Ett exempel är jod. På Andernas sluttningar och Himalays, där all jod är borttvättad ur marken, grasserar endemisk struma. De som drabbas tidigast och svårast blir dövstumma eller kretiner, efterblivna dvärgar. De lindriga fallen har sköldkörtelförstoringar och man kan se inte bara människor utan också hundar och getter med sjukligt uppsvällda körtlar på halsen. Vid världshavens kuster däremot påstås det att sjukdomen aldrig har påträffats utom i Mexiko, där några indianstammar vid Stillahavskusten lever på en platå som störtar mer än 100 meter vertikalt ner i havet, som de därför inte hämtar någon föda ur. I slutet av 1920-talet beräknades 300 000 människor i Sverige ha struma. Strumabältet sträckte sig från Västernorrland och östra Jämtland genom Gävleborg, Kopparberg in i Värmland, Västmanland och norr Östergötland. Ett sydligare område omfattade Östgötaslätten och stora delar av Småland. Det strumadisponerade området sammanfaller alltså till stor del med det område som blev urlakat av Baltiska Issjön och Ancylussjön efter sista istiden. Följaktligen saknades endemisk struma i Bohuslän, Dalsland, Västergötland, Halland och Skåne. Tack vare att vi genomgående använder jodat bordsalt har vi praktiskt sjukdomen under kontroll idag. I världen i stort däremot räknar man med cirka 300 miljoner fall i denna onödigaste av alla sjukdomar.
Havets föda räddningen
Alla är vi medvetna om den skrämmande indelningen av jordens folk i välnärda och undernärda. Vi är mätta i Västeuropa liksom i Nordamerika och Australien, vi är ensamma om det mot hela den folkrika svältande världen. Men det finns en annan indelning, välkänd i fackkretsar, okänd för allmänheten därför att den inte vid första anblicken lämnar politiskt brännbart stoff: alla människor som lever vid havet är fria från bristsjukdomar, nästa alla inlandsbefolkningar lider av felnäring i någon form. Enformig föda. Förklaringen är enkel: kustbons mat är näringsrik och varierad. Av och till får han en fisk, en mussla, snäcka, räka eller tång på tallriken. I de stora jordbruksbygderna år födan enformig och näringsmässigt ensidig, vanligen baserad på en kolhydratkälla som ris, majs, vete eller maniok. Att födans sammansättning är viktigare än mängden märks genast när kvantiteterna är knappa. Professor Velasquez på Filippinerna hävdar att kustborna är friska, glada, arbetsamma, slättborna tröttare, sjukare än de behövde vara. Samma fenomen kan iakttagas i Indonesien. Från Malaysia berättas, att när en kvinna upptäcker att hon är gravid, går hon ner till havet och börjar äta av en viss tång. Felet med födan på de stora jordbruksslätterna är inte bara att man i överbefolkade länder sällan eller aldrig får råd med kött. Även om man någon gång kan komma över en fågel eller insjöfisk, mjölk, myrägg eller gräshoppor som komplement till sin äggvitefattige växtföda, så finns där ändå brister. Saknas ett grundämne i marken, så saknas det i alla växter, odlade som vilda, och därmed också i djuren.
