swerlander.com

Tång är rika på proteiner, mycket rika på vitaminer, och makalöst rika på mineraler. Tång var förr i tiden ett ganska vanligt inslag i kosten längs våra kuster. Är du i Bohuslän eller Halland kan du själv bekanta dej med våra vanligaste tångarter. Det är lätt att plocka tång och efter rensning kokar du dem som du kokar vanlig potatis i lättsaltat vatten i 25 minuter eller tills de är mjuka. Tång har en speciell smak och precis som hos grönsaker som växer på land varierar både smak och konsistens från sort till sort. När det sedan gäller att komponerar maträtter är den enda begränsningen din egen fantasi. Du kan ha tång i soppor, grytor, gratänger, sallader eller på smörgås. Du kan även rosta tång och smula sönder dem och använda som garnering eller bordskrydda. Många vegetariska kokböcker bjuder på goda tångrecept om du är tveksam. Har du inte möjlighet att själv plocka tång kan du köpa torkad tång i hälsokostaffären.

De flesta sorters tång doftar och smakar hav. Några smakar nästan skaldjur medan andra år så gott som smaklösa. Det absolut enklaste sättet att smaka tång är att köpa en påse torkade tång/alger/sjögräs som man lägger i blöt en stund och sedan blandar med en dressing som finns med i förpackningen. Det står ”Seaweed salad with dressing”. Eller så kokar du upp fingertång som ger en aromatisk och färsk buljong. Koka upp nudlarna i buljongen och smaka av med riven färsk ingefära, mirin och japansk soja. Toppa med strimlad röd paprika, krasse och nålfina strimlor av noriblad. Du kan använda buljongen som bas i många japanska maträtter. Du kan också strimla tången och lägga på havssalt och äta med ris. Smaken blir som Kalles kaviar på en limpmacka. Antingen åter man den blötlagd tillsammans med ris eller så lägger man upp strimlor i en skål med ris och stekta grönsaker.

Plocka tången om somrarna. När jag solar eller badar tar jag ofta sax och plastkasse med mig. På hösten när det kallt brukar jag skörda dem med kratta. På så sätt brukar jag kunna rafsa åt mig lite knöltång. Sedan får man sitta och klippa topparna. Var beredd på att det är lite jobbigt att rensa tång, men det är ju inte värre än svamp. Så länge det är varmt i vattnet är det bäst att bara klippa knöltångens toppar. Då kan den ju växa till igen. Annars har man ryckt upp den för gott. Det finns ingen risk för förväxling mellan olika tångarter, att man plockar en giftig av misstag? Det är mer riskfritt att plocka tång än svamp. Det finns ingen giftig tång längs Sveriges kuster. I Östersjön ska man dock vara lite försiktig att plocka tång. Där kan tången vara förorenade speciellt av kadmium. I Östersjön mynnar många industriutsläpp och det är ett innanhav med mindre vattenomsättning än vi har på västkusten. Skall du plocka så plocka gärna purpurtång (Porphyra) som växer här på västkusten. I hälsokosthandeln finns den under det japanska namnet nori. Den växer precis vid vattenytan och är god och näringsrik. I Japan äts denna tång i stora mängder.

Tång har provats med goda resultat både vid fetma och högt blodtryck. Tång har ungefär samma effekt som en dietbehandling – de ger tillskott av fibrer och förbättrar kroppens mineralbalans. De suger upp natrium från tarminnehållet och avger främst kalium och kalcium. Särskilt god effekt har knöltång. Vid analys har funnits att tång av olika slag är rika på fleromättat fett, av samma goda kvalitet som i fisk. Detta gör att tång sänker blodets fetthalt, speciellt av triglycerider, därigenom kan de förebygga hjärtinfarkt, blodpropp och åderförfettning. Det spekuleras också i att dessa fettsyror kan stärka kroppens infektionsförsvar.

