Om livet började när jorden fick hav och atmosfär och ett ozon-skikt till skydd mot solens ultravioletta strålar och om vi jämför denna tid med ett dygn, då har människan funnits i tio minuter och varit jordbrukande i två sekunder.
Sedan dess har vi hunnit åstadkomma en hel del och det är egentligen bara havet som står kvar någorlunda oskadat. Därmed inte sagt att havet inte skulle ha förändrats under årmiljoner. När det först lade sig till ro i jordens svalnande svackor var det ju sötvatten. Sedan har salthalten efter hand stigit till nuvärdet 30-34 promille. Alla salterna har inte ökat i samma takt som koksaltet. Urhavet höll relativt sett mycket mer kalium och mycket mindre magnesium än nutidens hav.
Detsamma gör människans blodvätska. En fascinerande teori påpekar att jämförelsetalen (blodvätskan har nästan dubbelt så mycket kalium men bara en sjuttondel så mycket magnesium som nutida havsvatten) visar att blodserum har exakt samma proportioner som havsvattnet hade när de första ryggradsdjuren lämnade havet och gick upp på land. Vårt blod är rätt och slätt ett fossilt havsvatten – vårt fostervatten likaså.
Bevisbart eller inte men säkert är att vårt blod är en fruktansvärt konservativ vätska som inte tillåter några förändringar i salthalt eller andra värden.
Alla grundämnen finns i havet utom de tyngsta och obeständiga. Algerna är därför rika på åtskilliga ämnen som saknas i landväxterna. Jod och selen är sådana ämnen som människokroppen behöver i små mängder och som det är garanterat gott om i algerna. Men hur är det i landväxterna? I stort sett är ju det genom dem du skall få ”allt det du till livets uppehälle behöver”.
Visste du att Sverige har ett strumabälte där jorden är så fattig på jod att människorna blir sjuka om de enbart lever på dess gröda? Från Västernorrland och norra och östra delarna av Jämtland sträcker sig strumabältet söderut genom praktiskt taget hela Gävleborg och Kopparberg in i Värmland, Västmanland och norra Östergötland. Från Östgötaslätten sträcker det sig in i Jönköpings län, Kalmar län och delar av Kronobergs län. I naturligt tillstånd skulle upp till 15-30 procent av befolkningen få struma på grund av jodbrist om ingenting gjordes. Det är tack vare jodat salt och jodade kor som flertalet klarar sig.
Alger och jodtabletter. Märk väl det är alger jag rekommenderar och inte jodtabletter. Algerna ger en liten och naturlig påspädning av det normala jodintaget och detta är i underkant. Jodtabletterna har en helt annan funktion. De ger en kanondos. De skall bara sättas in om man vet att en viss del av befolkningen lever i en miljö med farliga mängder radioktivt jod. Idén är att tabletten skall levererar så mycket ofarligt jod att på varenda plats i sköldkörteln där en jodmolekyl skulle kunna behövas skall det redan sitta en sådan där neutral molekyl. Därmed skulle vi inte ta upp utan utsöndra det radioaktiva som vi eventuellt får i oss. I en katastrofsituation kan man under en vecka ta sådana tabletter men håller man på längre riskerar man jodförgiftning.
Jag nämnde att marken kan lida en naturlig brist på vissa naturliga ämnen. Pressen ägnar mycken uppmärksamhet åt en onaturlig brist om är ännu allvarligare – den vi åstadkommer själva genom surt regn. Tyskarna och engelsmännen sänder oss flera 100 tusen ton svavel per år. Och du själv syndar mot naturen när du kör bil.
Resulatat blir i alla fall att regnet lakar ut ur jorden dessa salter och spårelement, som både växterna och vi behöver. Bröd, grönsaker, rotfrukter och kött är inte längre näringsmässigt riktigt så fullständiga som de ha varit. Med algerna är det tvärtom. Dels lever de ju i en miljö som inte saknar ämnen och dels har de ju som sagt en enastående förmåga att anrika åtskilliga av havets sällsynta ämnen.