans. Kombu kan också användas som smaksättning till fisk.

Här finns chansen att göra egna. 1/2 paket jäst, 25 g smör, 2 dl filmjölk, 1/2 tsk salt, 1/2 tsk tångmjöl, 1/2 dl sojamjöl, 2 dl rågmjöl, 4 dl vetemjöl. Fyllning: 2 gula lökar, 1 msk smör, 2 dl grovt riven morot, 1 knippe dill, 1 dl kokt och hackad fingertång (från Rörö), 4 dl kokt råris, 1 krm kryddpeppar, 3 tsk japansk sojasås. Smula ner jästen i en bunke. Smält fettet och häll i mjölken. Värm degvätskan till 37 grader. Rör ut jästen i lite degspad. Tillsätt salt, tångmjöl, sojamjöl, rågmjöl och vetemjöl. Arbeta degen tills den släpper från bunkens kanter. Låt den jäsa under duk cirka 40 minuter. Fyllning: Skala och hacka löken. Fräs den mjuk i matfettet på svag värme. Riv moroten och hacka dillen. Blanda alla ingredienser till fyllningen och smaksätt med japansk sojasås. Du har fixat en vegetarisk pirog. Grattis!

Algerna är genomgående mycket rika på vitaminer, bland dem finner man många av jordens vitaminrikaste växter. Lägg särskilt märke till förekomsten av den viktiga vitamin B12. Viktmässigt sett ser värdena ut att vara låga, men det är bara små mängder vi behöver, och totalt sett är de betydelsefulla därför att så många av våra livsmedel saknar dem fullständigt. Mineralämnen och spårämnen förekommer rikligt i alla alger. Eftersom ämnena finns i havsvattnet, kommer de också med i större eller mindre mängder i dessa växter. Havsvattnet kan aldrig som den odlade jorden blir utsuget på sällsyntare ämnen som årligen bortförs med skördarna medan vi jordbruket bara ersätter kvävesalter och möjligen fosfor, kalium och kalcium. Kalciumhalten är större än vad den är hos grönalger, rödalger, grönsaker, mjölk, ägg och sardiner. Den överträffas bara av några andra brunalger. Järnhalten är högre än hos rödalger, grönsaker, kött, fisk och ägg. Den överträffas av grönalger och vissa andra brunalger som den japanska matalgen Hizikia. Jodhalten slutligen är högre än hos flertalet brunalger och rödalger, högre än vad man finner hos skaldjur, kräftdjur, fisk, landväxter och landdjur. Selen är ett ämne som man behöver ytterligt små mängder av i den dagliga födan, men samtidigt det ämne där svensk normalkost visar den största bristen i förhållande till rekommenderat intag. Den enda säkra källan är föda från havet och det är inte osannolikt att selentillskottet är en av orsakerna till det ökade välbefinnande många människor upplever av alger i födan eller av algtabletter. När det gäller övriga ämnen, de som inte här redovisas, kan man utgå från att de nära motsvaras av värdena i Wachters analyser. En mycket viktig och helt unik egenskap är alginaternas förmåga att binda tungmetaller, både algernas egna och den övriga födans så att de inte kommer in i kroppen. Ja, till och med tungmetaller som redan finns där till exempel radioaktivt strontium i skelettet minskar påtagligt vid Laminaria i dieten genom att alltid något diffunderar ut i blodet och via matsmältningsvätskor kommer ut i tarmen och tack vare alginaterna inte återabsorberas. Vi finner alltså sammanfattningsvis att Laminaria på alla områden har en sammansättning som  i olika avseenden skiljer sig från landväxternas och landdjurens och därför är ett utmärkt komplement till den landbaserade födan, som alltid har vissa brister av naturliga orsaker, brister som kraftigt ökats på grund av industrialiserade jordbruksmetoder. Situationen har på senare tid ytterligare förvärrats genom surt regn, som lakar ur spårämnen ur våra åkermarker. Mycket av vad som sagts om Laminaria gäller alla de ätliga havsalgerna. I konkurrensen mellan olika alger kan man konstatera, att Laminaria utan minsta jämförelse är det algsläkte  som det äts mest av jorden runt. Varje ansträngning att lansera dessa alger som ett värdefullt komplement till vår normalkost måste hälsas med största tillfredsställelse.

Det har efterfrågats en kort och koncentrerad framställning av vad Laminaria innehåller och av fördelarna med Laminaria-tillsats i föda. Konstigt nog är det inte så lätt att finna en sådan i tryck; jag skall här samla några uppgifter från olika håll. Jag tänker då i första hand på Laminaria som den torkade råvaran till matlagning, algmjöl och algtabletter. Naturligtivis finns det skillnader mellan arter som Laminaria digitata, hyberboeria och japonica eller mellan till exempel digitata från Svergia, Skottland, Irland eller Island, men i regel är sådana skilnader obetydliga, när man jämför dessa brunalger med andra födoämnen. De största  skillnaderna mellan olika prover finner man inom säsongsvariationerna. Vår vanliga bladtång kan ha höga värden av proteiner inom januari till maj, men låga värden juli till september.. När det gäller algernas proteiner, kan man sammanfattningsvis säga, att de har en högre kvalitet än landväxternas, men att smältbarheten är relativt låg. Ser man till de ingående byggstenarna, kan man konstatera att Laminaria har procentuellt mer än hönsäggvita av asparagin, treonin, prolin, glycin, alanin och cystin. Viktigast för den mänskliga dieten är att cystin är två av den vanligen begränsande aminosyrorna för en köttätare, medan treonin och cystin är en av två av de vanligen fyra bergränsande aminosyrorna för lactovegetarianer och för veganer.

