Proteininnehållet är genomsnittligt högt hos algerna, men det varierar inom olika arter med årstiderna. Även växtens ålder och växtplats är betydelsefulla. Människan kan inte tillgodogöra sig hela proteininnehållet. Detta beror på att algernas cellväggar är svåra att spjälka. Bland djuren kan idisslare bäst utnyttja äggviteämnena. Förutom den mekaniska sönderdelningen sker hos dem också en bakteriell …
Kategoriarkiv: Okategoriserade
Alger och tång
Bruket att äta alger och tång var dock vanligare förr än nu, men det verkar som om tiden nu vore mogen för en renässans. I USA och Europa har en våg av intresse av algföda visat sig, bland annat genom publisering av kokböcker med recept på algrätter. Att alger och tång haft betydelse som foder …
Tång och alger som föda för människor och djur
I Europa äts alger och tång. Den mest uppskattade algen i Storbritannien och Frankrike är rödsallat. Den åts rå tillsammans med fisk, smör och potatis eller kokas med vatten eller mjölk till en gröt. På Irland och i Skottland torkas den och tuggas som tobak, i Kanada kan man få den kanderad som godsak och …
Fortsätt läsa ”Tång och alger som föda för människor och djur”
Alger och tång som föda för människor och djur
Orientens folk har i tusentals år använt alger och tång i matlagningen. Än i dag används nära hundratalet arter i hushållen i Japan, Kina och Korea. I dessa länder odlas också en del alger och tång i stor skala. Porphyra-arter eller nori anses som en stor delikatess. De japanska noriodlingarna framställer årligen så mycket nori …
Fortsätt läsa ”Alger och tång som föda för människor och djur”
Alginater
På 1800-talet upptäcktes ämnet algin hos brunalger. Algin kan man lösa ut med soda eller natronlut. Lösningen renas och till slut får man ren alginsyra eller olika salter därav som kallas alginater. Användningen av alginater är mångsidig. De har stor förmåga att svälla, och används som förtjocknings- och emulgeringsmedel inom livsmedels-, färgindustrin-, läkemedelsindustrin-, pappersindustrin och …
Irländsk mossa och Gaffel tång
Chondrus crispus som växer vid Nordatlantens kuster, har sedan gammalt använts av kustbefolkningen i hushållet som geléämne. Ur råvaran extraheras carragen, som liknar agar. Förr användes det i hostmediciner, men även som medel vid diarréer, magsår och blåskatarr. Det mesta av carragenet produceras i USA. Det används numera som konsistensgivare i tusentals dagligvaror (krämer, chokladmjölk, …
Praktisk användning av alger och tång
Havsalgerna och tång är en värdefull naturtillgång. Med alger och tång som råvara kan en lång rad produkter framställas. Detta har man känt till länge. Under 1600- och 1700-talen utvann man soda för glastillverkning, och hela 1800-talet utgjorde algerna och tång råvaran vid jodframställning. Under första världskriget framställdes krut av alger och tång. I vårt …
Algerna, tång och vatten
Vattenståndsväxlingar har stor betydelse för vegetationens utbildning. Vid de flesta kuster finns ett mer mindre kraftigt tidvatten. Skillnaden mellan högvatten och lågvatten är vanligtvis omkring 1,5 – 3 meter, men i vissa områden kan skillnaden vara så stor som 17 – 18 meter. Vid vår västkust är tidvattnet endast några decimeter, Rörö 4 decimeter, och …
Algerna och tång
Algerna och tång behöver samma näringsämnen, som de högre växterna. Nitrat och fosfat hör till dem som direkt påverkar tillväxten. Halten av dessa ämnen varierar med årstid och plats. På sommaren kan det ibland uppstå brist; då minskar tillväxten. I förorenat vatten finner man emellertid ofta höga halter av nitrat och fosfat, som kan ge …
Algerna och tång
Vid kusterna blir havsvattnet ofta utsötat. Man räknar med genomsnittlig salthalt i världshaven på 35 0/00. Utanför Göteborg (Rörö) är vattnet mellan 20 – 25 0/00, i Öresund 10 – 15 0/00 och i Östersjön 7 0/00 och lägre. Den låga salthalten påverkar algernas och tångens storlek så att vissa arter blir mindre och andra …