Tång
I veterinärhögskolans kompendium läser vi ”genom kemisk och spektrografisk analys av vävnader och kroppsvätskor har man i djurkroppen påvisat mycket små kvantiteter av ett stort antal mineralämnen, som visat sig vara absolut nödvändiga för djuren”. På konstgjord väg, i ett laboratorium eller fabrik kan inte en sådan produkt framställas. Men naturen kan. Vid analys av tång, har man funnit mer än 100 mineralämnen (grundämnen). ”Spårelementen utgör katalysatorer i hormon- och enzymsystemet eller också är de enzymaktivatorer.” En begreppsförklaring: mineralämnen är det gemensamma namnet för mineraler och spårelement (spårämnen). Mineraler är grundämnen, som förekommer i relativt stora mängder i kroppen t.ex. natrium, kalcium, fosfor, svavel, magnesium, spårelement är till exempel alla metaller som järn, koppar, zink, mangan, kobolt, nickel molybden o.s.v. En hel del spårelement har sin verksamhet förlagd till cellerna, där de påverkar de kemiska reaktionerna. Mineralämnena i tång gör det möjligt för cellerna att bygga upp en stark benstomme, starka ledgångar, senor och nerver. Tång motverkar även fettbildning i muskeltrådar och blodbanor. Tång har betydligt större mängd A- och D-vitaminer än t.o.m. torskleverolja samt alla former av vitamin B. Framhållas bör, att i tång finns den livsviktiga tillväxthormonet B12 (som saknas i landväxter). Tång har naturliga antibiotiska egenskaper dock utan att förorsaka allergier eller andra sidoeffekter (till skillnad mot den konstgjort framställda antibiotikan som lagras i kött och sedan överförs till människan). Bristsjukdomar till följd av brist på spårelement får i vissa fall betraktas som kultursjukdomar. Kultursjukdomar därför att de moderna jordbruksmetoderna och konstgödning (utan spårelement) gör att våra kulturväxter innehåller mindre av livsviktiga spårelementen och för mycket av vissa andra grundämnen. Grundämnesbalansen i våra och djurens kroppar har förlorats. Tång bidrager till att återställa denna balans.
Vrid tillbaka klockan med melatonin
Stoppa åldrandet och lev längre. Få rynkfri hud, glänsande hår och spänstigare kropp. Superhormonet som stärker immunförsvaret och framförallt fördröjer åldrandet. Melatonin finns redan i kroppen. Så fort dagen är slut och mörkret sänker sig, börjar Melatonin bildas i tallkottkörteln. De flesta av oss vet hur mycket lättare det är att stiga upp i ottan på sommaren än mörka vintermorgnar. Ju mörkare det är, desto sömnigare känner man sig. Pigga blir vi först när kroppens melatonin sänks, vilket sker när ljuset når oss. Den eviga ungdomen. Melatonin kan vara ungdomens hemlighet. Mängden melatonin i kroppen är högst i barndomen. Med åren sjunker nivåerna av sömnhormon i kroppen. Vid 40 års ålder är kroppens förmåga att bilda melatonin halverad. Riktigt låg blir melatoninproduktionen när vi blir över 60 år. Melatonin upptäcktes redan 1958 av forskaren Aaron Lerner. I de amerikanska forskarna Walter Pierpaolis ochWilliam Regelsons bok ”The Melatonin Miracle” beskrivs sömnhormonet som ett åttonde underverk. ”Tack vare Melatonin kan människan nu reglera sin åldersklocka”, skriver de. Äldre släktingar och vänner till Walter Pierpaolis och William Regelson åt Melatonin och blev förbluffande ungdomliga, både på in- och utsidan på kroppen. Nu äter de både forskarna själva sitt mirakelmedel. Deras slutsats är att tallkottkörteln styr livets egen rytm. Och att den som använder Melatonin kan sakta ned rytmen oh därigenom hålla sig ung längre och förlänga livet. Bra för sena kvälls- och nattarbetare. Vanliga sömnmedel stör den normala sömnrytmen och påverkar REM sömnen. Det gör inte Melatonin som istället återställer kroppens egen sömnrytm. Melatonin kan hjälpa en rubbad dygnsrytm tillbaka till balans (vid till exempel Jet Lag). Allt fler affärsresenärer och flygplansanställda tar en dos Melatonin när det blir sängdags på resmålet. Även om deras inre klocka visar på frukost. Strax inser kroppen att det är natt och man somnar snällt. Fria radikaler. Sömnhormonet bidrar också till att skydda cellerna mot skador från fria radikaler. Tillförsel av melatonin kan också: sänka kolesterolhalten i blodet och högt blodtryck, skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar, lindra stress och depression.