Å

Är tången någon proteinkälla att räkna med ? Ja, vissa av dem. Purpurtång (nori) innehåller upp till 35 procent protein av bra kvalitet. Brunalg-släktet Laminaria har runt sju procent protein och de flesta andra algsorter ligger någonstans däremellan, på cirka 20 procent. Den stora fördelen med tång är att de innehåller mycket lite nuklein-syror, ett slags organiska syror som bland annat innehåller purin som kan ge upphov till gikt och ledproblem. De flesta andra proteinkällor innehåller högre halter nukleinsyror. Ur övriga tångarter kan vi tillgodogöra oss ungefär en tredjedel av protein-innehållet. Precis som vitaminer och mineraler blir proteinet mer tillgängligt vid tillagning. Tången är energifattiga. De innehåller 1-8 procent fett, varav vi enligt flera undersökningar tycks ta upp högst en tredjedel. De flesta tångsorter innehåller en hel del fleromättade fettsyror. Förr ansåg forskarna att tångens kolhydrater hade för stora och speciella molekyler för att vi skulle kunna ta upp dem. Men numera anser många att tarmens bakterieflora kan anpassas till tångens kolhydratmolekyler och att vi så småningom kan bryta ner dem som vi äter dem under en tid. Undersökningar vid Svenska Livsmedelsinstitutet, visar att brunalgernas alginater hjälper till att normalisera blodsocker- och blodfetter. Alginaterna tycks också minska fettupptaget i tarmen. De har alltså samma goda effekt som vanliga kostfibrer.

Tång innehåller en icke föraktlig mängd selen. Tittar man på analyser av mineralinnehåll i tång ser listorna imponerande ut. Å andra sidan vet man inte hur mycket vi tar upp av tångens mineraler. Klart är i alla fall att tillgängligheten ökar när cellväggarna sprängs – när man till exempel kokar, steker, torkar eller djupfryser tång. Hur mycket mineraler och vitaminer vi tar upp ur vanliga grönsaker reflekterar man inte så mycket. Men tång är nytt och ovanligt i Norden och därför vill man ha säkra bevis. I bortre Asien där befolkningen äter mängder av tång, grubblar man inte över mineralernas tillgänglighet.

Även om inte alla frågetecken rätats ut när det gäller tång finns det goda grunder att tro att de är nyttiga för oss. De är rika på vitaminer, mineraler och fibrer, innehåller fleromättade fettsyror och protein av god kvalité. Samtidigt är de energifattiga. En del arter kan binda tungmetaller och vissa brunalger prövas framgångsrikt mot olika sjukdomstillstånd. Framförallt är tång en god mineralkälla. Det blir viktigare att tänka på mineraltillförseln i takt med att åkerjordarna lakas ur. Viktiga mineralämnen försvinner ut i grundvattnet och kan inte ersättas med konstgödsel. Så småningom uppstår en mineralbrist i marken som direkt påverkar den föda vi får från landväxter och djur. I havet däremot är mineralhalten konstant.

Lev längre och öka fertiliteten med tång. Tång är otroligt gott. Och de går att använda till all mat. Man kan lägga dem i soppor, göra såser, sallader och ha dem i pastan. Förutom att det är gott så är det också väldigt nyttigt. Man har länge forskat i varför kineser och japaner lever längre än resten av världens befolkning. Och en av de stora anledningarna är just att de äter mycket havsprodukter som till exempel fisk och tång.

Tång är fullproppade med spårämnen, vitaminer och mineraler. De sägs minska risken för hjärtinfarkt, blodproppar och andra allvarliga kärlsjukdomar. Tång ger också ett skydd mot infektioner och sägs öka fertiliteten. Tång är säkert hundra gånger nyttigare än om du går ut och plockar en färsk jordgubbe. Man kan använda vanlig svensk tång. Först sköljer du av den ordentligt, kokar upp den och smaksätter med färska örter. Och sedan kan du hälla lite vinägrettedressing över, så blir det en jättegod ljummen tångsallad. Tång är smartfood jämfört med junkfood.

Tång, dess makroalger, är havets njurar. Utan dessa dör havet och allt dess liv. I tång finns alla vitaminer och mineraler som allt levande på jorden behöver. Den process tången utför i havet fortsätter i det landlevandes mage och tarmkanal när den inmundigats. Kroppens egen förmåga att bota sig själv är även ett mysterium. Men, visst är det så. Vi använder ingen sämre oljekvalitet i en dyr bil… men vår egen kropp, som är långt mer komplicerad, där häver vi ner all skräp och sörja och tror att det saknar betydelse. Det är inte så och du har bara en kropp.

Tång reglerar blodsockernivån, sänker kolesterolhalten i blodet, motverkar blodtryckshöjning, är fiberrikt och förbättrar tarmfunktionen, innehåller de essentiella EPA och DHA, har naturlig skyddsfaktor med antibakteriell verkan.