Det är ett välkänt faktum att alginater från de stora bruna algarterna kan binda tungmetaller. Och det är vetenskapligt visat, att det gör de också i tarmkanalen. Tar vi in alger som kosttillskott så får vi också den förmånen att vi skyddas mot att absorbera de tungmetaller som följer med födan. Vi kan alla se om grönsakerna är färska, men vi kan aldrig se, om de har vuxit så nära en väg med tung trafik, att de är kraftigt förorenade med bly och olämpliga som föda. Inte heller kan vi se, om de götts med näringsrik slam från reningsverk och därmed också fått en överdos av kadmium eller kvicksilver. Vad vi vet är, att i dagens läge får många av oss i sig väl mycket tungmetaller. Vi vågar nog hoppas, att i de flesta fallen ligger mängderna under förgiftningsnivån. De som känner sig friska, starka och i god form har säkert inte fått i sig mer än vad njurarna kan utsöndra. Men känner du dej ur slag, hängig, kraftlös, ja då får du ju i första hand fråga doktorn, du kanske är sjuk. Är du inte det och hittar han ingen påvisbar brist, försök en algmix-kur. Du kan ha för lite av något spårlement eller för mycket av någon tungmetall.

De stora algsorterna är rika  på protein, mycket rika på vitaminer och alldeles otroligt rika på spårelement. För människor i den välnärda delen av världen är det den sista punkten som är den viktigaste. Praktiskt taget alla kemiska grundämnen finns i havet och algerna är berömda för sin enastående förmåga att ta upp och koncentrera de ämnen vi brukar kalla spårelement, för att det är så små mängder som finns i naturen, så små mängder som behövs. Landväxterna är inte dåliga de heller, men marken de är odlade i innehåller ju aldrig mer spårelement än berget som jorden har bildats ur. Och landväxterna har en fiende, som algerna inte har: Människan, som själv utgör det stora hotet mot de livsviktiga spårelement i sin egen föda. För det första utarmar människan den odlade marken genom att föra bort kväve, fosfor och en rad spårelement med varje skörd och ersätta förlusten med kväve- och fosfatgödning, möjligen kalium och kalk, men inte med spårämnen. För det andra fördärvar vi både odlad mark och vildmark överallt där industrier och bilism ger upphov till surt regn som löser och bortför alla sådana ämnen vars löslighet ökar i sur miljö. Bara vattnet havet är opåverkat. Det är för stort och dess vatten är buffrat, alltså balanserat på ett sätt som gör att det inte ändrar pH-värde ens om det blandas med kraftiga mängder surt regn. Det finns därför bara ett naturligt och enkelt sätt att ersätta de ständigt sjunkande mängderna spårelement  i vår landbaserade föda och det är att regelbundet äta mat från havet. Utöver alla sina nyttigheter som kosttillskott innehåller algmjölet också en mängd kostfibrer, faktiskt en tredjedel av torrsubstansen. Och av kostfibrer håller svenskens genomsnittsföda bara hälften av vad den borde ha. Att vi inte klarar det vet alla, men vet de varför det är viktigt? Vi har en rad vällevnadssjukdomar som naturfolken saknar och som beror dels på att vi har för lite kostfiber som underlag för våra nyttiga tarmbakterier, dels på att födan stannar för länge i tarmen.

Den är  rik på mineral. Rik på spårelement. Rik på vitaminer. Rik på kostfiber. Den renar kroppen från tungmetaller såsom bly, kvicksilver, arsenik, kadmium med mera. Kortfattad sammanfattning av den vetenskapliga undersökningen som publicerades i The Lancet. I en skola i Wales fick hälften av barnen ett tillskott av vitaminer och spårelement, hälften fick tomma placebo-piller. Resultatet blev att de som fick vitamin- och mineraltillskott fick bättre resultat på intelligenstester än de som fick placebo- (tomma) tabletter. När resultatet kom ut i TV (som samtidigt redovisade en amerikansk undersökning med samma resultat) uppstod tidernas köprush – föräldrar köpte upp allt som fanns för att deras telningar skulle få bättre studieresultat. Den här episoden visar på något viktigt. Det finns faktiskt brister i vår föda. Brister som vi gör klokt i att avhjälpa. Landväxterna står i jord som saknar åtskilliga ämnen, som utarmas genom intensivt och effektivt jordbruk och urlakas av surt regn. Havsväxterna svajar i ett vatten som innehåller alla grundämnen och de har en fantastisk förmåga att suga upp och höja koncentrationen av en rad av våra bristämnen till exempel jod och selen. Egentligen skulle vi göra som japanerna, äta en smula alger dagligen. Men det är svårt att införa nya vanor. Det finns ett enklare sätt: ät algmix före varje måltid!