Enkelt ris med tång
Koka riset som vanligt med litet skivad purjo i botten. Tillsätt före kokningen en nypa krossad tång, egna eller köpta exempelvis nori flakes. De små mörka fläckarna gör att riset ser annorlunda och spännande ut. Smaktillsatsen är diskret och angenäm.
Ris med tre sorters tång 4 portioner
2 dl ris, 5 dl vatten, en liten gul lök, 30 g smör före kokningen, 50 g smör efter kokningen, tre sorters tång, finfördelade, en grön, en röd, en brun tillsammans 5-6 g. Om du har hel tång, finhacka dem eller kör dem i hushållsmaskinen. Om du köper dem, finns till exempel, Green nori flakes, dulse, shredded kombu. Hacka löken, stek den lätt i smör utan att bryna. Tillsätt tången, stek mycket lätt 1 eller två minuter. Tillsätt riset, rör om och tillsätt vattnet, kokande. Koka färdigt som vanligt: svag värme, lock, 18-20 minuter (eller ugn 200 grader). Får inte koka för länge. När riset tagit upp allt vattnet, tillsätt 50 g smör och låt stå ännu 5-10 minuter innan du rör om och serverar. Själv och jag använt följande tång från Rörö: knöltång, fingertång och bladtång.
Tång som smaksättning
Med tångflingor kan man piffa upp många maträtter. Ofta kan man ta med så pass mycket, att de också kan göra litet nytta med sin näring. Och det gäller ju sällan vanliga kryddor. Torka lämplig tång tills de är spröda och krossa dem till små flingor. Förvara dem lufttätt i dubbla plastpåsar, om du vill spara en sommarskörd till hela året. Annars tar de upp vatten ur luften, blir mjuka och möglar. Använd knöltång, fingertång och bladtång.
Clas Tång
Vid lågvatten kan du gå torrskodd och plocka Porphyra. I Ursings flora, kryptogamdelen, kallas den purpurtång. Det är en av de arter som i Japan kallas nori. I Japan torkas 60 miljarder ark om året – resten av behovet får de importera. I Bohuslän och Halland finner man den särskilt på stränder, som är öppna mot havet. Den kläder klippor, stenar och bryggor. Den tål att torkas ut. Vid lågvatten hänger den som blåsvarta, lite gummiaktiga hinnor, lätta att plocka av. Clas Tång: En rejäl packe färsk tång kokas långsamt med något olja – men utan vatten, under omrörning. Innan de är färdiga, tillsätt lite salt, löst i vatten. Ställes undan till kylning. Hackad lök, vitlök och peppar kokas tillsammans med litet olja. När löken är kokt, tillsätt tången. Slutligen tillsättes mjölk och anrättningen kokas färdigt en kort stund. Ätes med kokt potatis. Den är så äggviterik, att den ersätter kött eller fisk. Vill du inte undvara kött, så tag med en helt liten bit av till exempel kokt höns eller kyckling.
Friterad svamptång
Har det hänt dig, när du ska fritera, att räkorna, bläckfisken eller grisen tar slut och du står där med en massa frityrsmet över? Fritera lite tång: Jag rekommendera färsk gaffelgrenad svamptång, Codium, i räkstora bitar.
Clas laminariamarinad
Man kan också använda bladtång eller fingertång (den senare behöver lite längre koktid). Strimla den redan före kokningen i cirka 2 centimeter breda strimlor. Kokt laminaria strimlad, 5-8 lagerblad och rikligt med dill. Dressing: 1 dl rapsolja, saften av 1/2 citron, 1 dl varmt (potatis- eller tång-) vatten, 1/2 buljongtärning, 1 dsk oregano, 1 dsk mejram, 3-4 msk tomatpuré eller chilisås. Varva i en stenkruka eller glasburk tång, lagerblad, dill och dressing med tång överst. Skall dra en dygn innan du använder den första gången. Den gaffelgrenade svamptången går också att marinera. Till skillnad från brunalgerna behöver du inte koka den i förväg.